The Endless

"Människans äldsta och starkaste känsla är rädsla"-

- "och hennes äldsta och starkaste rädsla är rädslan för det okända."

H.P. Lovecraft.

"Vänner säger ofta vad de känner."

"Syskon väntar på ett lämpligare tillfälle, som på dödsbädden"-okänd.

KÖP NYTT BILBATTERI

GARAGEFÖRSÄLJNING

GÖR DET NU

Hej! Om nån ser det här vill jag bara säga-

- att om ni är på lägret och vi inte är tillbaka än så oroa er inte.

Vi har sett fram emot uppstigandet, och vi är överlyckliga.

Vår resa härifrån och tillbaka är värd att fira.

Så bara ät, drick och känn er som hemma.

Vi ser fram emot att träffa er när vi återvänder.

Okej! Hej då!

Köpte du den i stället för batteriet?

- Du sa att de redan hade gjort det. - Nej.

Nej, jag sa att precis innan vi gav oss av fick jag höra-

- att de skulle ta livet av sig. Därför lämnade vi sekten.

Hon sa inget om att ta livet av sig. Det gjorde hon inte!

Det är en UFO-domedagssekt! De bara kallar det nåt annat.

Jag räddade oss från en sekt och kollektivt självmord.

Varsågod.

- Är ägaren fortfarande borta? - Ja, men skynda dig.

Fläsk eller räkor?

- Ingetdera, tack. - Ska du inte äta lunch?

Nej, måste spara in pengarna som du lade på en videon.

- Men tatueringar är en investering... - Vad sa du?

De gav oss faktiskt riktig mat.

Grönsaker och fisk, och inte i pulverform.

Jag är hellre levande och äter nudlar än död och äter... majs.

Jag visste att de skulle göra det, men jag gissade fel på tio år.

De sa inget om att ta livet av sig.

De sa att de skulle nånstans, och vi vet inte hur länge eller vart.

- Bra! - Hur då?

På lägret hade vi fått god mat och levt på gränsen till hemlöshet.

Jag behöver bilen. Jag har avprogrammering om en halvtimme.

Jag vill sluta gå dit.

Skaffar du jobb om vi inte får bidrag.

Och släck lampan bilen. Du gör batteriet ännu värre.

Det var mest ett skämt, men han trivs inte.

Jag hörde honom gråta häromnatten igen, och...

Sekten skickade en avskedsvideo till oss.

Oj... Hur kändes det?

Först blev jag lättad över att de inte är döda.

Men nu tror han att jag tvingade honom därifrån utan anledning.

Alla hans minnen från sekten är från när han var barn eller tonåring.

Så minnena är fina, och han ser hur hemska våra liv här är.

Men jag tycker att det som gör våra liv här bättre-

är att vi tänker själva.

Jag vet inte varför vi inte kan försörja oss eller skaffa vänner...

Träffa tjejer...

Att återhämta sig från hjärntvätt är en livslång process.

Om han hyser agg mot dig är det inget ovanligt.

Oavsett vad han känner-

- så är det utmattande att känna sig ständigt ansvarig för hur han mår.

BETALNINGSANMÄRKNING

De kommer att ta bilen. Kreditkortet var en dålig idé.

- Jag löser det. - Okej.

- Jag vill tillbaka. - Lycka till.

Jag menar allvar. Jag tänker bara hälsa på.

- Det är inte som du minns det. - Jag vet.

Fint, då åker vi inte.

Varför vill du tillbaka?

För att ta farväl, få lite avslut...

De var ändå vår familj.

En dag och en natt, sen åker vi direkt hem.

Skulle det få dig att må bättre?

Om det hjälper dig ur den här svackan kan vi åka tillbaka.

Han anstränger sig på många sätt.

En gång, mirakulöst nog, träffade vi några tjejer i parken.

Han tar med dem till ett billigt mexikanskt ställe vid lägenheten.

Och för att han var nervös eller nåt säger han:

"Jag har varit med i en UFO-dödssekt."

Hon går på toaletten och kommer inte tillbaka.

Hennes kompis hörde inte av sig när jag ringde.

Men sån är han bara.

Han försöker göra det rätta-

- men det måste vara på hans sätt, vilket aldrig funkar.

Så jag har inte ens nån kontroll över det här värdelösa livet.

Förlåt.

- Har du pratat med honom om det? - Nej, han är min bror.

Vill du verkligen besöka sekten igen?

Det är ingen sekt. Det är ett kollektiv.

Uniformer. Omdefiniera ord.

Kalla döden för "uppstigande".

Tillbe en gud i skogen som ingen annan känner till.

Och... kastrering.

Okej, det är en sekt. Men jag minns inte det där.

Jag minns bara brasor, stunder med familjen och god mat.

De höll oss inte fångna. Vänta nu lite...

Om de tänkte hota oss med kpistar och tvinga oss dricka cyanidläsk-

varför kör du oss då dit?

Okej, jag såg inget sånt, men i ditt förvridna minne-

- klappade vi rådjur och dansade med koalabjörnar.

- Ja, det minns jag att vi gjorde. - Tuttar.

Tuttarna!

Det var du som hade sönder antennen. Utsätt mig inte för det här!

Du låter som en tvättbjörn med halsfluss.

Du låter precis som pungråttorna som parar sig utanför vårt fönster.

Hej, mamma. Jag vet att vi inte hälsar på så mycket-

- men jag vill bara säga att jag gör mitt bästa för att ta hand om honom.

- Vad sa du? - Inget.

- Jag hörde dig. - Nej, det gjorde du inte.

- Håller du på att bli troende? - Nej.

- Du ber till en grav. - Det är en minnesplats.

Nej, att prata med en minnesplats är inte alls som att be till en grav.

Nån har varit här. Den är helt ny.

Nej, vi gjorde den när vi var små, för att hon gillade att måla.

Wow, den är väl bevarad.

Vad är det där för saker?

Det var ett vulkanutbrott för hundratusentals år sen.

Sen erodering eller nåt.

- Får jag köra lite? - Nej.

- Du har kört hela vägen. - Jag kör. Hoppa in.

Inte alls en sekt...

Det luktar gott. Det luktar av kornet.

Tjena!

Roligt att se er båda! Vad fanken gör ni här ute?

Vi tänkte bara hälsa på medan ni är här.

Vi är alltid här.

- Är du hungrig? - Jag är alltid hungrig.

Då fixar vi käk.

Ni minns väl Tim?

- Hur är läget, Tim? - Smaka hans nya Hefeweizen!

Den är utsökt!

Oj... Jag visste inte att ni skulle komma.

- Kul att se er! - Shane.-Anna.

- Vad skumt, Aaron är vuxen! - Minns du mig?

Ja, lite.

- Ni ser ut... - Sunda ut?

- Färsk mat, luft och öl. - Det gör tricket.

- Jag menade "...precis som vanligt." - Fantastiskt gott!

Shane och Anna odlade kornet, så de ska ha äran.

Tims öl är vår mest lönsamma exportvara.

- Ni har inte träffat Lizzie. - Trevligt att äntligen träffa er.

- Alla säger allt möjligt om er. - Tack... Hur hamnade du här?

Jag var på ett hem för psykiskt sjuka i närheten och tog ofta promenader.

En gång stötte jag på Tim och insåg att jag har det bättre här.

Ni minns väl Dave?

Hejsan.

Lizzie är en fantastisk tecknare.

Hennes bilder påminner mig om dina foton, Justin.

- Var du fotograf? - Inte direkt.

Då var du liten. Han var riktigt duktig-

- eller kunde ha blivit med tiden. Det är som Shanes trolleri.

- Jag är hyfsad. En miljon timmar, va? - Jag hoppas det.

Så lång tid tar det att verkligen bemästra nåt.

Om man lever i 115 år och ägnar varenda stund åt en enda sak-

då är det möjligt.

Utan tvekan.

Den är min.

Är Anna och Shane ihop, tror du?

Allihop är kastrerade, så menar du på ett emotionellt plan?

- De verkar inte vara kastrerade. - Hur vet du det?

- Och hon är tjugo år äldre än du. - Nej!

Jo, allihop är över fyrtio. De bara ser unga ut. Det är skumt.

VAR TYSTA, TACK

De ser bara ut att leva hälsosamt och inte äta skräpmat.

Ska du ta en tupplur?

Jag tänker gå ut och springa.

Tjena...

Det här har jag jobbat på. Välj ett kort.

Nej, nej, nej...

Han väljer bara samma hela tiden.

Jag vill inte röra vid kortet. Lägg det överst.

Får jag visa nåt i min stuga?

- Nu direkt? - Om du inte vet en bättre tid.

Visst.

Smaka på den här.

- Intressant. - Jag gjorde en liten sats.

Jag funderar på att göra en större. Och Tim är duktig!

Har du löst den än?

Inte än, men det kommer.

Jag tänker för mycket med vänster hjärnhalva.

Allt antingen är eller inte, och den här ekvationen är inte.

Inte än.

Okej, jag måste fråga: Vad är den en lösning på?

Du skulle inte tro mig om jag sa det.

Jag gillar att alla här har en sak de sysslar med.

En del har två eller tre, men alla har minst en.

- Är det du som designar kläderna? - Ja.

Jag gör mycket själv, men går också till secondhand-affärer.

- Så hittade jag den här. - Ja.

Jag gjorde många av dina kläder. Minns du det?

Nej... Förlåt, det var så längesen.

Vill du se några av mina nya idéer?

Jag vill bara säga det en gång till:

Allt som du gjorde har jag antingen slutat bry mig om eller förlåtit.

Men nu när det är sagt... Varför kom ni tillbaka nu?

- Videofilmen som ni skickade. - Vilken videofilm?

Filmen där Anna pratar om "slutet".

Här har aldrig skett når självmord så vitt jag vet.

Jag kan försäkra dig om att inget här tar slut.

Allt som händer här är att folk leva långa, sunda liv.

Därför kan de växa och bli de som de vill vara.

Det är enkelt.

Det finns nåt större än oss här ute.

Nu när ni båda är gamla nog att förstå det kommer det att bli...

uppenbart.