Masters of the Universe

Var ska jag börja?

Tja, det jag egentligen vill säga -

- är att jag är den jag är på grund av var jag kommer ifrån.

Eternia, en värld av oändlig skönhet.

Saker som bara existerar i legender och godnattsagor…

På Eternia finns allt sånt på riktigt.

Gripar, drakar, talande tigrar…

Förtrollade skogar, brinnande öknar, svävande öar… Där finns allt.

Jag lovar att jag inte är påtänd.

Och sen har vi Grayskulls slott.

Min far sa en gång att Eternia är kosmos bultande hjärta.

Och Grayskull är det hjärtats hjärta.

Så jag antar att hjärtats hjärtas hjärta -

är Grayskulls styrka.

Det sägs att den kan göra en man lika mäktig som en gud.

För att beskydda den inneslöts denna kraft i ett kärl.

Ett uråldrigt svärd som kallades Styrkans svärd.

Jo, jag vet. Men det var namnet de valde.

När Eternia behövde det som mest skulle enligt legenden -

en hjälte träda fram och svinga svärdet.

Och ni vet…

…använda det…

…på ett ashäftigt sätt.

Under tiden förvarades det inlåst på slottet under Sorceress vakande öga.

Hon var vis och uråldrig -

- och ärligt talat lite läskig. Men hon är schyst.

I hundratals år har Grayskull stått under mina förfäders beskydd.

Jag härstammar nämligen från en rätt imponerande släkt av stora hjältar.

Ädla, starka och orädda.

Men mamma, jag vill inte slåss.

Alla är större och starkare än jag. Och jag har dålig koordination.

- Dumheter, vem har sagt det? - Cringer.

Det stämmer. Han är minst och vekast.

Det är ett mirakel att han inte har brutit några ben eller dött.

Så vad borde prinsen göra istället för vapenträning?

Inte vet jag, slappa och leka med Cringer.

- Gå, du. Ge mig bara ett garnnystan. - Tack för hjälpen…

- Måste jag? - Vapenträning. Nu.

Lystring, Eternos framtida elit!

Det reses inga statyer över förlorare -

och inga gator döps efter ynkryggar.

Och det hålls inga parader för att man "har gjort sitt bästa".

Den här platsen, det där palatset och hela era liv -

- existerar bara tack vare män och kvinnor som har vunnit sina strider.

Och som er konungs Man-At-Arms kan ni lita på att jag har vunnit många.

Det är därför vi är här. Jag räddade era mammors och pappors arslen.

Jag räddade era grannars och deras mammors och pappors arslen.

Det blir många arslen. Poängen är att jag kämpade för er.

Nu ska ni kämpa för mig, med snabba reflexer -

pricksäkert sikte och ståtliga muskler.

Och den här. Vet nån vad det är?

Det är en käpp.

Tack för den självklarheten.

Nån annan?

- Teela? - Era armar.

Duktig flicka.

Det här är era armar. De är en förlängning av er.

Para ihop er och hämta vapen. Jag vill se stora, fina blåmärken.

Jag vill se blodiga näsor och utslagna tänder.

Kom igen, förankra kroppsvikten.

Hej, Dian. Vill du…

- Adam. - Titta upp!

Se honom i ögonen när du slår honom på käften.

- Parera, nästa slag blir hårdare. - Kan vi diskutera det här?

Hördu, Adam.

- Gör bara så gott du kan. - Javisst.

Teela.

- Vad är du för sorts kompis? - En som spöar dig.

Duncan.

Hur sköter sig våra noviser?

- De är duktiga och flitiga, ers majestät. - Allesammans?

Sluta dansa!

- Lägg av. - Slå mig!

- Han skämmer ut sig. - Jag ska göra en man av honom.

Jo, men vilken sorts man?

Slå mig bara!

- Han avväpnade henne åtminstone. - Det är inte så det fungerar, gamle vän.

- Jag vann, jag vann! - Du är så fånig, Adam.

Min son.

Möt mig. Med det här.

Plocka upp det.

Låt se.

Försvara dig.

Pappa!

Pappa!

Den här världen är ingen plats för de svaga.

Ja, pappa.

Säg det.

Den här världen är ingen plats för de svaga.

Adam, upp med dig.

När du faller…

…res dig och stå rakryggad.

Är det förstått?

Se stark ut. När han vänder sig om kommer han att se dig.

Visa honom att du kan ta en smäll.

När han vänder sig om kommer han inte att se en rädd liten pojke, utan en man.

- Vad kommer han att se? - En man.

Titta nu, så snart han vänder sig om…

Ta inte åt dig, pojk.

Föreställningen är slut. Fortsätt träna.

Adam.

- Vad gör du här? - Jag följde efter dig.

- Jag gick hit för att få vara ifred. - Var inte en sån skvink.

Jag tyckte inte att du var svag idag på träningen.

Pappa tyckte det.

Är det där…

…Sorceress?

Vad tittar hon på?

Kung Randor, vi har blivit anfallna!

Jag har situationen under kontroll. Kungsvakten är utbildad för det här.

Jag lovar att varken ni eller er familj ska komma till skada.

Jag för er till Grayskull. - Vakter!

Det är ingen fara. Håll dig nära mig.

- Teela, kom! - Pappa…

- Jag är rädd. - Vem har lärt dig det ordet?

Inte var det jag. Det kommer att ordna sig, vännen.

Så länge jag är här har du inget att frukta.

Kom nu.

Skynda på!

- De är för många. - En stor armé innebär bara en sak.

Fler måltavlor.

Skynda på!

Följ mig!

Hitåt.

Stanna där.

Veka små palatsgossar…

Ers majestät, fortsätt och stanna inte. Jag tar hand om det här.

Muckar du gräl?

Hit men inte längre.

Hur vågar ni angripa min stad?

- Vet du inte vem jag är? - Berätta, du.

Jag är Duncan, kungsvaktens befälhavare!

Jag är kungens Man-At-Arms, för fan.

Och idag…

Och idag…

…misslyckades du.

Pappa?

Kom igen, res dig upp.

- Snälla! - Teela…

Jag misslyckades.

Kom.

Håll i dig!

Randors välde tar slut denna natt.

Din övertro på din styrka gjorde att du slutade frukta det som lurade i skuggorna.

Det var jag.

Jag lurade där.

I universums djupaste och mörkaste hörn låg jag på lur.

Men nu stiger jag ut i ljuset…

…så att du får skåda din baneman.

Gå, och se er inte om.

Adam…

Oroa dig inte, min son. Jag ska beskydda dig.

Var stark, min son. Jag håller dem stången. Gå nu.

Pappa!

- Vad tänker du göra med mig, ditt odjur? - Jag tänker bara hugga av ditt huvud.

Vad mitt öde än blir så kommer Eternos aldrig att bli ditt.

Ditt palats består bara av sten och glas. Din krona är bara en maskeradkostym.

Jag vill åt kraften som finns bortom det.

Evil-Lyn?

Evil-Lyn!

Väl talat, lord Skeletor. Ren poesi.

För bort honom. Hans dagar är räknade.

När den nya dagen gryr ska Eternia få bevittna mitt maktövertagande.

- Det var allt. - Naturligtvis.

När jag höjer näven så är jag klar! Det är crescendot!

Vi ska lägga det på minnet.

De kommer!

- Grayskull kommer att falla. - Nej, det kommer att bestå.

Hämta svärdet, mitt barn.

Ja, nu. Skynda på.

Du måste föra svärdet till en säker plats, någonstans långt härifrån.

Det finns en plats där de aldrig kan hitta honom. Mitt hem.

Adam, var rädd om dig…

…och glöm aldrig varifrån du kommer.

Det där svärdet tillhör mig.

- Var en duktig pojke och ge hit det. - Du skulle bara våga ta ett steg till!

Mamma!

Nog vågar jag, kära du.

Förlora inte svärdet. Endast det kan föra dig hem igen.

Du är Eternias enda hopp. Gå nu!

Gå!

Nej!

Och det var så jag hamnade i…

…Oklahoma City.

Du då, Julie. Är din familj härifrån?

Ursäkta, sa du "Skeletor"?

- Ja, det gjorde jag. - Okej.

Jag måste ta den här.

- Den ringde inte. - Nej, jag måste ta den och gå.

Julie, förlåt.

Jag vet att det låter galet. Var det svärdgrejen?

Svärdet är egentligen bara ett kärl som innesluter kraften.

Det skulle kunna vara det här glaset.

Nu innesluter ditt glas Grayskulls styrka.

Men det var inte ditt glas, utan mitt svärd. Och jag förlorade det den natten.

Jag är inte stolt över det, men jag tappade bort det, och…

Jag ska hitta det. Och när jag gör det kommer det att visa mig vägen hem.

Gör du slut med mig?

Nej! De hör ju ihop.

Snälla, gör inte så här. Du menar det inte.