Ghost

Toppen!

- Otroligt, det är minst två meter! - Och 80 års damm...

Vi ställer sängen där uppe så får vi mer utrymme.

- Till vad då? - Mer utrymme, bara.

Ett... två... tre...

Fyra?

Jösses, det är enormt!

Så vackert!

Det är helt otroligt, killar.

- Ni kan sälja den för dubbla priset. - Du tänker bara på pengar, Carl.

Kolla här!

Ett gammalt mynt från 1898.

- Det bringar tur. - Det är du som gör det.

Det blir toppen!

Ditt möte kl. 15 i morgon är flyttat.

Gary Allen vill diskutera offerten för målningen av vindsvåningen.

Han har bara tid klockan tre.

Vad sysslar du med? Spänn av, det är ingen hjärnoperation.

Affären med japanerna gör mig så nervös.

Du kommer att klara det galant.

Vad ska jag säga? Jag kan knappast dra en fräckis för dem.

- Snygga. Var har du köpt dem? - De är från Molly. Klär de mig?

- Kolla, en Testarossa! - Du har inte betalat Mustangen än.

- Hur mår du? Vad sa läkaren? - Han sa att det smittar.

Han sa att jag borde stanna hemma.

Vad sa han om utslagen?

De är också väldigt smittsamma. De har spridit sig.

- På könsorganet igen? - Ja, på könsorganet... Överallt...

Han sa att jag inte fick röra nån.

Ursäkta.

Du är sjuk.

- Vad snygg du är i dag, Susan! - Sam...

- När japanerna kommer... - De är redan här.

De är tidiga.

Du ska överföra 900 000 dollar till

Andy Dillon i Albany före kl. 10.

Klockan tio?

Carl!

Kan du överföra 900 000 till Dillons konto?

Då behöver jag din personliga kod.

Sköt det diskret.

- Jag fixar det genast. - Tack.

Det räcker!

Den är för långt ut.

Kan du nå den?

Är ni från "New York City Ballet"?

- Jag räddade ditt liv! - Din jäkel, du skrämde slag på mig.

Din läckra kropp får inte krossas mot marken.

Akta er!

- Sam! Molly! Är ni hemma? - Har du bjudit hit Carl?

Kom och hjälp till! Ta tag i änden.

Akta tårna.

- Var vill ni ha den här? - I sovrummet.

Våningen är fantastisk!

- Gillar du den? - Den har blivit otroligt tjusig.

- Var ska hon stå? - Ställ henne där så länge.

- Vad är det här? - Jag ska visa dig. Ta tag i lakanet.

- Den blev nyss färdig. - Urläcker!

- Vad gör fåtöljen här? - Jag älskar den.

- Jag vet, men vi har diskuterat det... - Det är min gamla TV-fåtölj.

- Den är ful och den passar inte in. - Den passar mig.

Det har du rätt i...

Vi kan måla den.

- Hur är det fatt? - Bra...

- Vad är det med dig? - Inget.

Är du orolig för din befordran?

Nej, inte direkt.

- Vad är det, då? Att vi flyttat ihop? - Nej!

Jag vet inte... Det är många saker.

Jag vill inte att bubblan ska spricka.

Det verkar som om...

När det händer nåt bra i mitt liv är jag rädd att förlora det.

Jag älskar dig. Det gör jag verkligen.

Dito.

Piloten uppger att den bakre motorn exploderade.

Planet var fullsatt...

Inte ett till...

Titta inte på det.

Jag borde avboka min resa till L.A. En olycka kommer sällan ensam.

Skärp dig nu, Sam. Du är ju odödlig.

Det var de också.

Det är otroligt. På ett enda ögonblick är allt över.

- Vad gör du? - Jag kunde inte sova.

Jösses... jag måste ha slocknat.

- Hur mycket är klockan? - Två.

- Hoppas det inte var ett mästerverk. - Inte nu längre...

- Kan jag hjälpa dig? - Ja, blöt händerna.

Låt leran glida mellan dina fingrar.

- Vad är det? - Ett datafel. Vad vill du?

- Jag nekas tillgång till vissa konton. - Jag har ändrat koden.

- Jag vill kolla upp ett par saker. - Har det hänt nåt?

- Kan du bevara en hemlighet? - Självklart. Vad är det?

Det finns för mycket pengar på vissa konton.

- Det kommer att ta timmar! - Det har det redan gjort.

- Jag kan reda ut det åt dig. - Nej, det har blivit en utmaning.

Tack i alla fall.

- Ropa om du börjar förlora synen. - Okej.

Vad ska du och Molly göra i kväll?

Vi ska gå på teater och se Macbeth. Jag tror att hon gillar killar i trikåer.

- Vill du hänga med? - Nej tack, men berätta hur det var.

Jag satt som trollbunden hela tiden.

Ja, det märktes tydligt på dina högljudda snarkningar.

- Har jag berättat vad Marcia sa? - Sex gånger.

Var inte så likgiltig. Jag ska få ställa ut två verk på hennes galleri.

New York Times brukar alltid komma dit.

Deras kritiker är frustrerade, misslyckade konstnärer.

- Vem bryr sig om vad de tycker? - Åtta miljoner läsare.

De läser bara sportsidorna.

Du gör verkligen vackra saker.

Det gör detsamma vad andra tycker. Det viktiga är min åsikt.

Jag vill gifta mig med dig.

Vad sa du?

Jag har funderat mycket på det, och jag tycker att vi ska slå till.

- Menar du allvar? - Ja.

Varför ser du ut så?

Du har aldrig velat prata om det.

- Älskar du mig, Sam? - Vad tror du?

- Varför säger du det aldrig? - Det gör jag visst!

Nej, du säger bara "dito".

"Jag älskar dig" har blivit en så missbrukad fras.

Ibland behöver man höra det.

Jag behöver höra det.

Vi går härifrån!

- Vad ska vi göra? - Jag tar hand om honom.

Ge mig plånboken!

Ge honom den, Sam.

Okej, ta pengarna och låt oss...

Kan nån hjälpa oss?

Sluta, Sam...

Molly?

Ge inte upp, älskling. Du kommer att klara dig.

Hjälp!

Kan ingen hjälpa oss?

Gode Gud... Håll ut, Sam.

Det kommer snart nån. Du kommer att klara dig.

Finns det nån som kan hjälpa mig?

- Snälla... - Hjälp mig!

Ta det lugnt, damen. Vi ska hjälpa er.

Molly...

Vad är det som händer?

Andas han?

Jag vet inte om han andas.

För Guds skull, ge inte upp, Sam...

Gode Gud...

- Han har ingen puls. - Lämna mig inte, Sam!

Vad har du råkat ut för? Du är ny, det märks.

- Pratar ni med mig? - Lugn, saker och ting har förändrats.

- Vem är ni? - Min fru ligger på hjärtavdelningen.

Hon kämpar för sitt liv.

Så du blev skjuten. Det tar kål på den bäste. Stackars sate...

Lika bra att du vänjer dig. Du kanske blir kvar här ett tag.

Jag ska avslöja en hemlighet. Dörrar är inte så svåra som man tror.

Du får snart kläm på det.

Han överlever inte. Jag har sett det miljontals gånger. Han är rökt.

Där ser du! Nu kommer de.

Han har tur! Det kunde ha varit de andra, sånt vet man aldrig.

Vilka är...

Gode Gud, hjälp mig...

"Jag har sjunkit ned i ett bottenlöst träsk där inget fotfäste finnes."

"Jag har nått de djupa vattnen. Floden sköljer över mig."

"Ropen har tröttar ut mig."

När vi nu tar farväl av vår vän Sam Wheat

drar vi oss till minnes hans vänliga och generösa sätt

hans glada sinnelag och allt annat vi älskar.

Våra kära, våra vänner, vår kropp och vår själ

har vi bara fått till låns. Vi måste skiljas från allt.

Alla är vi vandrare på samma stig som leder till samma mål.

När våra kära får evigt liv bör vi betänka att även kärleken är evig.

Trots att vi saknar honom kommer vår kärlek att skingra mörkret...

Jag hämtade dina skjortor i dag.

Jag vet inte varför.

Mr Reynolds bad mig hälsa till dig.

Jag började gråta.

Jag tänker på dig hela tiden.

Det är som om jag fortfarande kan känna dig.

Jag är här, Molly.

Vad är det?

Dumma katt...

Sam?

Nu är jag fånig.

Jag älskar det här fotot.

Jag får se. Sams adressbok.

"Dave Brubeck, Newport -88." Ska de slängas?

Molly, vi avskydde den konserten.

- Vill du spara det? - Fruktsalt? Vad sysslar du med?

Jag saknar honom, Carl.

Jag också.

KONTOR

Carl, vänta lite!

- Ta inte den lådan. - Förlåt, det var inte meningen.

Molly, följ med ut. Det är nästan sommar.

- Jag känner inte för det. - En promenad skulle göra dig gott.

- Du kan inte sitta inne hela dan. - Jag klarar det inte!

Det var inte du som dog.

- Förlåt. - Du behöver inte be om ursäkt.

Du har nog rätt. Vi tar en kort promenad.

- Förlåt mig. - Molly!

Vad gör du här? Ditt kräk...

Din jävel!

Vad vill du?