Meet Me in St. Louis

VI MÖTAS I S:T LOUIS

SOMMAREN 1903

Vår bästa ketchup någonsin, Katie.

-För söt. -Mr Smith vill ha den söt.

Alla män föredrar den söt. För söt, mrs Smith.

Hej.

-För svag. -Det är lätt att krydda för mycket.

Det här kom till dig nyss.

-Fick du allt? -Ja. Äntligen, Princetonkatalogen!

Vad synd att du inte simmade med mig, mor.

Som om jag inte hade annat att göra.

-Smutsa inte ner golvet nu. -Nejdå.

-Jag kommer strax, Agnes. -Okej, morfar.

-Det var en underbar tur. -Vi ses senare, Esther!

Det var varmt på tennisbanan.

För varmt. Glöm nu inte att tvätta håret.

Nej, Rose kommer med schampo från stan.

-För surt? -Precis vad jag sade till Katie.

Går det bra? Snälla!

Skulle det innebära en revolution om middagen blev en timme tidig?

Mr Smith avskyr att äta tidigt.

Då får han mer tid till att smälta maten.

Dessutom ska jag vara hos min syster kl. 19.00.

-Något allvarligt? -Problem med maken...

Bara du förklarar för mr Smith.

Han har nog inget emot det. Det blir ju kallskuret.

-Gick det, Katie? -Ja, men jag fick ljuga för din mor.

-Men det var vita lögner. -En lögn är alltid en lögn.

Så, kan jag få veta... Varför måste vi äta en timme tidigare i kväll?

-Rose... -Skyll inte på din syster.

Vi gör det ju för hennes skull. Du känner ju till Roses problem.

Warren har skrivit till henne i ett halvår utan att nämna äktenskap.

Vad har det med middagen att göra?

Warren Sheffield ska ringa henne 17.30 från New York.

Sitter alla här vågar hon kanske inte avkräva en man ett frieri.

Speciellt inte av Warren Sheffield.

Jag skulle aldrig gifta mig med en som friade via en uppfinning.

Man kan inte vara för kräsen. Vi älskar Rose men faktum kvarstår...

-...hon blir ju inte yngre precis. -Nu kommer den gamla ungmön.

-Esther. Han är där ute! -John Truett?

Var bara lugn. Vi har all rätt i världen att sitta på vår veranda.

-Är det inte en underbar dag, Esther? -Rent himmelsk, Rose.

Oj! Det var inte mycket till grannsämja.

Han har bara bott här i tre veckor. Då kan han inte kasta sig över dig.

Så sant. Och att träffas på gräsmattan för första gången vore...

...så ordinärt. Jag vill inte bara bli presenterad för honom.

Det måste bli något speciellt ...som jag alltid ska minnas.

Jag ber George bjuda honom till Lons avskedsfest.

Rose. Esther. Vattnet är varmt. Tvätta håret nu, vi äter tidigt idag.

Genast, mamma. Varför äter vi tidigt idag?

Inte vill du att hela familjen är med när han ringer och friar?

Friar? Varför tror du att Warren tänker fria till mig?

Varför ringer han annars riks?

-Vet du vad det kostar? -Jag kanske inte ens är här då.

När du når min ålder upptäcker du att det finns viktigare saker än pojkar.

För söt? För sur?

-För tjock! -Åh, morfar!

Katie, var är min katt?

Hon var i vägen så jag sparkade ner henne i källaren.

Jag hörde ryggraden slå mot varje trappsteg.

Har du dödat henne hugger jag dig till döds i sömnen!

-Sedan sliter jag dig i bitar. -Så hemskt! Där är katten.

-Stackars Lady Babbie. -Gå ingenstans, vi äter tidigt idag.

-Jag vill äta när det är mörkt. -Du kan äta med ögonbindel.

Vi måste vara ute ur matsalen 18.30.

Warren Sheffield ska ringa Rose från New York.

-Rose, lova nu inget. Trots allt... -Herregud!

Vi vet inget om honom och vi har inte träffat hans föräldrar.

Det verkar som om ett litet telefonsamtal skapar bra mycket liv.

Du är för ung och din far kommer nog inte att tillåta det.

Ska jag ljuga åt dina döttrar måste jag få påökt.

Inte ett ord till far. Han retar flickorna för deras friare.

-Vet alla utom far? -Han ska inget veta.

Han har nog med att försörja oss alla.

Han kan inte få allt.

Mor, var är Tootie?

-Kom Tootie hem med dig? -Nej, mor.

Åh, jag antar att hon arbetar på isvagnen.

DONOVANS IS

Vem ska få is nu, mr Neely?

Mr Neely!

-Vem ska få is nu? -Ingen, Tootie.

Robin minns inte att mrs Wilkins har flyttat. Seså, rör på dig!

Stackars Margaretha. Hon ser så blek ut.

Lite sol borde göra henne gott.

Hon lär nog inte klara natten. Hon har fyra dödliga sjukdomar.

Det räcker med en.

Hon ska få en vacker begravning, i en cigarrlåda jag fått av far...

-...inslagen i silverpapper. -Det gäller att sluta i stil.

Och det måste hon. Är Robin en hästflicka eller hästpojke?

Flicka.

-Hur gammal är hon? -Fyra.

Hon är stor för att vara fyra. Jag är fem. Är hon stark?

-Den starkaste i St. Louis. -Det uttalas faktiskt St. "Louis".

Verkligen? Min kusin stavar sitt namn likadant och han kallas Louie.

-Men han är ingen stad väl? -Nej.

-Är han ett helgon? -Nej.

-Då finns det ingen likhet. -Fast det är ändå en fin liten stad.

Det är en stor stad. Den enda med en världsutställning.

Min favorit! Vilken tur jag har som föddes i min favoritstad!

För Guds skull, sluta upp med skriket!

Förlåt oss, far.

Den sången! Utställningen öppnar först om sju månader.

Den är allt alla sjunger och talar om.

Jag önskar att alla möttes där och lät mig vara ifred.

Hej, käraste. Har din dag varit fin?

-Jag förlorade fallet. -Så synd. Du som var så självsäker.

Jag glömde en sak. Domaren är en gammal tjuv.

Om förluster gör dig så ledsen så byt bransch.

Bra idé. I morgon tänker jag spela första bas för Baltimore Orioles.

-Ursäkta mitt humör. -Du mår bättre när du fått mat.

Jag antar det, men först ska jag ligga i ett svalt bad i en timme.

Det går inte. Middagen serveras om fem minuter.

Fem minuter?

-Klockan är bara 17.25, inte 18.25. -Vi äter en timme tidigare idag.

-Inte då. Jag ska bada! -Vi gör det för Katies skull.

Familjeproblem. Hon går dit efter maten. Systern grälar med sin man.

-Slutar de gräla om jag inte badar? -Katie har varit hos oss i 10 år.

Vi vill väl inte förlora henne?

Man får ingen husa under 12 dollar i månaden.

-Lon, räkna till tre. -Ett, två, tre...

Det kvittar om vi så måste betala 15 dollar. Middagen äts 18.30!

Vill Katie säga upp sig kan hon komma upp till badrummet!

Det är över 18.30 och Warren har inte ringt.

-Han kanske tog en annan flicka. -Tyst med er.

Jag är inte känslig när det gäller Warren Sheffield.

-Drottningen har talat. -Warren är väl för ung.

Alla jag presenterar henne för är för unga.

Er far kommer ner snart. Äter vi fort kanske vi kan gå innan han ringer.

Warren är 21. En perfekt ålder.

-Rena barnet. -Er far var 20 när vi gifte oss.

Vi höll svensexa för honom natten innan. Han höll på att missa vigseln.

Husets herre.

Nu minns jag var min andra rullskridsko var.

Jag hoppas att jag inte låtit er vänta. Jag tog mig en liten tur.

Jag begravde Maude Rockefeller idag. Du missade det roliga.

Säg inte det. Min dag har varit ganska arbetsam.

Tootie, påminn mig att smiska dig efter maten.

Ja, far.

Herre, vi tackar dig för de gåvor vi skall få. Amen.

Påminn mig att påminna far.

-Visst. -Katie, det här är utsökt!

Jag antar att det inte har varit en helgdag för någon av oss.

Nu tycker jag att vi alla slappnar av och njuter av en skön måltid.

Förlåt för att jag inte kunde äta tidigare.

Skyll inte på mig om köttet är en timme segare.

Redan klar? Jag tycker om att se dig äta så.

Du kommer att bli en stor flicka om...

Antingen har jag förlorat soppan eller hittat en sked. Katie!

Lonnie, hade du en bra dag på kontoret? Nej, just det...

De ska ha en modepaviljong på världsutställningen!

Vi måste vänta sex månader till. Jag kommer att dö!

-Vill någon ha dessert? -Dessert? Men middagen då?

-Det är väl för varmt för middag? -Jag har tagit ett kallt bad!

Jag tänker minsann äta en enorm middag!

Anna, jag tror Katie börjar bli gammal. Hon gör mig förbryllad.

Ah, salt kött och vitkål! Jag kände kåldoften från gatan.

Vitkål doftar vitkål.

Katie, här skivar vi köttet, inte rakar det. Var är kniven?

Mrs Smith, det skulle ju räcka till två måltider.

Jag svarar.

Hallå? Vad?

Ni måste tala högre. New York?

Nej, jag ska inte ringa New York. Hallå?

Hallå?

-Jag ska ta bort den där telefonen. -Alonzo, alla samtal är inte till dig.

Det där var det inte. Telefonoperatörer!

Katie, ta ut det här i köket och skiva upp det!

-Rose gråter. -Vad är det med dig?

Inget, far. Du förstörde bara Roses chans att bli gift.

Det där var Warren Sheffield som ringde riks för att fria.

Åh, jag förstår.

Tootie, visste du om att det skulle komma ett rikssamtal?

Ismannen såg ett fyllo bli skjuten. Blodet sprutade en meter!

Svara ja eller nej!

-Ja, sir. -Agnes?

Ja, sir.

-Lon? -Ja, sir.

Det var ju fint.

Anna, jag bara undrar. När röstades jag ut ur familjen?

-Men Lon då... -Vad ska jag annars tro?

Min dotter är så gott som på smek- månad och alla vet om det utom jag.

Med tanke på att familjen vägrar låta mig få ta del av intrigerna...

...tar jag hand om telefonen på mitt sätt. Nu svarar jag på alla samtal.

-Rose, svara du. -Tack, far.

Hallå?

Ja, detta är miss Rose Smith. Ni kan släppa fram samtalet.

Hej, Warren! Ja, jag mår bra. Och du?

Bara bra, Rose. Hur är det i St. Louis?

-Vad sade du? -Hur är det i St. Louis?

-Det är bara bra här. -Är det varmt där?

Ja, väldigt varmt. Lika varmt som i juli.

-Är det varmt där? -Ja, här är det också varmt.

Jag ringer från en hytt på hotell Delmonico.

-Hör du mig bra? -Ja, bara bra.

-Vad sade du, Warren? -Inget. Jag trodde du skulle prata.

Ville du diskutera något speciellt?

Vad?

Jag sade, är det något speciellt du ville fråga mig?

-Jag hör dig inte, Rose. -Konstigt, jag hör dig väldigt bra.