Samson and Delilah

Innan historiens gryning,

sedan den första människan upptäckte sin själ,

har hon kämpat mot de krafter som försökt förslava henne.

Hon såg naturens fruktansvärda makt riktad mot sig.

Blixtens onda öga. Åskans skrämmande röst.

Det tjutande, vindfyllda mörkret,

som förslavade hennes sinne med rädsledens bojor.

Fruktan födde vidskepelse och förblindade hennes förnuft.

Hon reds av en svärm av djävulsgudar.

Människovärdet gick under på avgudadyrkans altare.

Och tyranniet reste sig,

och krossade den mänskliga anden under erövrarens häl.

Men djupt i människans hjärtan brann alltjämt den outsläckliga viljan till frihet.

När denna gudomliga gnista flammar upp i en dödligs själ,

oavsett om det är präst eller soldat, konstnär eller patriot,

älskare eller statsman,

har hans gärningar förändrat mänsklighetens gång,

och hans namn överlever tiderna.

I byn Zorah i Dans land,

tusen år före Kristi födelse, levde en sådan man.

I honom hade elementen smält samman storhet och svaghet,

styrka och dårskap.

Men med detta fanns en djärv dröm.

Frihet för hans nation.

Mannens namn var Simson.

I 40 år hade filisteerna hållit hans folk i bojor.

Och Han sade: "När du återvänder till Egypten,"

"se till att du gör alla de underverk som jag har lagt i din hand."

Och Herren sade till Mose:

"Gå upp till Farao och för mitt folk ut ur Egypten."

Farao styrde egyptierna som saran styr filisteerna här.

Och filisteerna styr oss.

Saul, låt honom berätta det.

Farao sade till Mose:

"Vem är denna Herre? Jag känner honom inte."

"Ditt folk är mina slavar, och jag tänker inte släppa dem."

Men de kom undan genom Röda havet.

Och en dag ska vi visa saran

att stenar kan flyga lika rakt som filisteiska spjut.

Saul, berätta vad den där slangbellan är till för.

- Ja, berätta det. - Vakta din tunga, Saul.

Vissa tankar får inte uttalas.

Får jag fylla min kruka, Miriam?

Vi fyller den tillsammans, lilla samarier.

Och Herren talade till Mose och Aron och sade:

"När Farao säger till er:"

"visa ett mirakel för er, då ska ni..."

Du ska svälja din tunga, gamla get.

Här har du något att lära dig. Buga när en filiste går förbi.

Vi är ett betvingat folk, men vi bugar bara för den osynlige Herren.

Varje filiste är din herre. Buga.

Se här, Dan-avföda, så här hälsar man på sina herrar.

Modiga filisteer.

Som visar ert mod mot barn och gamla män.

Nå...

Här är en kruka danitiskt vin vi inte har smakat på.

Om du kommer nära Miriam krossar Simson ditt huvud som en valnöt.

Simson?

Han sparar sin styrka till tjejerna.

Herrens kraft är i Simsons arm

och en dag ska ni få känna den.

Kräka i mudden, gamla padda.

Spring, spring, bort från gatan!

Låt den gamla lersköldpaddan skrika efter Simson.

Kom igen, Saul, kasta. Sikta på den stora. Snabbt, kasta!

Nej, Saul, nej.

Jag stoppar en av dem.

Du kommer att bringa död över byn.

Simson är vår krigare.

En ledare? Du?

Visst vet jag var du var. Lesh Lakish berättade det.

Du slogss på Timnats gator med filisteerna,

drack och spelade tärning med våra fiender.

Jag lärde känna deras seder.

Du skulle göra klokare i att lära känna Herrens vägar.

Du är den bäste kocken i Zorah, lilla mamma.

Och du är den sämste sonen.

Du, ledaren för Dan, ditt folks utvalda domare,

och vad gör du?

Äktar en dotter till våra fiender.

En filisteisk kvinna till mor åt Simsons barn.

Jag borde lägga dig över knät som förr i tiden.

Och det är inte så många år sedan.

Spring iväg annars garvar din mor skiten ur dig också.

Ja, det är sant.

Se nu vad du har ställt till med.

Du är en envis, enfaldig oxe.

Jag är din son.

Simson, varför kan du inte vara som grannarnas söner,

som nöjer sig med att valla sina fäders hjordar och välja en fru från vår egen by?

Förbjudna fikon är sötare.

Men de sötaste fikonen växer mitt i din egen trädgård.

Från morgon till kväll står Miriams händer aldrig stilla.

Inga hårda ord läpar någonsin över hennes läppar.

Och du vill spänna för denna ängel framför en envis, enfaldig oxe.

Du är inte helt ond, Simson.

Men dina ögon hittar alltid det de inte borde.

En hustru som Miriam skulle få fram det goda i dig.

En man måste gifta sig där hjärtat leder honom, lilla mamma.

En mans hjärta kan vara blint, son.

Simson, Simson. Några filisteiska soldater vid brunnen...

Vem den här gången, far?

Den gamle sagoberättaren.

Soldaterna har gått. Bråket är över.

Bråket med honom är då inte över.

- Berätta för Miriam vad du just sa till mig. - Nå, Hazell...

Vänta bara tills du får höra vad den här fine sonen till dig har för sig.

Kom igen, berätta för henne.

Kom igen.

Den här gången måste du ha gjort något riktigt hemskt.

Miriam,

du är högre över mig än månen.

Men inte lika svår att nå. Sträck bara ut din hand.

Jag vill inte göra dig illa, Miriam.

Du är som en sparv, så mild och...

Är det ett så fint sätt att tala om för mig att du är förälskad i någon annan?

Du ser alltid rakt igenom människor som om de vore spindelväv.

Jag hörde att du såg en kvinna i Timnath.

Ja.

Jag kan inte glömma henne.

Det är likadant med mig.

Jag kan inte glömma dig.

Miriam...

Jag kommer alltid att finnas här.

Vad var det jag sa? Han vill gifta sig med en filiste.

Simson, du kan väl inte dra den skammen över oss?

Det är ingen skam att gifta sig, far.

Med en filisteisk kvinna?

Far, Semadar behagar mig.

Gå till Tubal i Timnath och säg att jag vill ta hans dotter till hustru.

Lagen förbjuder det.

En filisteisk lag?

Simson.

Simson, vad kommer att hända dig på den väg du vandrar?

En guldhårig hustru, lilla mamma, som inte slår mig med träslevar.

Simson, Simson, du är blind.

Du vänder dig bort från Miriam, från allt som är gott i ditt liv,

bara för att han har sett en kvinna i Timnath.

En kvinna i siden och juveler.

Magnifik.

Dina rika gåvor gör mig mållös, Ahtur.

De berövar dig en dotter, Tubal, och berikar mig med en hustru.

Dans militärguvernör gör mitt hus stor ära.

Semadar passar utmärkt för en soldat.

Här är ett nytt tyg från vävstolarna i Gaza.

De kallar det gasväv.

Vackert.

Ta det bort till ljuset.

Semadar, Semadar...

Men du har inte ens visat...

Hon kan kasta kastspjut som gudinnan Dictynna.

Jag tar henne med mig på sarans lejonjakt i dag,

med er tillåtelse förstås.

Ja, naturligtvis, naturligtvis.

Ni vet att jag har en dotter till,

Semadars yngre syster. Otrolig skönhet.

Det var ett bra kast.

Men lejonets hjärta sitter i den andra änden.

Har du förlorat förståndet? Hela jaktlaget kommer att vara här.

Saran själv kommer från Gaza.

Jag vet. Jag kom för att hjälpa honom att döda lejonet.

Du vill hellre hjälpa lejonet att döda saran.

Inte förrän han ger oss tillåtelse till vårt giftermål.

Vårt giftermål?

Du har förlorat förståndet.

Och mitt hjärta.

Det där har du visst viskat i många vackra öron.

Men inget så vackert som ditt.

Min syster jagar lejon med plommonkärnor.

Uppför dig nu, annars kanske bytet äter upp jägaren.

Jag kan faktiskt inte klandra henne för att hon jagar dig.

Simson, du är ganska lik ett lejon.

Då borde du lära dig mer om lejonjakt.

Stolt och stark och orädd.

Men inte särskilt klok.

- Ahtur. - Här.

Jag tog med en törn åt en ros.

Tack, Ahtur.

Den balanserar perfekt.

Det finns bara en danit som är dum nog att klättra upp på den här muren.

Dans guvernör har ett jägaröga.

- Jag sa just till Semadar... - Ja, jag hörde dig.

Du ska jaga från min stridsvagn i dag, Semadar.

Simson tror att han kan hjälpa oss att döda lejonet.

Vi är mycket tacksamma,

men De fem städernas herre,

vars erövringar når från Nilen till Babylon,

klarar sig nog utan assistans från en herdedomare.

En herde behöver veta mer om lejon än en kung.

Hans liv hänger på det.

En herde lyder lagen. Hans liv hänger på det.

Och den första lag era fäder lärt sig var att buga för filisteiska spjut.

Ni gillar att få folk att buga för spjuts makt.

Jag gillar att få spjut att buga för folket.

Särskilt vackra kvinnor.

Du förintar ett vapen som du saknar skicklighet att använda.

Kanske Semadar kan lära mig

efter vårt bröllop.

Bröllop med...

Din humor är ännu större än din styrka.