Vikings

SIDENVÄGEN

KIEVRIKET

Varför stirrar den där enögde idioten på mig hela tiden?

Han har rest med oss i flera veckor. Jag tycker inte om det.

Säg åt en av våra mannar att göra sig av med honom i skymundan.

De är bara legosoldater. Jag skulle inte överlåta något åt dem.

Då kanske du ska göra det.

Visst.

-Björn! -Kattegatts invånare...

Jag sa till er att mitt styre kommer att skilja sig från Ivars.

Och det löftet tänker jag hålla.

Ivar har byggt en mur runt vår stad.

Han avskräckte utlänningar och förbjöd yttrandefrihet bland folket.

Kattegatt kan bara överleva och frodas genom handel, inte erövring.

Det här är ert ting.

Ni kan ta upp vad ni vill med mig och jag kommer att lyssna.

Jag är er ödmjuke tjänare.

Kung Björn!

Vilka är det där?

Jag vet vilka de är.

Allihop samarbetade frivilligt med Ivars regim.

De var hans livgarde. De gjorde allt han begärde-

oavsett hur grymt det var.

De gjorde det utan betänkligheter, utan att bry sig om sina familjer.

De brände sina motståndare levande.

Och de brände en ung kvinna, Thora, som jag älskade.

Eller hur?

-Är de skyldiga? -Ja!

Vad ska jag göra med dem?

För bort dem.

Min son... Minns de förpliktelser som rollen som kung medför.

Männen är skyldiga. De har begått förbrytelser mot sitt eget folk.

Ja!

-Ni tycker att de förtjänar att dö. -Ja!

Men det finns något mycket värre än döden.

Jag bannlyser dem för livet.

De blir laglösa. Skogarmaor, skogsmänniskor.

För alltid dömda att leva i skogen och på andra övergivna platser.

Deras egendom blir konfiskerad.

De brännmärks som skogarmaor och vem som helst får döda dem.

Det är mycket värre än döden.

De kommer att leva som vålnader utanför samhället.

Varje dag tvingas de ångra och minnas sina förbrytelser.

Men de kan inte sona dem.

-Det är mitt beslut. Vilka är för? -Ja!

Då blir det så.

Kom igen! Döda mig! Då gör ni mig en tjänst!

-Det var rätt beslut. -Jag hoppas det.

Ivar skulle inte ha frigett dem.

Men jag är inte Ivar.

-Vem är det där? -En viking. Han heter Ivar.

En kväll söp han sig full och sa till alla att han var kung.

Han ser inte ut som en kung och han reser inte ståndsmässigt.

-Vad säger han? -Vi tar med honom till Kiev.

Inte förrän ni har betalat mig för informationen.

-Vad är det här för folk? -Ruser.

Snåla jävlar!

De verkar inte betala så bra. Vart för de mig?

Till sin huvudstad. En plats som kallas Kiev.

-Vem är deras regent? -Prins Helge, Profeten.

Profeten? Varför kallas han så?

Upp på hästen.

Du följer med oss.

-Vad är det med dig? -Han är en krympling.

En krympling som är kung?

Nu har jag sett allt.

Vad är det?

Min prins, vi har gjort ett intressant gripande.

Han påstår sig vara kung och han reser längs sidenvägen.

En kung?

-Varifrån? -Från Norge.

En viking.

Du kan inte gå.

Är du skadad?

Nej, jag är... ...krympling sedan födseln.

Ni talar mitt språk.

Det var en gång även mitt folks språk.

Vi är rusiska vikingar.

-Vad kallar de dig? -Jag heter Ivar.

De kallar mig Ivar Benlös.

Jag har hört talas om dig.

Ivar...

Benlös.

Du är beryktad längs sidenvägen.

Som honung, bivax, pälsar och trälar.

Men varför reser du längs den nu utan att tillkännage vem du är?

Som en tjuv.

Jag förlorade mitt kungarike till mina bröder.

Jag är ingenting.

Och jag har inget att erbjuda er, prins Helge.

Jag avsåg inte att besvära er med min närvaro.

-Vart var du på väg? -Ingenstans. Jag har inga planer.

Jag flyr bara från mina bröders vedergällningar.

Nå...

Du är ju här nu.

Vem vet om din närvaro besvärar mig.

Vi får se.

Vi har skapat oss en ny livsstil. Det var vad jag ville som konung.

Att bygga upp Skandinaviens främsta handelsplats.

Men jag behöver ert stöd. Familjen är viktig.

Mor?

Jag önskar dig lycka till i ditt företag, min son.

Du kommer säkert att lyckas.

Men i framtiden måste du klara dig utan mig.

Jag förstår inte. Varför ska du inte stanna?

Jag har fått nog av krig. Jag har fått nog av död.

Jag har förlorat så många.

Jag vill inte var offentlig längre. Jag vill inte bära ansvaret.

Jag önskar leva ett helt annat liv.

Hur skulle det gå till?

Jag vill bygga upp en bondgård-

-som den Ragnar och jag bodde på när vi gifte oss. Där vi var lyckliga.

Jag vill bygga upp den på landsbygden.

Utan de problem som uppstår med att ansvara för en stor stad.

Har jag förstått rätt? Du vill dra dig tillbaka.

Den mest beryktade sköldmön i Skandinavien?

-I världen. -I världen.

Ska du bara bli en enkel jordbrukare, bortglömd och enslig?

Ja. Det vill jag, Ubbe.

Jag vill inte längre vara beryktad.

Du får förlåta mig Björn, men jag har bestämt mig.

Då måste jag godta det.

Kan jag räkna med dig, Ubbe?

Jo, Björn... Precis som vår far-

-så vill jag ge mig ut på upptäcktsfärd igen.

Det kan du säkert förstå.

Jag har hört talas om ett land i väster som någon såg från båten.

Det är ett obebott land med tät skog.

Träd höga som berg. Han kunde inte nå dit själv-

-men åsynen av det dröjer sig kvar i hans minne än i dag.

Jag vill finna det landet. Om det verkligen existerar.

Jag kan inte stoppa dig. Men jag kommer att sakna dig, broder.

Du, då, Vitsärk? Du har säkert också ett skäl att ge dig av.

Om det är mitt öde att döda Ivar så måste jag leta upp honom.

Var skulle du börja? Världen är stor.

En dag visar gudarna var han gömmer sig, men stanna här till dess.

Ja, det är bättre än att jaga skuggor.

Det är sant som de säger. Inget varar för evigt.

Vart vi än beger oss, må gudarna ge oss sitt beskydd.

-Skål. -Skål.

Nu, min vän, ska sanningen fram. Berätta om kung Ivar.

Varför var du så tyst i kväll? Du sa knappt något.

Du talade om familjen. Men familjen är inte allt.

Till syvende och sist föds vi ensamma och vi dör ensamma.

Men vi behöver familjen. Vi behöver våra närstående.

-Jag behöver dig, Gunnhild. -Jag är här.

Jag älskar dig. Jag har sagt dig det och jag är uppriktig.

Mer uppriktig än du, tror jag.

-Och i morgon? -I morgon ska jag också älska dig.

Jag skulle gå genom eld för dig. Men vem vet mer än så?

Även om jag är gift så har jag en fri själ.

Ibland är du svår att älska.

Nej, jag tycker att jag är väldigt lätt.

-Kyss mig. -Nej, du får kyssa mig.

Se? Inget är så komplicerat.

Bara funderande gör det det.

Är det sant att krymplingen i ditt följe är den beryktade Ivar Benlös?

Ja, min prins.

-Har han förlorat en strid? -Mot sina bröder.