The Princess Bride

Hej, älskling.

Hej, mamma.

Mår du lite bättre?

Lite grann.

Vet du vad?

Vad då?

Farfar är här.

Mamma, kan du inte säga att jag är sjuk?

Du är sjuk. Det är därför han är här.

Han kommer att nypa mig i kinden.

Jag hatar det.

Kanske han inte gör det.

Hur är det med sjuklingen?

Jag lämnar er kompisar i fred.

Jag har en fin present till dig.

-Vad är det? -Öppna den.

-En bok? -Just det.

När jag var liten som du kallades TV för böcker.

Det här är en speciell bok.

Det är den boken som min pappa brukade läsa för mig när jag var sjuk...

och jag brukade läsa den för din pappa.

Idag ska jag läsa den för dig.

Är det nånting om sport i den?

Skojar du?

Fäktning, slagsmål, tortyr, hämnd...

jättar, monster, jakter...

flykter, sann kärlek, mirakel.

Det låter inte så illa.

Jag ska försöka hålla mig vaken.

Tack ska du ha. Det var snällt av dig.

Ditt förtroende för mig är härligt att höra.

Okej.

"Prinsessbruden...

av S. Morgenstern."

"Kapitel ett".

"Smörblomma växte upp på en liten gård...

i landet Florin.

Hennes favoritsysselsättningar var att rida sin häst...

och att plåga gårdpojken som arbetade där.

Han hette Westley, men hon kallade honom aldrig det."

Är det inte en bra början?

Visst, mycket bra.

"Smörblomma visste inget bättre...

än att ge order till Westley."

Gårdspojke, polera min hästs sadel.

Jag vill kunna se mitt ansikte spegla sig i den före morgonen.

Som ni önskar.

"Som ni önskar" var allt han nånsin sa till henne.

Gårdspojke, fyll de här med vatten.

Tack.

Som ni önskar.

Den dagen upptäckte hon förbluffat...

att när han sa: "Som ni önskar"...

menade han egentligen, "Jag älskar dig."

Ännu mer förbluffad blev hon den dagen då hon upptäckte...

att hon själv älskade honom tillbaka.

Gårdspojke.

Räck mig den där tillbringaren.

Som ni önskar.

Vänta lite, stopp.

Vad är det här? Försöker du lura mig?

Och var är sporterna?

Är detta en kyss-bok?

Vänta. Vänta bara.

När blir den bra?

Lugn i stormen och låt mig läsa.

"Westley hade inte pengar till att gifta sig...

så han packade ihop sina saker och lämnade gården...

för att söka lyckan bortom havet."

Det var en mycket ledsam tid för Smörblomma.

Helt otroligt...

Jag är rädd för att jag aldrig får se dig igen.

Det får du visst.

Men om det händer dig något?

Hör nu här--

Jag ska alltid komma tillbaka till dig.

Men hur vet du det?

Detta är sann kärlek.

Tror du sånt här händer varje dag?

Westley nådde aldrig resans mål.

Hans skepp anfölls av den Fruktade Piraten Roberts...

Som aldrig skonade sina fångar.

När Smörblomma fick höra att Westley hade mördats--

Mördad av pirater, det är bra!

Gick hon in i sitt rum och stängde dörren...

och i flera dagar varken sov eller åt hon.

Jag kan aldrig älska igen.

Fem år senare, fylldes det stora torget i Staden Florin...

för att få höra kungörelsen...

vem som skulle bli Prins Humperdincks brud.

Mitt folk...

en månad från nu...

firar vi landets 500-årsjubileum.

Vid den solnedgången skall jag gifta mig med en flicka...

som en gång tillhörde det vanliga folket, precis som ni...

Men kanske ni inte finner henne så vanlig nu.

Vill ni träffa henne?

Mitt folk, Prinsessan Smörblomma!

Smörblommas tomhet förtärde henne.

Trots att landets lag gav Humperdinck...

rätt att välja sin brud...

älskade hon honom inte.

Trots att Humperdinck försäkrade...

att hon skulle lära sig att älska honom...

var hennes enda glädje att ta sin dagliga ridtur.

Ursäkta oss, ädla dam?

Vi är bara några fattiga vilsekomna circus-artister.

Finns det någon by i närheten?

Det finns ingenting i närheten, på flera mils avstånd.

I så fall finns det ingen som kan höra era skrik.

Vad är det du river i?

Det är tyg från en uniform från en officer av Guilder.

Vem är Guilder?

Det är landet bortom havet, Florins svurna fiende.

Iväg!

När hästen når slottet...

kommer tyget att få prinsen att tro...

att folk från Guilder har rövat bort hans älskade.

När han hittar henne död vid gränsen till Guilder...

kommer hans misstankar att bli bekräftade.

Du har aldrig sagt något om att döda någon.

Jag har har hyrt in dig för att hjälpa mig starta ett krig.

Det är ett prestigefullt arbete...

med en lång och ärofylld tradition.

Jag tänkte bara inte att det är rätt att döda en oskyldig flicka.

Håller jag på att bli tokig, eller hörde jag dig säga "tänker"?

Du har inte hyrts in för din hjärna...

din flodhäst till landmassa!

Jag håller med Fezzik.

Fyllbulten har talat!

Vad som händer henne är sannerligen inte ditt bekymmer!

Jag dödar henne!

Och kom ihåg, glöm aldrig bort--

att när jag fann dig var du så sluddrande full...

att du inte ens kunde köpa sprit!

Och du-- vänlösa, vettlösa...

hjälplösa, hopplösa!

Vill du att jag skickar dig tillbaka där du var...

arbetslös på Grönland?

Den där Vizzini, är...förstås.

Förstås, förstås...

En som gillar att skrika på...oss.

Han menar säkert ingen... harm.

Han har bara ont om... charm.

Du har ett gåva för att rimma.

Ja, ja, varje... timma

Nog med det där!

Fezzik, ser du några klippor under hav?

I så fall går vi alla uti kvav.

Inga flera rim ombord, nöt!!

Ville någon ha en jord-nöt?

Vi når klipporna i gryningen.

Varför gör du så?

Jag ser efter att ingen förföljer oss.

Det är helt ofattbart.

Vad du än tror...

så kommer du att åka fast, och när det händer...

kommer prinsen att hänga er allihop.

Av alla halsar ombord, Högheten...

är det din egen du borde tänka på.

Sluta upp med det där!

Vi kan slappna av nu, det är nästan över.

Är du säker på att ingen följer efter oss?

Som jag sa, det vore absolut, totalt...

och på alla sätt ofattbart!

Ingen i Guilder vet vad vi har gjort...

och ingen i Florin skulle ha kunnat komma hit så fort.

Bara av nyfikenhet, varför undrar du?

Jag råkade titta bakom oss, och där är någonting.

Vad?

Förmodligen en fiskare från trakten...

på en nöjestripp mitt i natten...

igenom vatten hemsökt av ålar.

Vad nu?

Hoppa i! Efter henne!

Jag kan inte simma.

Jag kan bara hundsim.

Styr åt vänster!

Vänster!

Vet du vad det ljudet är, Högheten?

Det är de ylande ålarna.

Om du inte tror mig, så bara vänta.

De ylar allt högre...

precis innan de ska börja äta människokött.

Om du simmar tillbaka nu...

lovar jag att ingenting ska hända dig.

Jag tvivlar på att ålarna erbjuder dig samma villkor.

Hon blir inte uppäten av ålarna den här gången.

Vad då?

Ålen får inte tag i henne.

Jag förklarar det eftersom du verkar lite nervös.

Jag var inte nervös.

Kanske jag var lite orolig...

men det är inte samma sak.

För du vet att vi kan sluta här om du vill.

Nej. Du får lov att läsa lite till om du vill.

"Vet du vad det ljudet är, Högheten?

"Det är de ylande ålarna."

Hoppa över det där farfar, du har redan läst det.

Kära nån, det har jag visst.