The first 200 lines.
Jag har varit på många ställen sen Pearl Harbor.
Alla har nåt bra. T.o.m. Vegas.
Men det är bara en stad jag saknar.
Batista hade styrt i nästan 30 år.
Men det var 1958.
Vi lade inte märke till rebellerna i bergen.
Vad vi visste om Havanna var...
att Prado var livligt dygnet runt...
och att man kunde roa sig rejält.
Pass.
Pass.
10 dollar.
Svarar och höjer med 20.
Vet ni nåt som inte jag vet?
- Höjer med 25. - Kom in.
Barkillen såg några som höll på att bryta sig in i era bilar.
Ett ögonblick. Vad satte du?
- Svarar och höjer med 25. - Jag sa åt dem.
De sa att de tillhör SIM och att de gör vad de vill.
- 257 - Ingen brådska.
Jag synar.
Jag är strax tillbaka.
- Vad sjutton är SIM? - Militära underrättelsetjänsten.
Batistas Gestapo.
Det är ett amerikansk skepp och därmed amerikansk mark.
- Ni har vapen här. - Har ni hittat några?
Här är bilnumret. Vi kan hålla kvar skeppet i Havanna.
Det kan ni inte göra för en enda pistol.
Bara personalen får vistas där.
Ni bryter mot alla existerande sjölagar.
Om ni inte har en fullmakt...
anmäler jag er till vår ambassad.
Vi har hört att ni har smuggelgods ombord.
Säger vem?
Bara för att ni inte kan kontrollera...
Den är min.
- Är det er bil? - Ni skrev av bilnumret fel.
Pistolen är min. Vill ni se tillståndet?
Det är förbjudet att ta in vapen till Kuba.
Kan vi gå ut och prata?
Jag ber om ursäkt.
Det var det.
Slappna av och njut. Huset bjuder på en drink.
Mrs Dunn?
Marion Chigwell.
Vi möttes hos Nettie Greenfield.
Javisst. Hej.
Ni kanske har hört...
att jag skriver en artikel om det karibiska köket.
Verkligen?
Nettie sa att ni känner Havannas bäste kock.
Vad händer med mannen med pistolen?
Han får nog ett jäkla elände.
- Får jag bjuda på en drink? - Nej, tack.
Vi skojar inte. Det är ett allvarligt brott.
Jag hittar inget tillstånd.
Jag har det här i fickan.
Jag behöver ett nytt tillstånd.
Det är julafton, för tusan.
Vi ger inte ut tillstånd längre.
Lite frisk luft gjorde gott. Berätta om artikeln.
Smaka på den här.
- oemotståndlig. - En nypa kaffe bara.
En till åt damen, tack.
Vad har ni gjort i Amerika?
- Fester i Palm Beach? - Nej, bara...
Julhandlat i sista minuten?
Jag är mycket tacksam...
men... varför?
300 dollar.
Det är mycket pengar.
Det är en som mår dåligt här.
Använd toaletten en trappa ned, tack.
- 400 dollar. - Ni sa just 300.
Ni är otacksam.
Vi säger 350.
500.
Såsen är rätt pikant. Utsökt.
- Vänta. - Vad?
Var är min pistol?
Om ni går ut på däck och kollar över relingen...
långt därnere.
Han använder koriander istället för persilja.
Ursäkta mig igen.
En svängom, sjöman?
Ni ser förvånad ut. Blir ni aldrig uppbjuden?
Inte av så vackra kvinnor som ni.
Tack.
De flesta är inte så generade som ni.
Va?
Mycket tjafs för en pistol.
De hade fått ett tips.
- Är den klar nu? - Vad?
- Kontrollen. - Förmodligen inte. Hurså?
- Tar ni in nåt olagligt? - Parfym
Den är bara olaglig att ta ut. Men den luktar gott.
Det var inte er pistol, eller hur?
- Ursäkta, mina vänner... - 500.
- Nej, tack. - Jag har inte sagt...
- Det är rätt fånigt. - Är det?
Ni verkar inte fånig.
Låt mig gissa.
Ni tänkte köra er bil av båten, men den har lite extra dolt bagage.
Ni är urusel på ert arbete.
Det är inte mitt arbete.
Bekanta i Havanna?
Jag bor där. Jag betalar ert pris. 600.
300.
Ni ger er inte, va?
Gör ni det?
Det är egentligen mot mina principer...
Hälften nu och resten efteråt.
På så sätt sticker jag inte med er "parfym".
Hotell Lido.
Ursäkta?
Jag lämnar er bil där.
Bra. Vi ses på kasinot klockan tio för...
Betalningen.
Tack.
Talar ni om vad ni har för bil eller ska jag gissa?
En grön Ford, herrgårdsvagn.
Jag har en Cadillac cabriolet.
Så klart.
Toppen.
Det är inte hennes bil.
Vad hände?
Kontakta Arturo.
Berätta att det har hänt nåt.
Där är hennes bil.
Vad ska vi göra?
Vi skulle följa henne.
Var vänlig och kliv ur.
- Vad är det i lådorna? - Va?
Vad är det i lådorna?
- Troligen handgranater. - Öppna dem.
- Ta ett par åt barnen. - Tack.
Jack.
Senaste nytt?
Jag intervjuar några amerikaner.
Otroligt. Ingen är rädd.
Borde vi vara det?
Du tar ingenting allvarligt, va?
Det är som pesos för dig.
Eller nån annan valuta.
Inget annat än dollar duger.
Vi är mitt i en revolution.
Den är äkta.
För tidigt för skitsnack. Har du sett Joe Volpi?
- Glöm det. - Välkommen tillbaka.
Du borde kolla dina meddelanden.
Jag har sökt dig i en vecka.
Jag har försökt få ihop lite pengar. Inget spel utan dem.
Det blir inget kortspel.
Mike McClany på tvåan.
- Senare. - Skojar du?
Ingen är intresserad av poker just nu.
Det är lite rörigt här.
Revolutionen, menar du?
Folk borde välta ut sina pengar?
Vet du vad de gör?
Ger dem till frun och köper en staty.
Hon gömmer dem i statyn och flyger till Miami.
- Glöm pokern. - Langan vill låna 3 000 till.
Vet du vad jag har lärt mig?
Inget får fart på spelandet som lite skottlossning.
I går sprängdes ett ammunitionslager.
- Ser du några storspelare? - Ja.
Men de spelar inte. De är inte inspirerade.
De vet inte vad som ska ske.
De är nervösa. Det är helt rätt tid för poker.
Du kom just hit. De är grälsjuka.
Den ena vill åt den andra o.s.v.
Under tiden sänder Castro på kortvåg uppifrån bergen.
Pratar om uppror och förändring.
Förändra vad? De vet ju inte vad de vill ha.
Därför kommer de hit och spelar. Nåt de kan.
Ordna en pokerkväll hemma hos dig då.
Spelarna jag pratar om...
går inte tre trappor upp.
Jag kan fixa det här.
De kommer att vara ivriga på att spela. Höga insatser.
Fina skor, Jack. Nya?
Det finns andra ställen.
Egentligen inte. Meyer styr fortfarande.
Fundera på saken.
Vänta inte för länge. Revolutionen kanske rinner ut i sanden.
Inga fler insatser.
Tjugotvå, svart.
Gör era insatser.
Nummer sju, va?
Det populäraste numret näst efter födelsedagen.
Så här förlorar man också, men det tar längre tid.
Nitton, röd.
Jag plockar upp den. Förlåt.
Cigarettändare, cigaretter...
amerikanskt pass och plånbok.
- En Daiquiri? - Ginger Ale, tack.
Ginger Ale och en Daiquiri.
Ni ska få era pengar.
Parkeringsbiljett och...
No comments yet. Be the first to leave one.