처음 200줄입니다.
Vad är det du vill be gudarna om?
Kommer jag nånsin att få ett barn till, Siare.
Jag ser inga fler barn. Hur långt fram jag än tittar.
Vad ser ni då?
Jag ser en skörd firad i blod.
Jag ser en skojare vars svärd klyver dig.
Jag ser en stad av marmor.
Och ett brinnande, gassande hav.
Jag förstår inte en enda av era profetior.
Det är så profetior är.
Att bli förstådd först när den inträffat,
och det är för sent att göra nåt.
När kommer jag att dö?
Frigg, Odens fru, har redan bestämt det.
Men det har inte avslöjats för mig än.
Kom tillbaka en annan dag,
Jarl och sköld-jungfru,
och kanske kan jag säga dig
den exakta tiden för din död.
När isen slutligen lossnar far vi tillbaka till Wessex
och begär att få landet Kung Egbert lovade oss.
Det var alltid min dröm.
Jag känner mitt blod hettas upp.
Jag vill slåss, jag vill plundra.
Varför vill du slåss?
Och vad slåss du för?
Det där.
Vad ser du?
Makt.
Kunglig makt.
Makt är alltid farlig.
Den attraherar de värsta.
Och korrumperar de bästa.
Jag bad aldrig om makt.
Makt är bara given till dem
som är beredda att sänka sig för att bära upp den.
Hedeby, Skandinavien
Einar.
Sitt ner, Kalf.
Följer du med mig till Wessex?
Nej, Jarl Ingstad.
Varför inte?
Vill du inte vinna berömmelse?
Naturligtvis.
Men någon måste se efter dina ägor
och alla dina intressen här.
Jag vill att du anförtror mig det.
Jag gör det.
Under det senaste året har du fått mitt förtroende på flera sätt.
När din mor låg på dödsbädden lovade jag att ta hand om dig, men...
Ibland verkar det vara det motsatta.
Jag har fått ett nytt anbud om giftermål.
Egill Sokkason har själv friat.
Det finns sämre.
Han har en bra torvskärarverksamhet.
Jag skulle få det varmt på vintern.
Varför friar inte du till mig, Kalf?
Du har gjort dig oumbärlig för mig.
Jag har inget annat att erbjuda än ett bra huvud.
Låt mig bedöma det.
Folk skulle se mig som en lycksökare.
Det vore inte bra för nån av oss.
Berätta om Einar.
Einar hatar dig fortfarande.
Han fortsätter att försöka övertala sin familj
att gå emot dig
och återupprätta den gamla dynastin.
Vad ska vi göra?
Jag undrar hur det blir ombord på ett sånt skepp.
Att segla över havet till England.
Vi har inte pratat om det än.
Jag vet inte om jag vill att du följer med till Wessex.
Jag är redo.
Jag har tränat i många timmar.
Lagertha har hjälpt mig.
Men tänk om du är med barn redan?
Förlorar jag dig,
förlorar jag också mitt barn.
Jag följer med dig!
Du kan inte stoppa mig.
Jag ska koka er smågrisar.
Och äta er till middag.
Vad skrattar du åt?
Sluta inte leka för vår skull.
Tja, vi hade ändå slutat.
Hur är det med Benlöse?
Ivar heter han. Det vet du.
Jag och pojkarna.
Du och pojkarna.
Ja. Jag och pojkarna.
Du vet att jag lever för mina söner.
Allihop?
Jag vet att du älskar dina söner, du behöver inte påminna mig.
Vi är en lycklig familj.
Vad är det för fel med det, Floki?
Familjer är inte lyckliga.
Säg en familj som är lycklig.
Ragnars familj.
Vilken av dem?
Se på henne bara.
Det gör mig för lycklig, Helga.
- Älskar du inte din dotter? - Det sa jag inte.
- Det är inte... - Förklara för mig då!
Jag känner mig insnärjd i all lycka.
Jag känner mig fast, Helga.
Vi vill inte snärja dig, Floki.
Om du vill lämna oss, bör du göra det.
Du är så förståndig, Helga. Det hjälper inte.
- Varför är du inte arg på mig? - Jag är arg på dig, Floki.
Men det hjälper inte heller.
Du kanske förstår när du kommer tillbaka från Wessex.
Jag kanske dör i Wessex.
- Vart ska du? - Iväg, iväg bara!
Du är så hemskt god, Helga!
Vad är det med honom?
Hur ska jag kunna veta det?
Men ser du inte hur han lider?
Och jag kan inte hjälpa honom.
Bryr du dig ens?
Ja, jag bryr mig.
Älskar du honom?
Naturligtvis älskar jag honom.
Älskar du mig?
Hedeby, Skandinavien
Hon är borta.
Nu kan vi prata.
Prata om vad, Einar?
Om svek, mord?
Nej, inte med mig.
- Det är allt jag har. - Okej.
Tack.
Du erbjuder mig ingen värme längre, Sigge.
Vad väntar du dig?
Ibland tänker jag på att jag kunde ha varit drottning.
Och se vad jag har.
Du menar mig.
Om Lagertha och jag skulle bjuda in dig att dela vår säng idag,
skulle du fortfarande neka som förr?
Jag känner dig väl, min vän.
Och jag vet vad som tynger dig.
Men vad har du för val?
Du kan inte gömma dig från din gud, och inte från vår.
Jag lider av samma dilemma,
bara motsatsen.
Vi åker tillsammans till Wessex
och du blir min Johannes döp...
- Döparen? - Johannes döparen, ja.
Vart du än far,
följer jag dig.
Jag kanske till och med klipper håret som en munk.
Gå och värm dig.
Vad gör du?
Jag följer dig, Johannes.
Torstein!
Jag har ett problem.
Två kvinnor. Båda säger att de bär mitt barn.
Är det möjligt?
Gift dig med båda två.
Ta den ena till din fru, den andra som...
- Konkubin? - Nej.
De hatar varann.
De vill döda varann. Eller mig.
När seglar vi?
Rollo!
Du anar inte hur glad jag är!
Jag är så glad att vi äntligen far.
Tro mig, Floki,
jag förstår precis.
Vad har jag sagt dig, Torstein?
Håll alltid din yxa vid midjan,
om du vill undvika svårigheter.
Några av oss
måste ta våra besvärligheter med oss.
Ville hon följa med oss?
Jag kunde inte stoppa henne.
Hon påminner om nån jag känner.
Dags att dö, Einar.
Jag vill dö med en yxa i handen.
Som om jag dog i strid.
Det vill du väl inte neka mig?
Du skojar.
Varför skulle en man som snart ska dö ljuga?
Ger du mig yxan eller inte?
Din gåva var enfaldig.
Jag tror inte du kommer att använda den mot mig.
Varför inte?
Om du dödar en obeväpnad man,
är du verkligen den ynkrygg Lagertha anser dig vara.
Men, i vilket fall,
skulle du döda din egen jarl?
Min jarl?
Övertyga din familj att understödja mig som jarl,
och vi kan bli av med kvinnan som la beslag på din farbror.
Vad gör hon för oss?
Hon far ut på räder med Ragnar Lodbrok.
Det visste jag inte.
Och det är det bästa.
Ragnar och Lagertha
pratar bara om att odla mark.
Odla mark.
No comments yet. Be the first to leave one.