Aquaman and the Lost Kingdom

Ner med dig!

Stanna där!

Mayday, mayday! Detta är Sawyer-Two.

Vi blir bordade av pirater. Vi behöver hjälp!

Alla sägs ha nåt de är bra på.

Själv kan jag prata med fiskar. Det var så jag lärde känna min vän Storm.

Han ställer alltid upp när jag behöver skjuts.

Vissa skrattar åt det, men det struntar jag i -

för jag är bra på en sak till.

Att slå in skallar.

Pang! Pappa slog ner alla piraterna!

Pappa spöade dem!

Renshinkarna hade inte en chans.

Pappa gav dem storstryk.

Förlåt, pappa.

Det här är min son, Arthur junior.

För fyra år sen förändrades allt.

Jag träffade en kvinna, blev kär...

...och plötsligt gifte vi oss och fick barn.

Parveln är det bästa som har hänt mig.

Men ungen sover aldrig.

Vad har du här då?

Och han missar aldrig.

Och jag måste upp tidigt, för utöver att vara gift och ha fått barn -

har jag till slut skaffat ett jobb.

Det stämmer. Jag är kung över Atlantis.

Hur jag lyckades med det?

Jo, jag hindrade min bror Orm från att anfalla ytvärlden -

och tog hans tron på kuppen.

Först var det...

Havsterritoriet har länge...

Men att vara kung är inte så roligt som man kan tro.

Det är mest möten och politik.

Jag är uttråkad och vet knappt vilken ände av Brines kung jag ska prata med.

Grymt!

Och till råga på allt finns kammarrådet, vilket ingen hade sagt nåt om -

som kan skjuta allt jag vill göra i sank.

Det enda som får mig att stå ut med allt är att jag får hänga med min grabb.

Miss!

Men jobbet är roligt ibland också.

Jag håller havet säkert, och det är jag bra på.

Särskilt om jag får avbryta en illegal cagefight.

Men för varje sak jag gör rätt, går nåt annat fel.

Men för f...!

Här har du.

Sláinte.

Den där behöver ett småsyskon att leka med.

- Han har en hund. - Jag menar allvar.

Jag vet hur ensam du var under uppväxten.

Jag har grämt mig för att jag inte kunde ge dig det.

Gör inte det. Jag har en bror, ett riktigt kräk.

Du och Orm har ingen typisk brodersrelation.

Syskon gnabbas, men i slutänden är de ens familj.

Man kan räkna med att de ställer upp.

Jag föredrar ändå hunden framför honom.

Kolla!

Det var som fan.

Hej, gubben. Pratar du med firrarna?

Det här är så häftigt.

Jag har alltid velat få dela den här gåvan med nån.

Vi är annorlunda, du och jag. Nåt alldeles extra.

Vi hör hemma både på land och i havet.

Jag ser fram emot att låta dig få möta alla majestätiska varelser på vår planet -

och visa dig hur fantastisk världen är. Det ska vi göra, du och jag.

Jag har dubbelkollat dr Shins koordinater -

men hittar inga atlantiska lämningar under isen.

Det verkar vara ännu ett villospår.

Varje dag som jag inte lagar min dräkt är ännu en dag som Aquaman får leva.

Kolla igen.

Den här gången är vi nära. Jag känner det.

Expeditionslogg, dag 463. Dr Stephen Shin spelar in.

Mitt sökande efter Atlantis har fört mig till jordens ände.

David Kane börjar tappa tålamodet.

Finner jag inte den atlantiska teknologin snart kommer de antagligen att...

Men det ska vi inte ens tänka på. Allt ska nog gå bra.

Dr Shin, titta här!

Säg att du har hittat nåt.

- Det är galen seismisk aktivitet. - Var är epicentrum?

Vi står ovanpå det.

Fly!

Var det en jordbävning?

Nej, jag tror att det var ett sjok is som lossade.

Upp!

- Jag har brutit foten. - Kom! Vi måste härifrån!

Kom!

SÄNDER

Hjälp! Släpp inte!

Vad fan är det med dig?

Det är nåt där inne.

Makalöst...!

Instrumenten visar att det finns nåt här, stort nog att vara ett atlantiskt skepp.

I så fall kan vi hitta tekniken du behöver till dräkten.

Hur kan det här ens finnas?

Det var nog solid is tills vi började värma upp planeten.

Tur att vi har global uppvärmning.

Alltså, det är ju inte direkt bra...

Spåren leder ner där.

Dykardräkt på.

Att spåren leder dit innebär att monstret är där nere.

Okej, vi dyker väl.

Helt otroligt. Det är en byggnad av nåt slag.

Det finns mer inkapslat i isen.

Jag som trodde att det kunde vara ett skepp.

Sprid ut er och sök.

Vi har råkat på nånting stort här.

Det här måste vara flera tusen år gammalt.

Makalöst!

Vad är det här?

Äntligen är du här.

Befria mig från mitt fängelse -

så ska jag ge dig styrkan du behöver för att dräpa din fars mördare.

Lämna honom inte så här!

Be havet om nåd.

Ta dig ut! Du måste överleva så att du kan döda den där jäveln.

Du ska ta ifrån honom det han stal från dig.

Hans hem ska brinna -

och hans kungarike ska störtas av mina styrkor.

David!

Lugn. Faran är över.

Vad är det där för nåt?

FEM MÅNADER SENARE

Vi får in otroliga bilder från hela världen.

På fem månader har temperaturen i världen stigit markant -

vilker lett till osannolika väderförhållanden.

Det här är bilder från ett åsksnöväder i Dallas.

Arthur.

Rådet sammankallar till krismöte. Ännu en farsot har brutit ut.

Forskarvärlden saknar svar. Frågan är:

Hur länge det här ska fortsätta? Och hur mycket varmare ska det bli?

ATLANTIS RÅDSFÖRSAMLING

- Var bröt det ut den här gången? - I Ninth Tride-distriktet.

Det rapporteras om utbrott i fiskfolkets kungadöme också.

Vi har inte haft utbrott som de här på hundratals år. Varför nu?

Havsförsurning, minskad syrehalt, giftig algblomning... Välj och vraka.

Ytvärlden har förgiftat vår miljö i mer än ett århundrade.

Hur ska de kunna bry sig om det när de inte ens vet att vi finns?

Om vi ska ha nån talan måste vi sitta med vid bordet.

Det är dags för Atlantis att visa sig för ytvärlden.

Ers majestät vet var rådet står i den frågan.

Tillsammans med deras forskare kan vi åtgärda skadorna de har orsakat.

Jag vet att det strider mot vår tradition, men världen krymper.

De gamla sederna skyddar oss inte längre.

Det är nya tider.

Atlantis vill detta. En hel generation vill sluta gömma sig.

Har ni redan glömt att den här farsoten dödade er egen älskade mentor?

Och nu vill ni förhandla med dem?

Vi utnämnde er bror till havets härskare av en anledning.

Om vi väljer att visa oss för ytfolket -

blir det för att utplåna dem, inte för att samexistera.

Inte illa.

- Det brukade ta mig dubbelt så lång tid. - Jag fattar inte hur du gjorde.

Vi har hjälp av ett helt kungadöme, men blir ändå golvade.

Och du... Du uppfostrade mig helt själv.

Du är den verkliga superhjälten.

För ensamstående föräldrar.

Mitt jobb var inte lika krävande som ditt.

Jag suger på mitt jobb.

Vulko sa att jag skulle sammanföra land och hav.

Problemet är att halva Atlantis vill ödelägga ytvärlden. De tar ingen reson.

- Jag kan inte sammanföra ett skit. - Vulko trodde på dig.

Jag vet.

Jag saknar honom.

Hördu...

Man kan inte rädda alla.

Vill du veta hur jag gjorde för att uppfostra dig helt ensam?

Jag kämpade på.

Man gläds åt segrarna, sörjer förlusterna -

och nästa dag så börjar man om.

Att inte ge upp är ibland det hjältemodigaste man kan göra.

NÅGONSTANS I ATLANTEN

Människan är inte skapt för att leva på ett sånt här djup.

Oroa dig inte för det. Kom ihåg vilka som har byggt skeppet.

Det är snarare skeppets ålder som oroar mig.

Vi närmar oss. Aktiverar kamouflage.

Hördu...

Var redo med jättepuffran.

Expeditionslogg, dag 613.

Kane ger sig ut på vårt farligaste uppdrag hittills. Tre man i octobotdräkt.

Otroligt att de här maskinerna fungerar efter alla dessa år.

Jag har bara byggt om dem lite.

Men de behöver ett speciellt bränsle som Kane kallar för orikalkum.

Jag vet inte hur han vet allt, men det började när han fann treudden.

Plötsligt vet han hemligheter som han inte borde veta -

som att orikalkumet måste stjälas från väl skyddade valv.

Och nu ska vi ta oss in i det farligaste av alla.

Ni har 15 minuter på er att ta er in och ut.

Ingen felmarginal.

Nu bör ni komma in.

Vi vill inte ha strid. Vi klarar oss inte mot deras armé, David.

Var på er vakt. Vi vet inte hur deras försvar ser ut.

ORIKALKUMVALV

Inleder hämtning.

Var försiktiga. Det är ytterst explosivt.

Lastar pråmen nu.

Stingrocka. Vi byter strategi.

Vi måste ut, nu!

Till drabbningsplatserna!

KUNGADÖMET ATLANTIS

Makalöst!

Ni befinner er utanför transportzonen.