The first 200 lines.
Du är urtjusig.
Jag fattar fortfarande inte hur fort den här dan kom.
Kärleken är tålmodig, kärleken är vänlig.
Den avundas inte och den skryter inte.
Den är inte stolt, den vanhedrar inte andra.
Den är inte självisk. Den är svår att reta upp-
och den hyser ingen agg.
Kärleken gläds inte åt ondska, utan jublar över sanningen.
Den skyddar alltid, har alltid tillit-
-hoppas alltid och framhärdar alltid.
Kärleken sviker aldrig.
Men jag svek oss, Tess.
Hur länge har du skrivit om oss?
-Sen vi kysstes. -Skämtar du med mig?
-Vart ska du? -Bort. Vi är en tickande bomb.
Du lät mig aldrig läsa vad du skrev och nu får hela världen läsa!
Det skulle aldrig ges ut. Fan. Det skulle inte bli så här.
Du råkade skriva en bok och erbjöd förlagen den utan att fråga mig?
Vi måste väl få kanalisera vår pärs till nåt som kan hjälpa andra?
Det är aldrig för sent. Vi kan alltid förändras. "Efter" handlar om det.
-"Efter"? -Min resa efter att jag mötte dig.
Jag tror att den resan är slut.
Mitt fel var att tro att jag skrev om min resa, min historia.
Men det var vår historia, Tess.
Kan vi bara prata?
Du behöver gå vidare. Det gjorde jag.
Men jag vet att vår historia inte är slut.
Även om du har gått vidare så kan inte jag göra det.
Jag kan inte tänka mig en värld utan dig.
För utan dig är det bara jag.
Knäckt, vilse och ensam.
Utan dig-
har jag inget "efter".
-Välkommen. Vill du ha ett bord? -Jag sätter mig här.
-Hej, raring. -Katherine.
Tänk att jag fick ut dig ur huset. Hoppas all tid du satt instängd där-
betyder att du är nära ett utkast.
-Jag tar en whiskey. -Och jag tar en Aperol Spritz.
Alla på Dowlish vill gärna se den och jag kan inte mota folk längre.
Inte om vi ska trycka den till jul.
Harper Lee gav inte ut sin andra roman på 55 år.
Folk har bananfluge-fokuseringstid.
Du är het just nu, men vi måste rida på Efter-vågen.
Annars går tio månader, två år till och folk glömmer att du ens fanns.
Låter ovisst.
Det är det. Du har ett pyttelitet relevansfönster som bara krymper.
-Du kan inte skynda på storhet, va? -Du fick 250 000 dollar i förskott.
Jag trodde att du var nykter.
Det var jag.
Skål.
Kom igen! Jag är bara här för en natt. En runda till?
-Jag kan inte hänga med längre. -Lättviktare.
-Nay-Nay! -Kitty-Kat!
-Gud, du ser helt fantastisk ut. -Jag har blivit vegan.
Hardin, det här är Naomi. Vi gick på college tillsammans.
Vi tar shots. Tequila eller vodka?
Skål.
Det där är min skit!
-Kom! -Jag dansar inte.
Bara slappna av. Vi står för dansandet.
Vi går härifrån. Vi går härifrån.
-Sätt på musik. -Fin lägenhet.
Tack.
Vem är det där?
Ingen. Ställ tillbaka det.
-Hon ser inte ut som en "ingen". -Jag får titta. Åh, söt.
Ställ tillbaka det, sa jag.
Snarstucken. Du skulle behöva tagga ner lite.
Bara en naturkatastrof kan väcka honom efter det han drack i natt.
-Tror du att han är okej? -Det var snällt sagt.
-Han är en het, jävla röra. -Du anar inte.
Han är helt urspårad utan Tessa, men han får aldrig tillbaka henne.
Kolla vem som har återuppstått.
Jag ser att ni har plundrat min garderob.
Ibuprofen?
Jag har ett möte. Ni hittar ut själva.
Vi fick aldrig en chans att prata.
Jag behöver ett första utkast på boken snarast möjligt.
Annars måste du betala tillbaka förskottet.
Ja. Jag fattar.
Träffa föräldrarna? Det bör bli kul.
Bara en timme sen, alltså?
Jag är här nu.
Jag tar en whiskey.
-När började du dricka igen? -Jag dricker med måtta. Ingen fara.
-Det luktar inte måttligt. -Du gjorde inte mycket som pappa.
Men jag är inget barn. Jag kan göra vad jag vill. Det var en natt.
Skål.
Skål.
-En återställare dör man inte av. -Du skjuter upp det oundvikliga.
Inte om jag fortsätter.
Varför är du ens här? Ska ni två rymma tillsammans?
Varför säger du så? Vi är båda lyckligt gifta.
-Är du det? -Din pappa var...
Vänta. Vilken pappa pratar du om nu?
Sluta vara så spydig mot din mamma.
Jag ska på styrelsemöte. De pratar om att öppna en Vancefilial i London.
Det ständigt växande imperiet.
Enligt ryktet är du nästan ett år sen med att lämna in ditt nya manus.
-Tro inte på allt du hör. -Ljuger du för mig?
Nej, jag ljuger inte. Jag gav dig bara ett allmänt livsråd.
Men ärligt talat så är det du har hört sant.
Hardin, vad fan händer med dig? Vi försöker bara hjälpa dig.
Det kan vi inte göra om vi inte vet vad som händer.
Jag vet inte heller vad som händer. Jag försöker skriva-
-och varje gång slutar allt med att gå tillbaka till Tessa.
Jag skriver jämt om samma "tänk om", men hypoteser betyder noll till slut.
För hon är inte här och inget i världen betyder nåt utan henne.
Jag har inte en bok till i mig. Det var en lyckträff.
-Det är okej om du inte har det. -Alla författare går igenom det här.
Gör de? Hur fan vet du det? Du har inte skrivit nåt i ditt liv.
Jag har ägnat hela min karriär åt att hitta diamanter i slaskhögen.
Och jag vet hur talang ser ut.
Hör på. Låt mig prata med Dowlish och försöka avtala nåt.
Förlänga din deadline. Bo hos oss och stressa inte.
-Vi har pratat om det. Jag vill inte. -Hardin, om du inte kan...
Gå bara. Gå bara. Du behöver det.
Jag måste faktiskt gå. För du var sen.
Nej, nej, jag tar det där.
En till.
Jag finns här om du behöver mig. Ring mig.
Ett miljöombyte kunde göra dig gott.
Det kan vara inspirerande att komma härifrån ett tag.
Lite distans ger dig nya perspektiv.
Det kan hjälpa dig förlika dig med ditt förflutna så du kan gå vidare.
Jag är inte redo att gå vidare än.
Nej, jag vet. Jag menade inte med...
Jag menade "gå framåt". Du släpper några av dina sorger-
-så du kan sluta släpa med dem in i din framtid.
Jag träffade Natalie i julas. Hon frågade om dig.
Hur är det med henne?
Vi pratade bara några minuter, men hon verkade ha det bra.
-Hon har flyttat till Lissabon. -Lissabon?
-Portugal. -Jag vet var Lissabon ligger och...
Jag antar att hon var redo för en nystart.
Jag vete fan vad jag ska skrivaaaaa
-Vill du ha mat? Vi har två rätter. -Jag tar bara en runda till.
-Flytande lunch då. -Du kan bara fortsätta langa hit dem.
Vem försöker du glömma?
Är det så tydligt?
Kalla det kvinnlig intuition. Vill du prata om det?
Inte särskilt, nej.
Om du ändrar dig så är jag där framme.
Eller så kan du trycka på ringknappen.
Jag tog bara på dig säkerhetsbältet. Vi är på väg ner för att landa.
Vi räknar med att landa i tid på Humberto Delgado-flygplatsen-
-där temperaturen i Lissabon nu är soliga 22 grader.
Ha det nu så trevligt i Portugal och tack för att ni flög med oss.
Jag tycker att den är urtjusig. Vi kan lägga in den lite om du vill.
Men jag tycker att sömmen sitter perfekt där.
Ge mig ett ögonblick bara, så hjälper jag dig strax.
Ingen brådska.
Ursäkta mig. Kan du...?
Vad gör du här?
Försonas. Jag hoppades på det.
Jag är mitt i ett kundmöte. Du måste gå.
Jag behöver inte så mycket tid. Jag flög ända hit för att hitta dig.
Snälla!
FEM ÅR TIDIGARE
Hur känns det, kompis?
Par i kungar på handen. Jag tar den där klockan.
-Sluta. Hans farsa gav honom den. -Va? Ett vad är ett vad.
-Ingen fara, du vinner tillbaka den. -Jag satsar bara det jag kan förlora.
-Han hade bara den att satsa. -Då skulle han inte ha spelat.
Jag letar efter Mark.
-Han är Mark Jr. Men han hatar det. -Min farsa har gått hem för dagen.
Vi pratade på telefon om min bil och han sa att han skulle kolla den.
Vad tror du att problemet är?
Kylaren? Jag vet faktiskt inte.
Den ger ifrån sig ett läbbigt "tick-tick-tick"-ljud.
Den gamla skrothögen är knappt värd att laga. Fast baksätet ser okej ut.
-Jag kommer tillbaka. -Gör det. Det ser jag fram emot.
Se nu vad du gjorde. Du är pantad.
Jungfru Maria? "Jag kommer tillbaka." Det hade hon om jag visat varorna.
En sån tjej? Aldrig. Hon kniper igen låren stenhårt.
-Som om ni två kunde fixa henne. -Ja du...
Vad då, "ja du"? Vad? Den där minen.
Vi spelar om den här. Engångserbjudande.
-Vi gör det. -Men jag behöver bevis.
Var är du?
Vet du vad som vore väldigt sexigt?
Om vi...
Bara så jag kan titta på det sen och tänka på dig.
-Vi behöver inte om du inte vill. -Nej, nej, det är lugnt.
Jag har bara aldrig... Det vore bara för dig, va?
Ja. Självklart.
Okej.
Har du en...?
Jag gillar dig verkligen, Hardin.
Jag trodde att du ville försonas.
-Ja. Jag antar att det beror på. -Beror på vad?
Dig.
Så...var bor du nu?
-Camden. Ja, i Camden igen. -Jag hörde att du hade flyttat.
Ja, det gjorde jag. Jag gjorde typ en hel USA-turné.
Men jag är tillbaka nu.
Så...vilken gillar du mest?
-Det måste vara den här. -Kom igen. Här, smaka på den här.
Det är surkörsbärslikör. Det är en portugisisk tradition.
Jaha, du... Förlåt, mitt fel. Det var gott. Jag gillar det.
No comments yet. Be the first to leave one.