The Tailor of Panama

MI6 HÖGKVARTER I LONDON

Panama.

Panama?

Det var det bästa jag kunde åstadkomma, Andrew. Med tanke på dina synder.

De ville se blod.

Jag försvarade dig. "Ställ hans många tjänstår, hans intelligens-

-mot spelskulderna, den röjda täckmantel och fruarna."

Fruarna.

Så...en sista chans. Panama.

Ligga lågt? Sitta av den tid jag har kvar?

Inte exakt, Andrew. Vi har intressen. Kanalen är en livsviktig pulsåder.

Det finns arbete att göra.

Men var för guds skull försiktig där ute. De har en otäck härva av pengatvätt-

knarksmuggling och korruption.

Är det sant?

Det finns bara 200 bofasta britter i Panama.

Men du hittar säkert nån som ger dig tillträde till maktens korridorer.

PENDEL, HARRY SKRÄDDARE, SAVILE ROW OCH PANAMA

Titta, titta! "Bridge of the Americas."

Ända sen kanalen skar av dem på mitten-

-är bron den enda länken mellan Nord- och Sydamerika.

Tänk bara!

Panamakanalen kallas ofta världens åttonde underverk.

Den byggdes av amerikanska ingenjörer-

och sköttes av USA:s armé i 85 år.

År 1999 lämnades den inte utan kontroverser tillbaka till Panama.

Det ledde till spekulationer om den livsviktiga pulsåderns framtid.

Samtidigt i ett hörn av Panama, i full gång med sitt yrke...

Vi har alla en dröm om oss själva. Om att vi kan bli mer än vad vi är.

Pendel & Braithwaite hjälper er förverkliga den drömmen-

i äkta Savile Row-tradition.

Nu provar vi den här.

Ja, jag antar att det är...

Jag visste att ni skulle gilla den. Mr Connerys val.

Så fort ni kom in tänkte jag: "Vem liknar han?" Där har vi det.

Lika kraftig också. Golfaraxlar.

Vad sägs om det, farbror Benny?

Du har talets gåva. Det har jag alltid sagt.

-Du är världens bästa skräddare. -Nu får du ge dig, farbror Benny.

-Harry, skynda dig! -Jag kommer.

Hoppa in först, Sarah. Glöm inte bältet.

-Sarah. -Jag försöker!

Mark.

Hej då.

George, vi sågs ju i går.

Kör till, här har du. Hur är det med frugan?

Hej, Bella.

Pappa, ge mig en tjugofemcentare.

Har du lärt dig dikten?

Tiger, tiger, stora katt Uti skogens mörka natt

-Vi ses, pappa! -Shalom!

KANALMYNDIGHETEN

Som du ser ut i håret.

Vilken odödlig hand känner vi Som kan fånga din hemska sympati

-Nej, symmetri. Symmetri! -Jag vet ändå inte vad det betyder.

-Såg du nyheterna i går, Louisa? -Ja.

-Ditt folk vill ha sin kanal igen. -Högervridna hysteriska senatorer.

Vet du vad de är? Idioter!

Ser du?

Vänd dig om.

Det är bara lite grann, Ramon. Vill du vara snygg i min kostym-

-måste du banta och växa till dig. Titta in så lägger vi ut den lite.

Vad ska vi göra åt din skuld, Harry?

-Säg det du, Ramon. -Du kanske ska sälja farmen, Harry.

Sälja den? Det är en guldgruva.

Angelo får fart på den. Han är jätteduktig och hängiven.

Jag hörde att du har vattenproblem.

Hade, Ramon. Jag rättade till det. Nu rinner det som...

Vatten?

-Exakt, Ramon. -Du skulle kanske inte ha köpt den?

Du rådde mig till det, Ramon. Rätt ska vara rätt.

Banken vill se en betydande minskning av restbeloppet i nästa månadsskifte.

Annars...

-...måste vi säga upp lånet. -Va? Rubbet?

Självklart blir det rubbet.

Du är min vän. Jag avskyr att behöva göra det, men jag har inget val.

Vad ska jag säga till Louisa? Jag köpte farmen för hennes arv.

Det är du som är historieberättaren, Harry.

Du är en ängel.

-Du har besök. -Vem?

Ny kund, sa han.

Hej, namnet är Osnard. Jag ringde.

Mr Osnard, Harry Pendel. Verkligen roligt att få träffa er.

Jag hoppades få träffa Braithwaite.

Det går inte. Min kompanjon har varit död och begraven i många år.

-Men hans kvalitetskrav lever än. -Det var roligt att höra.

Han klädde min far under sin tid på Savile Row.

Det var som tusan! Det har jag aldrig varit med om.

Far till son, Savile Row till Panama City. Hörde du det, Marta?

-Jag väntade mig er förvåning. -Jag är förvånad och förtjust.

Skriv in honom som en gammal kund. Arthur Braithwaite sydde åt hans far.

Om ni följer med här, mr Osnard.

Vad fan har hänt henne?

På den hemska tiden, under Noriega? Omild rättvisa som utmättes?

Om ni är vänlig och sätter er.

Vi kallar det här Klubbrummet.

Många av våra kunder sitter här på lunchen och på eftermiddagen.

-Det kan jag förstå. -Vad exakt hade ni tänkt er?

Jag tänkte börja med ett par kostymer.

Efter det vill jag ha hela klabbet, som gamle Braithwaite brukade säga.

Synd att uttrycket har kapats. Det betyder raka motsatsen i dag.

Spritt språngande naken. Pengar är inget problem.

Titta på de här och se vad ni faller för.

Alla av rätt kvalitet för det här djävulska klimatet.

Lättaste och finast tänkbara kamgarn. Mer ska man inte bära.

-Det här då? Alpacka, inte sant? -Utmärkt, sir.

-Precis vad jag hade valt åt er. -Då pengarna inte är ett problem?

-Vad händer nu? -Ah, solen...!

Vi ska ta mått, om ni följer med här.

Om jag får be er ta av kavajen. Tack, sir.

-Ni var Noriegas skräddare, va? -Ursäkta, är det ett problem?

Inte nödvändigtvis. Var han ett stinkande litet kryp?

Om ni tillåter.

40. Och midjan...

-Hur lyder domen? -Mycket trovärdiga 34 plus.

-Plus vad då? -Plus lunch, om man säger så.

Jättebra. Saknar ni det nånsin? Gamla England, Savile Row?

The Row... Jag både saknar det och saknar det inte.

Inget går upp mot det, men när jag var där-

-stod jag alltid i Arthur Braithwaites skugga.

Fast det var Arthur som uppmuntrade mig att slå ut mina vingar.

-Var Arthur en hedersknyffel? -Av den gamla skolan.

Och nu om jag får...

Utmärkt, sir. Är det PTH eller PTV?

De flesta väljer vänster nuförtiden. Jag tror inte att det är politiskt.

Jag vet aldrig var fanskapet är. Den far omkring som en vindstrut.

Vad var det ni sa? Braithwaite sa åt er att...slå ut era vingar...

Självklart, jag minns det som i går.

Jag skar till en fin rutig ridjacka åt lord Braeburn.

Finaste mohair, lite cashmere.

Jag såg upp, och han såg på mig från dörröppningen.

Arthur Braithwaite, inte lorden. Han var stor, majestätisk.

Ja, det är svårt att beskriva.

Det var mustaschen. Stor jäkla buskig sak, täckt av soppa.

-Han hade ingen mustasch på min tid. -Jag kan se den, ljusbrun.

Jag tror att vi blir avslöjade. Neka till allt.

Minnet spelar er ett spratt. Ni ger Braithwaite en annans mustasch.

-Fortsätt. -"Harry", sa han till mig...

"Jag tror du har vunnit dina sporrar.

Vill du föra namnet Braithwaite och våra traditioner till Nya Världen?

Då menar jag som delägare." Jag fick faktiskt tårar i ögonen.

-Ni fick nästan mig att gråta. -Tack, sir.

Jag har aldrig hört maken till skitsnack.

Kom och sätt dig, Harry. Det är ingen fara. Jag är din goda fe.

Grejen är att jag vet vem du är.

Eller, jag vet vem du inte är.

-Jag vet inte vad ni menar. -Slappna av, Harry. För jag vet.

Du är 906017 Pendel. Sex år för mordbrand, du satt av två och ett halvt-

-och utbildade dig till skräddare på kåken. Försäkringsbedrägeri?

Satte eld på ett lager åt farbror Benny, greps med tändstickan i näven.

Du har aldrig jobbat på Savile Row. "Braithwaite" är farbror Benny-

som återfötts och helgonförklarats.

Efter fängelset for du till Panama med farbror Bennys hjälp.

Företagare, gift med en amerikansk kanalingenjörs dotter. Respekterad.

Men du är skyldig banken 50 000 på grund av din farm.

Du lånade på butiken och huset. Inte alls smart, Harry.

-Jag hör långivarna banka på dörren. -Vem är du?

Andy Osnard, ny man på brittiska ambassaden som ser sig omkring.

Bara oss emellan: Jag är MI6:s man i Panama.

Ett dystert och ensamt arbete, som oralsex, men nån måste göra det.

Jag drar igång ett litet nätverk för att hålla ett öga på kanalen.

Vad har det med mig att göra? Vad ger er rätt att storma in här-

-och slå mig med mitt förflutna när jag har betalat min skuld till samhället?

Lugna ner dig. Jag är en bonus.

Okej. Vad är du ute efter?

Ditt minne. Din orubblighet. Är inte det vad skräddare säger?

Saker du vet, som du inte ens vet att du vet. Säljes till högstbjudande.

Ut härifrån, och det nu! Ge dig iväg!

Var inte sur, Harry. Vi är som gjorda för varann.

Du har skulder, jag har pengar. Var är din patriotism?

Jag lät operera bort den i fängelset, utan bedövning!

Där har du 5 000 i förskott för kostymerna.

Kalla det "representation" eller vad du vill.

Jag vill att vi ska bli vänner, Harry. Ta pengarna.

Visa mig bara runt i stan.

-Har jag nåt val? -Säg inte så. Det är en lek.

Nu ska vi ha roligt!

Hej.

Nej, inte mycket.

Om du känner att du måste. Varför inte ta med honom hem?

Jag tar med honom till klubben. Jag är inte säker, han är märklig.

-Nej, det är inget som är galet. -Du låter konstig.

Kallade han den vindstrut?

Señor. God afton, mr Pendel.

-Det måste ha varit dyrt att bli medlem. -Det var tvunget.

Harry! Hur går det med min blazer?

Kom på tisdag, Luis. Då kan du prova den.

Alla vill ha blazrar!

-Syr du åt alla här, Harry? -I stort sett.

Vilka är de? Vem får bli medlem?

Det är de 30 härskande familjerna, deras advokater och bankirer.

Och deras skräddare.

När USA störtade Noriega tänkte jag:

"De fick Ali Baba, men missade de 40 rövarna."

-Här har du dem. -Berätta hur det funkar.

Ingen förlorar anseendet i Panama.

De hänger bara undan det för att det ska återfå formen.

När de sätter på det igen är det i skick som nytt.

På dansgolvet: Rafi Domingo, sjöfart och knark.

Jag kunde lätt knulla henne.