Mrs. Doubtfire

Var hälsad, mumsbit.

Vid närmare eftertanke...

1-1-2!

Polis! Larmcentralen! Djurskyddsföreningen!

Mord! Förräderi! Kidnappning!

Nej, fågelnappning!

Lite vitlök, pressad papegoja.

Släng dig i väggen, Julia Child.

Ursäkta, får inte galgfåglar ringa?

I ditt fall, nej.

Mellanmål saknar medborgerliga rättigheter.

Men jag är inte helt hjärtlös.

Vad sägs om ett lugnande bloss?

Nej, jag kan inte.

Vilket vidrigt sätt att dö på? Jag vill inte få näbbcancer.

Nej! Mina lungor är nedsvärtade!

Nu börjar han igen. Bryt!

- Hjälp mig... - Vad gör du?

Repliken står inte i manuset. Varför la du till den?

- Jag ville kommentera situationen. - Vilken?

Att trycka in en cigarett i Pudgies mun är omoraliskt.

Det är en tecknad film, inte Oprah Winfrey.

Lou, miljontals barn ser på. Det uppmuntrar dem att börja röka.

Du kan inte prata när han inte rör på munnen.

Det kan vara en inre monolog eller Guds röst.

Pudgie, rök aldrig.

- Skådespelare. - Vad? Låt oss fråga teknikerna.

Är det moraliskt att uppmuntra Amerikas ungdomar till rökning?

- De är jäviga. - Inspelningen kostar tusentals dollar.

Om du vill ha en lönecheck, håll dig till manuset.

Om du vill leka Gandhi, gör det på någon annans tid.

Då måste jag göra min plikt.

Jättekul. Var i helvete ska du?

Om du går, är du inte välkommen tillbaka.

Jag tar ingen skit från dig.

För att citera Porky Pig:

D-d-dra åt skogen.

- Hur gick historieprovet? - Fråga inte.

- Hade du roligt i skolan? - Jag målade en regnbåge.

- Pappa? - Pappa!

Pappa!

- Trodde inte du kunde hämta oss. - Jag kom iväg tidigt.

- Du fick sparken? - Slutade av samvetsskäl.

Skådespelare.

Pysen, grattis på tolvårsdan. Har en överraskning.

- En strippa? - Snälla du!

- Två strippor? - Hallå där!

- Ett party? - Ja!

Nej. Inga partyn.

Mamma sa att du inte fick ha nåt på grund av din skolrapport.

Mamma kommer väl inte hem än?

Bered er...för djurens kungarike.

MOBILT ZOO

Hon närmar sig. Och vinner loppet.

Hoppa ner. Så där.

Vill du mata honom?

Se om han vill ha nåt.

Förlåt.

Ut med dig!

- Gregory, Henderson och Hillard. - Miranda Hillard, tack.

Föreslår att du gör muralmålningarna mindre.

Och stålfönster, inte trä.

Byt den orientaliska mattan mot en Aubusson.

- Mer rosa än rött. - Bra idé.

Union Square Inn. Det här är bättre.

Mer konst och hantverk. Låt er inte förföras av chintz.

Miranda, får jag störa en minut?

- Ja. Ursäkta mig. - Givetvis.

Tar bara en minut.

Jag har precis pratat med en viss Stuart Dunmeyer.

- Stuart Dunmeyer? - Han sa ni var bekanta.

Stuart Dunmeyer?

Han tänker investera miljoner i den gamla Wellman-kåken på Nob Hill.

- Till ett lyxigt pensionat. - Ja, jag läste det.

- Han är mycket framgångsrik. - Ja.

Han frågade efter dig, Miranda.

Gjorde han?

- Jag sa att du ringer imorgon bitti. - Javisst.

Miss Hillard? Växeln har en viss Gloria Chaney på vänt.

- Hon säger att det är brådskande. - Ursäkta mig.

Gloria?

- Herregud! - Bor du här, frun?

Ja, tyvärr.

Vet du att det är olagligt att ha lantdjur i ett bostadsområde?

- Men om man är gift med ett? - Folk har också klagat på buller.

Jag tar hand om det. Hemskt ledsen för allt.

Du har ätit upp mina begonior!

Ur vägen!

GRATTIS CHRIS

Miranda! Läget?

Du är hemma tidigt, tjejen.

Vi har födelsedagskalas.

Vad fan sysslar ni med?

Bli inte arg, hjärtat. Lyssna.

Du kom hem tidigt. Jag hade tänkt städa upp.

Älskling... Vad letar du efter?

Se upp, ponnyn har druckit mycket vatten.

Partyt är slut.

Hon ringer och du åker hem och sabbar födelsedagskalaset!

Ge mig inte skulden, Daniel!

Du har kul, jag får ta det som blir över.

- Du valde din karriär. - Jag hade inget val!

Jämt ska du bräcka mig.

Jag tar hem tårta och presenter. Du tar hem en hel jävla djurpark.

- Och jag får städa upp! - Det är inte kärnavfall!

Varför är jag den enda som tycker vi ska ha regler?

Varför utmålar du mig jämt som den stränga?

Du gör det själv.

- Du gör mig alltid till skurken. - Lugna ned dig.

Du umgås för mycket med de där slipsnissarna du brukade avsky.

Jag umgås för mycket med dig. Det är över!

Det är över.

Vi har problem, men vem har inte det? Vi kan reda ut dem.

Vi har försökt reda ut dem i fjorton år.

Kanske vi behöver hjälp?

Kanske familjeterapi?

Det är för sent för det.

Vi tar semester. Hela familjen. Du behöver komma bort från jobbet.

Så att du blir ditt vanliga, underbara jag igen.

Våra problem skulle vänta på oss här hemma.

Vi flyttar. Förhoppningsvis följer inte problemen med.

Daniel, skämta inte.

Okej.

Vi har utvecklats åt olika håll. Vi är annorlunda.

- Vi har inget gemensamt. - Visst har vi det. Vi älskar varann.

Seså, Miranda. Vi älskar varann.

Gör vi inte det?

Jag vill ha skilsmässa.

Nej.

Det går inte. Vi är ju en familj.

Jag är ledsen.

Ja, mamma. Han har berättat allt.

Ja, jag har hört.

- Ja, han är här. - Nej.

Han är inte på humör att prata.

Deprimerad? Hans äktenskap är ju över.

Det är inte över. Vi har gjort ett uppehåll.

Jag tror han är i självförnekelse.

Vi ska ta hand om din lilla pojke.

- Hej, Evelyn. Tack för sylten. - Hon säger ingen orsak.

När får vi mer beige concealer?

- Nästa vecka. - Hörde du det? Nästa vecka.

Vänta lite.

- Det räcker. Det är ju en man. - Och hur vet du?

Din slyna.

Nej, inte du. Hunden.

Måste gå. Vi har folk som väntar på scenen.

Ja, det är ett hektiskt liv.

Ja, det ska jag hälsa honom.

Oroa dig inte. Jag säger det.

Ja, vänta lite.

Hon vill veta om du vill komma och bo hos henne.

- Aldrig i livet. - Han säger att han ska tänka på saken.

Det ska jag göra. Älskar dig också.

Hej då.

Du kan alltid bo hos oss. Så länge du vill.

Tack, men jag klarar mig. Det är ju ändå bara tillfälligt.

Jag känner Miranda. Det kommer att ge sig.

Mr och mrs Hillard, även om vårdnadsdomar brukar gynna modern

förstår vi att det inte ligger i barnens intresse

att beröva dem en far som älskar dem.

Men eftersom mr Hillard varken har jobb eller bostad för tillfället

ger vi mrs Hillard ensam vårdnad.

- Gratulerar. - Nej.

Mr Hillard får besöksrätt varje lördag.

- Kan du inte göra nåt? - Han har bestämt sig.

Bör jag inte säga "jag protesterar" eller nåt?

Ers nåd.

Varje lördag? Det är en dag i veckan.

Det räcker inte.

Jag måste få vara med mina barn. Det råder ingen tvivel om det.

Även om det kan verka mycket, är det inte tillräckligt för mig.

Jag har aldrig varit borta från dem mer än en dag sen de föddes.

- Mr Hillard, det är bara temporärt. - Bra.

En kontaktperson kommer att se över ert fall.

Vi tar upp ärendet igen om nittio dagar.

- Jag ger dig tre månader, mr Hillard. - Tack.

Tre månader att skaffa dig ett jobb och ett lämpligt hem.

Om du lyckas med det

kommer jag att överväga gemensam vårdnad. Rätten ajourneras.

En liten ljusglimt i alla fall.

- Det var alla mina saker. - Det är mitt fel.

Givetvis inte. Varför tror du det?

Jag skulle inte ha fyllt år.

- Då skulle det här aldrig hänt. - Jo.

Det var en olycka som väntade på att hända.

Du gjorde inget fel. Förstått?

Hit med kardan.

Du är nu karln i huset.

Var inte en slarver.

- Du kan inte gå nu. - Jag måste, hjärtat.

Vi är mitt i Min vän Charlotta. Vem ska läsa klar den?

Mormor kan göra det.

Hon är inte lika bra. Hon hoppar över avsnitt och gör inte rösterna.

Och så luktar hon konstigt.

Det är formaldehyd. Det är därför hon är så välbevarad.

Kom hit.

Det blir ingen skillnad. Vi har bara en stor bakgård.

- Älskar dig. - Älskar dig.

Kommer att sakna dig. Lördag är snart här.