Whiplash

Förlåt. Förlåt.

Nej. Stanna.

Vad heter du?

Andrew Neiman, sir.

Vilken årskurs går du?

Jag går första året.

-Vet du vem jag är? -Ja, sir.

Så du vet att jag letar efter spelare.

Ja, sir.

Varför slutade du spela då?

Bad jag dig att börja spela?

-Förlåt, jag-- -Jag frågade varför du slutade spela...

...och du svarade med att förvandlas till en leksaksapa.

-Förlåt, jag trodde-- -Visa mig dina rudiment.

Ja, sir.

Double-time swing.

Nej, double-time. Fördubbla det.

Snabbare. Snabbare.

Hoppsan.

Jag glömde jackan.

SHAFFER MUSIKKONSERVATORIUM HÖSTTERMIN

-Ingen pastellfisk? -Nej, inte idag.

Tack.

-Hur är det? -Bra.

Eller ja, jag vet inte. Han såg mig spela idag.

Och?

Nåväl, du har ändå många andra alternativ.

-Vad menar du? -Bara..

-Andra alternativ? -Bara, du vet...

Det är så livet är.

När du hamnar i min ålder får du perspektiv.

Jag vill inte ha perspektiv.

Ursäkta.

Okej.

Jag vill inte ha chockladrussinen.

Varför sa du inte det då?

Jag äter runt dem.

Jag förstår mig inte på dig.

Ry, min vän. Shit.

Hur mår du, mannen?

Det var längesedan.

Det gick dåligt med Neiman på trummorna.

Kom igen, mannen.

-Vad? -Han är bra.

-Om du säger det så. Trevligt att träffas. -Ja.

-Hade du en bra helg? -Ja, riktigt bra.

-Jaså? -Ja. Mycket kul.

Bra.

Oroa dig inte över Greg. Han är en idiot.

-Äsch. - God morgon allesammans.

God morgon allesammans.

-God morgon. -Okej.

Vi kör "Billy Zane'' från början, okej? Okej?

-Hur ser det ut? Bra? -Lite till höger.

- Ett, två, tre... -Okej.

Vänta.

Okej, vi kör träblås, okej?

Ey, Ryan.

Ta det lugnt.

Accent...

-Inte idag. -Krydda till det lite.

Kort.

Okej. Okej.

Nog med det där. Tillbaka till huvudtrummisen, är ni snäll.

Huvudspelare, nu kör vi.

Mannen, vad fan har du övat på?

Får jag?

Sött.

Längsmed linjen. Trumpeter, takt sju och åtta.

Tre, fyra.

Tre, fyra.

Okej, okej.

Trombon, takt 24.

Kanske inte.

Tenor, vi kör inledningen för 11.

Tre, fyra.

Samma ställe. Tre, fyra.

Okej, okej.

Du sitter i första stol. Låt oss se om det bara är för att du är söt.

Tre, fyra.

Japp, så är det.

Trummor. Låt oss höra lite double-time swing.

Du bakom.

Samma sak.

Bas, takter till "Donna Lee."

Okej.

Trummis, med mig.

Tack, Joe.

Nej, nej, nej. Andra trummisen.

Rum B-16 imorgon bitti, kl. 06. Var ej sen.

Okej, allesammans, från början.

Å-ett, två, tre...

-Hej. - Hur är det?

-Bra. Hur är det med dig? -Bra, tack.

Bra.

- Det vanliga? Vill du ha...--? -Nej.

Jag vet inte riktigt hur jag...--

Jag ser dig här ofta, och jag tycker att du är riktigt söt och...

Skulle du vilja gå ut med mig... någonsin?

Stick härifrån.

-Åh, herregud. -Ut härifån.

-Jag är så ledsen. -Jag bara driver med dig.

- Jag driver med dig. -Va? Åh, herregud.

Förlåt.

-Det var ganska taskigt. -Förlåt.

Det var inte meningen att såra dig.

Vad heter du?

Jag heter Andrew.

-Andrew. -Ja.

-Jag heter Nicole. -Trevligt att träffas, Nicole.

Trevligt att träffa dig också.

-Så då vill gå på dejt med mig? -Jag skulle älska det.

-Vart vill du gå? -Pizza.

-Pizza. -Ja.

-Jag gillar pizza. -Jag känner till ett bra pizzaställe.

Toppen. Okej, men..

Jag slutar 7 på måndag.

-Okej. -Vill du träffas här?

Ja. Det blir bra.

Toppen.

Okej. Klockan sju?

Här.

-Måndag. Andrew. -Bra.

Hejdå.

STUDIOBANDET kl. 09

Det är inte så illa. Hon är en go-go-dansare. Kunde ha varit med i porr.

-Gör det saken bättre? -Ja, lite.

Det är stiligare.

Hon hade en fotfetisch eller något.

-Det här är bra. -Tar du det där?

-Är du den nya reserven? -Ja. Jag är Andrew Neiman.

Stäm trumsettet till B♭, och byt mina sidor sen.

Visst.

Ursäkta. Kan du spela ett B♭?

Tack.

Ursäkta. En gång till?

Det där är ett bra set.

Jag spelar med de nya cymbalerna nu.

Vi har en squeaker idag, gott folk. Neiman.

Nitton år gammal. Är han inte söt?

Okej gänget, "Whiplash."

Sida. Sida!

Barker, det där är inte din pojkväns kuk. Kom inte tidigt.

Takt 93.

Fem, sex, och...

Sluta.

Det här gör mig verkligen upprörd. Vi har en ostämd spelare.

Skulle den spelaren kunna identifiera sig själv?

Nej?

Okej, det kanske var en insekt som flög förbi mitt öra.

115.

Fem, sex, och...

Nej. Det är inget fel på mina öron.

Vi har definitivt en ostämd spelare här.

Vem det än är så är det här din sista chans.

Och där försvann den.

Antingen spelar du avsiktligt ostämt...

...och saboterar mitt band...

...eller så vet du inte att du är ostämd...

...vilket är mycket värre, är jag rädd.

Träblås.

Fem, sex, och...

Bones.

Fem, sex, och...

Han är här.

Säg att det inte är du, Elmer Fudd.

Det är lugnt. Spela.

Tror du att du är ostämd?

Det finns ingen jävla chokladkaka där nere. Vad fan kollar du på?

Titta upp. Titta på mig.

Tror du att du är ostämd?

Ja.

Så varför i helvete sa du inte det?

Jag har bärt på ditt feta arsle alldeles för länge.

Du ska inte få kosta oss en tävling...

...för att dina tankar är fokuserade på ett Happy Meal istället för stämma.

Jackson, grattis, du är fjärde stol.

Metz, vad fan sitter du där för? Ut härifrån!

För att klargöra, Metz var inte ostämd. Du var, Erickson.

Men han visste inte...

...och det är illa nog.

Okej, ta tio. När vi kommer tillbaka är det squeakerns tur.

Andrew.

-Är dina föräldrar musiker? -Nej.

-Vad gör de? -Min pappa är författare.

Vad har han skrivit?

Eller ja, han är mer av en lärare, egentligen.

-College? -Pennington High School.

-Din mamma, vad gör hon? -Jag vet inte. Hon lämnade oss när jag var barn.

Inga musiker i släkten?

Du måste lyssna på alla de stora, alltså.

Buddy Rich, Jo Jones...

Charlie Parker blev Bird...

...för att Jones kastade en cymbal mot hans huvud.

Ser du vad jag menar?

Det viktigaste är att ta det lugnt.

Oroa dig inte över alla nummer.

Oroa dig inte över vad andra tycker om dig.

Du är här av en anledning.

Du vet det, va?