The first 200 lines.
- Hallå? Jag sitter i bilen. - Ska du inte hämta mig?
Nej, pappa. Nån från hemmet kör dig till sjukhuset. Vi ses där.
Jag är på väg.
Lampan funkar inte. Lampan bredvid sängen.
Har du prövat strömbrytaren?
Den där manicken på sladden. Tryck på den med tummen.
Hallå? Det är Eve. Det var du som ringde mig.
- Är du avundsjuk på din syster? - Fråga inte så när jag kör bil.
Georgia skulle kunna leda israeliska armén.
Du har rätt, pappa.
Du har rätt. Georgia skulle kunna leda israeliska armén.
- Hej, pappa. - Evie, gissa vem som ringde nyss.
John Wayne ringde nyss. Berätta det för Georgia och Maddy.
- John Wayne är död. - Det är inte säkert.
Han är död, och därför ska du till sjukhuset. Du är förvirrad.
Jag talade med honom i telefon. Han är republikan. Än sen?
Kim, jag kommer inte in idag. Det är pappa. Jag är orolig.
Jag ska möta honom på sjukhuset. Några meddelanden?
Madge Turner vill att du flyttar festen till Nixon-biblioteket.
Vad? Nej, Kim. Det är vansinne. Festen är om två veckor.
Vi kan inte byta festlokal. Hälsa henne det.
Jag måste ringa cateringfirman.
Det kommer 500 kvinnor, och hälften har säkert laktosintolerans.
Jag får ringa Georgia. Kim, Jag ringar dig senare.
Georgia Magazine.
- Ett ögonblick. - Det är din syster. - Inte nu.
Hon sitter i möte.
Libby! Skynda dig! Jag behöver min väska.
Ja? Maddy, skönt att du ringde. Vet du vad som har hänt?
Säg inget om pappa. Jag är alldeles för lycklig. Här är så vackert.
Det är rent gudomligt. Å, nej!
Förlåt! - Hon måste tro att jag la på!
Maddy, hör du mig?
Maddy... Maddy!
Inga överraskningar - Kim.
Sa hon verkligen så? Jag gillar det inte.
Hon vill flytta festen till Nixon-biblioteket.
Har de fester där? Var ligger det? Var är jag?
Jag är här. Jag kan inte ta det nu. Jag ringer dig senare.
- Där är hon. - Hejsan! - Herregud... - Pappa!
- Vem är det? - Lou Mozell från Filmhemmet.
Angie, har jag berättat att jag fick ett vapen av John Wayne?
Pat och jag skrev en film åt honom som hette Turen vänder.
Det var en trevlig kille. Hans pitt var visst väldigt liten.
Ändå var han en riktig karlakarl. Det hade inget med saken att göra.
- Varför ska vi hit in? - För att det är ditt rum.
- Finns det nyckel till minibaren? - Här finns ingen minibar.
- Var är ni född, mr Mozell? - Bronx, i New York.
- Utbildning? - Harvard, fick toppbetyg.
- Ålder? - 38.
- Och er fru är... - Död.
- De är skilda. Sen länge. - Evie, var är affischen?
Ställ den vid toalettbordet. Se till att den inte blir repad.
- Vill du lägga dig nu? - Inte med dig!
- Kasta ut henne, Cleo. - Jag är dr Kelly.
Är du med i IRA? Jag gillar tuffa töser. Hur gammal är du?
- Vad är det för dag, mr Mozell? - Fruppsdag.
- Vilken månad? - Vilken månad...?
Sluta upp med det där!
Duke sa: 'Din mor och far är ena jäklar på att skriva.'
Det var vad Duke sa. Han sa det till Evie när hon var fem år.
Hon skakade hand med honom och sa: Tjänare, kompis!
Han var väldigt rar. Hans pitt var inte större än en...
Det var väl därför han gillade vapen.
Liten pitt, stora vapen. Förstår du vad jag menar?
- Var är vapnet han gav mig? - Han gav dig inget vapen.
Han gav dig patronen. Den är här.
- Du ska väl inte lämna mig här? - Ett litet tag bara, pappa.
- Minst en vecka. - En vecka?
Jag klarar mig inte utan dig!
Du har problem med minnet. De ska bara göra några test.
Du kan minnas åt mig. Lämna mig inte här
Kan ni skriva en mening, mr Mozell?
Låt mig vara! Jag samtalar med min dotter!
Här är pennan, mr Mozell.
En mening! Vad vill du ha för mening?
Här, håll till godo.
Gå inte, Evie. Snälla du.
Gå inte, Evie.
Är ni där båda två? Han skrev: 'Det är för sent'
Det var vad han skrev. Är det inte kusligt?
- Vad betyder det? - Det är för sent att få hjälp.
Han är förvirrad. Han talar om för oss att det är slut.
De får se över medicineringen. Talade du med läkaren?
Läkaren var ungefär 11 år gammal.
Det var inte den riktiga läkaren.
Du får ringa tillbaka och tala med den riktiga läkaren.
Han nämnde John Waynes pitt igen!
Gjorde han det? Underbart!
Han är besatt av den där pitten!
Jag pratade inte med er. Ursäkta.
- Och ni var inte här. - Jag är ledsen.
Det här är min enda semester!
Vi arbetar tio timmar om dan, fem dar i veckan, året runt!
Såpor är det närmaste man kan komma teater i tv.
Jag kunde ta ledigt nu, eftersom Juliana är på Bahamas.
- Vem är Juliana? - Min rollfigur - Juliana.
Som just nu kämpar med en svår identitetskris.
Tittar ni aldrig på min serie?
La hon på?
Maureen, jag måste sluta. Ring mig var femte minut.
- La Maddy på? - Det är möjligt.
Hon kanske kommer tillbaka i cowboystass och pratar om flugfiske.
Hon är inte den enda som arbetar!
Jag har fullt upp med jubileumsnumret.
Mitt femårsjubileum... Tänk att min tidning har överlevt så länge.
Jag planerar en tillställning för Los Angeles affärskvinnor.
Jag förde affären i hamn och satte mitt företag på kartan.
Som företagare borde du handla på Barneys eller Saks eller...
Herregud, jag är hemskt ledsen!
Hur gick det?
- Varför gjorde ni så? - Jag är ledsen...!
Mina strålkastare har lossnat! Ser ni vad ni gjorde?
- Eve Marks. Jag är hemskt ledsen. - Dr Omar Kunundar. ni kör illa.
Jag var distraherad. Jag lämnade just min far på sjukhuset.
- Hoppas att det inte är allvarligt. - Jag har mitt kort här nånstans...
- Vänta lite... Varsågod. - 'Inga överraskningar."
Jag är festarrangör. Vi ser till att allt flyter, inga överraskningar.
Det var inte min första olycka i år.
Om försäkringsbolaget får reda på det, chockhöjer de premien...
- Jag förstår. - Kan vi göra upp privat?
Jag kan inte... Jag ska tala med er mor.
Varför skulle ni göra det? Jag talar inte med min mor.
Ni kan inte gå genom livet utan er mor. Ni blir uppringd.
Hon heter Ogmed Kunundar.
- Er mor? - Hon kan sånt här.
Jag måste iväg. Min son kommer hem när som helst.
- Det var ödet. Eller en olycka. - Det var en olycka.
- Ni kanske blir överraskad. - Jag hoppas inte det.
Jag är hemskt ledsen.
Vad ska det tjäna till när jag inte kan lita på dig?
Titta på mig, mamma!
Titta, mamma!
- Titta, mamma! - Inte nu, Eve! - Glöm det!
- Jag har fått nog! - Vad gör du?
Pappa!
Min lilla Evie... Min lilla docka...
Det är inte så farligt. Inte jämfört med en seriekrock.
Hjulen och strålkastarna är oskadda.
Jag kan gå in från andra sidan. Lätt som en plätt.
Vi behöver inte ens lämna in den. För titta på mig. Jag är inne.
Ingen pisksnärtsskada, tänderna är kvar...
Jag mår fint och han fick bara skador på lyktorna och grillen.
- Hur många krockar i år? - Det var den tredje.
- Vad var det? - Mitt nya skratt. Gillar du det?
- Underbart. - Talade du i telefon?
Du talade i telefon!
- Vi får ringa vår advokat. - Jag kan gå in från andra sidan.
Den sidan är så gott som ny. Jag har varit ganska förstående.
Jag går och leker.
Jag ville göra upp privat.
Skickade Kim budet...? Bra! Nixon-biblioteksmappen.
- Min fjärde bilolycka i år. - Du måste plocka undan efter dig!
Han påminde mig om Nixon. Pappa.
Samma hängande kinder, hopsjunkna axlar...
- Varför är jag här? - Te?
Han kan inte gå, Joe.
Han är död!
- Georgia går inte av för hackor! - Det stämmer bra, det.
- Det var pappa. - så han är inte död?
Det där var inte roligt. Inte roligt alls.
- Du saknar helt medkänsla. - Du vet varför. Eller har du glömt?
Det hände precis här. Jag kommer allt ihåg det.
Han är döende, Joe.
Undra vem det kan vara...
Han är död!
- Var är den? - Den är... Ta det lugnt!
Hallå? Vem är det?
Åh, Maddy, är han död? Pappa?
Det är inget fel på pappa.
- Buck kan inte gå! - Var är du?
Jag är hemma. Vad ska jag göra?
- Ta honom till sjukhuset. - Det är pojkvännen.
- Hur? - I en ambulans. Skärp dig, Maddy!
Herregud, han rörde just på benet! Han rörde på benet!
Åh, Buck! Duktig pojke!
Jag kan nog ta honom till bilen.
- Hon la på. - Jag ser det.
Det här är Ogmed Kunundar. Min sons lyktor lossnar.
Och kylaren har exploderat.
Joe, han har glass i skålen. säg åt honom.
- Är ni säker? - Omar begår inga misstag.
Han kan fixa era äggstockar med laser.
- Mitt förslag är helt lagligt. - Ni har visst problem med er far.
Sluta, Jesse! - Min far, ja. Han har legat på sjukhus i en vecka.
- Vi får resultaten idag. - Och ni träffar inte er mor?
- Hallå? Pappa, jag ringer upp dig. - Här finns ingen rumsservice!
- Du är på ett sjukhus. - Jag vill ha kinamat! Räkor!
Hallå? Å, nej!
- Hur mycket går kylaren på? - Jag vet inte.
- Okej... - Jag tappade bort henne.
Och nu kommer hon att skicka en jätteräkning
- Vad ville din far? - Han vill ha kinamat.
Han känner knappt igen sina egna byxor -
- men sin dotters telefonnummer kommer han ihåg!
- Du borde inte prata med honom. - Jag måste.
Joe, åk inte.
Jag måste. Jag intervjuar folk var tredje vecka.
Det är som i den där 50-talsfilmen. Maken åker iväg, och planet störtar.
Man frun vet inget, för hon lagar middag, eller leker med barnen.
No comments yet. Be the first to leave one.