Insidious: Chapter 2

Översatt och synkad av Live2Ridesub & NikkiD

Hej. Jag heter Elise. Du måste vara Lorraine.

Ja. Trevligt att träffas. Ursäkta att det måste ske så sent.

Mitt dagsjobb gör min sons uppfostran till ett nattjobb.

Ingen fara.

I mitt arbete, tenderar saker att hända när det blir mörkt.

- Kom in. - Tack.

Ahoy, Carl!

Elise, tack för att ni kom.

Jag visste inte vad jag skulle göra, förutom ringa dig.

Jag förstår.

Du har ett problem och du tänkte

göra det till mitt problem också. Är det så?

Jag retas bara.

Du vet att jag alltid ställer upp, Carl.

Vill du ha kaffe eller te?

Nej, tack.

Jag vill komma igång direkt, om det är okej.

Carl berättade i telefon-

- att din son är den som är angripen, stämmer det?

Ja, det stämmer.

Min son, Josh.

Någonting förföljer honom.

Visa henne.

Jag började med de vanliga kontrollerna,

psykiska tester, journaler.

Allt är normalt.

Sedan såg jag bilderna.

Märkte det för cirka sex veckor sedan.

Trodde det berodde på kameran.

Sen blev det uppenbart att det var mer än så.

Jag intervjuade pojken.

Han kommer inte att berätta något. Han är rädd.

Jag är också rädd.

Det finns något i det här huset. Jag kan känna det.

Det vill inte ha mig här.

Får jag träffa honom?

Hej, Josh. Jag är Elise.

Jag skulle vilja ställa några frågor.

Trivs du här i huset?

Ja, jag antar det.

Bor det många barn din ålder i området?

Ja några. Ett barn bor I huset bredvid.

Det måste vara roligt.

Är det något du inte gillar med detta hus?

Jag har mardrömmar ibland.

Vad händer i dina drömmar?

Jag vill prova något med dig, Josh.

Och jag lovar, det kommer inte göra ont.

Slappna bara av.

Lyssna till tickandet.

Fokusera på det.

Stäng allt annat ute.

Känn hur du blir tröttare.

Vi är nu i din dröm, Josh.

Se dig omkring.

Vad ser du?

Jag ser mig själv-

sova i sängen.

Är du i ditt sovrum?

Nej.

Jag är i mörker.

Det är alltid mörkt här.

Är du ensam?

Nej.

Hon är här.

Vem är "hon"?

Hon säger att hon är en vän.

Hon besöker mig varje kväll.

Var är hon just nu?

Är hon här i detta hus med oss?

Jag skulle vilja prata med henne.

Okej, vi ska leka en lek, Josh.

Den kallas varmt och kallt.

Jag går runt i huset,

och du berättar för mig om jag blir varmare eller kallare.

Kall.

Varm.

Varmare.

Kallare.

Varmare.

Ännu varmare.

Mycket varmt.

Snälla gå därifrån.

Vem är du?

Vad vill du?

Vad hände?

Såg vad som hemsöker honom, det är inte en vän.

Det är en parasit. Jag har aldrig känt en så ond närvaro.

Den vill vara honom.

Fröken Lambert,

Jag tror att din son har en unik förmåga... en gåva.

När han sover på natten, kan han besöka platser, se saker.

Saker ingen levande person ska se.

Men nu har en av de döda sett honom också.

Herre Gud.

Men, kan du stoppa det?

Jag kan ta bort hans gåva-

radera minnet om hans förmåga.

Hur gör vi det?

Jag ska visa dig.

Gör vad du måste för att få honom att glömma.

En morgon, Dalton gick inte att väcka.

Vi tog honom till de bästa läkarna vi kunde hitta,

men ingen av dem hade någon förklaring.

Så småningom, tog vi hem honom,

fortfarande i koma.

Då började saker händer i huset.

Oförklarlig saker.

Jag blev så rädd så vi flyttade.

Men de fortsatte hända.

Och du tror inte att det fanns någon form av övernaturlig kraft på jobbet?

När började du köpa tjänster-

av den avlidne Elise Rainier?

När vi fick slut på alternativ.

Det står i ditt uttalande, fru Lambert,

att igår kväll, vid 22:00,

Elise satt din man i ett hypnotiskt tillstånd.

Hon gjorde detta som en del av en ritual som-

hon trodde skulle få honom att kunna-

"projicera sitt undermedvetna in i en"...

... ursäkta, jag kan inte läsa min egen handstil.

"In i en andevärld, där han kunde hitta din son-

och föra honom tillbaka till medvetande "

Trodde du verkligen det skulle fungera?

Jag var tvungen. Oavsett vilket, så fungerade det.

Dalton vaknade.

Och vad hände efter din son vaknade?

Josh!

Josh, var är du?

Josh!

Renai.

Jag är här.

Renai! Vad är det?

Åh nej.

Elise! Elise!

Mamma, ta Dalton härifrån! Ring efter ambulans!

Nej. Elise!

Åh, nej!

Nej, nej!

Vad är det?

Varför tittar du på mig så där?

Tror du att jag gjorde det här?

Trodde du honom?

- Han är min man. - Det är inte vad jag frågade.

Ja, jag trodde honom. Min make är ingen mördare.

Detta är ett foto Elise tog just innan hon dödades.

Vem är det på den här bilden?

Det hände en hel del konstiga saker i vårt hus.

Jag såg uppenbarelser, många uppenbarelser.

Menar du att detta är ett fotografi av ett spöke?

Jag är inte intresserad av spöken, fru Lambert.

Jag är intresserad av människor som skapar spöken.

Elise har märken på halsen-

som en människa gjort.

Du kommer få veta om märkena matchar mot din mans händer.

Jessica, vi är hemma.

Hej, killar.

Pappa! Titta vad jag gjort.

- Vad då? - Det är en kopp-telefon.

Du lyssnar i den och jag pratar i denna.

Du är ett geni. Tack för att du skött dem.

- Hälsa din mamma från mig. - Det ska jag.

Jag tar den.

Jag gör i ordning sängarna.

Okej.

Dags att sova, pojkar.

Hur länge ska vi vara här?

Vi ska bo i farmors hus ett tag-

medan polisen arbetar i vårt hus.

Du vet, detta hus har tillhört familjen många år.

Och ni killar-

får bo i pappas gamla sovrum.

Såg du något hemskt här?

Nej.

Och det kommer inte du heller, okej?

Okej.

God natt.

Vad är det?

Bara glad att du är tillbaka.

God natt, pojkar.

God natt.

Dalton.

Vad är det?

Titta vad jag gjorde.

Måste jag?

Ja.

Det här är korkat.

Kom igen, det fungerar. Jag vill fråga dig en sak, okej?

Okej. Tråden måste vara sträckt.

- Backa lite. - Okej.

Vad tycker du om den här?

Jag tycker det är korkat.

Hörrni.

Lorraine?

Ingen fara.

- Det sker fortfarande. - Vad sker?

Pianot spelade av sig själv där nere-

- och Kali låg på golvet vid sin säng! - Hon kanske tog sig ur sin säng.

Har hon någonsin gjort förut?