Kooky (Kuky se vrací)

Så Ondra, låt oss rensa upp här lite, okej?

Kom, lägg leksakerna i lådan så att jag kan dammsuga här.

Pennor som inte funkar, kom fram, jag ska köpa nya.

- Och vad är det här för något? - Ett flygplan.

Helt trasigt ju!

Du kommer inte att leka med det längre, va? Du går i skolan, du är ingen småunge längre.

Jag tycker faktiskt det är dags att du växer upp nu.

Pojkarna i skolan leker väl knappast med gosedjur än?

- Gud, den här läcker ju! - Det är Kooky!

Jag vet. Men när jag syr ihop den, då spricker den igen någon annanstans.

Bli inte arg, men jag måste slänga Kooky.

Sprid inte ut det, det hamnar överallt!

Vill du kvävas igen? Ondra, du borde inte ha några gosedjur.

Eftersom damm fastnar i dem och det är farligt för dig, eller hur?

Behåll Bubblan här, den kan tvättas, men det kan inte den här.

Och stick inte in näsan näsan i honom! Okej?

Så ja. Duktigt av dig.

KOOKY

Precis som jag är allergisk mot damm och katter, så är Kooky allergisk mot mörkret.

Han mår inte bra där. Inte så han kvävs, men han blir glad när det är ljust igen.

Min mamma tror att jag kanske kommer och lägger mig i hennes säng i natt.

Men när vårt hus ligger på sidan så här, så det är svårt för mig att ta mig dit.

Inget spring!

När ett barn går vilse berättar det för någon var det bor-

-och blir hjälpt hem. Kooky kan inte det,

men inte för att han är dum, utan för att han är en leksak.

Sluta åk, du kommer att slå dig.

- De hemlösa kan inte heller. - Hergot! (Helvete)

För de har inget hem.

Räkna nu.

Ett, två, tre...

fyra, fem, sex...

Du har ingen lapp om att du är tvättbar. Så för dig är det kört.

Vi måste be för honom. Kom igen, lägg händerna så här.

Och vi ber. Länge leve Kooky.

Du måste hålla händerna ihop annars fungerar inte bönen.

- Är du fortfarande vaken? Andas du bra? - Ja.

Vi lägger Bubblan här uppe, så andas du inte in dammet hela tiden, okej?

- Godnatt. - Mamma?

- Va? - Godnatt. - Godnatt.

Vakna, Kooky, vakna!

Åh gud, gör något! Hokus Pokus Voodoo? Houdoo!

Oj!

Jag är full av damm och om jag skakar mig, så hamnar du direkt på sjukhus!

Ingen tar sig härifrån, inte en chans. Inte du heller!

Han kommer undan! Stoppa honom!

Ingenting lämnar soptippen. Det är lagen.

Stanna där! Inte genom staketet!

Han flyr! Stoppa honom!

Hallå, är det någon här?

Det är ingen idé att ni försöker skrämma mig.

Jag blundar nämligen. Så ingen idé att ni försöker.

Du har en ganska dålig päls att springa i skogen med.

Allt fastnar i den. Är inte det här en fuskpäls?

- Vad... vem är du? - Jag heter Kooky och jag bodde på hyllan.

- Och vad gjorde du där? - Ingenting.

- Som dekoration bara? - På kvällen tog Ondra mig till sängen,

och då lekte vi med Bubblan.

- Lekte att vi var djur som gömde oss för kylan. - Aha, där ser man.

Alla får vara hur de vill, men du hör inte hemma här.

Här leker vi inga lekar, det här är vildmarken.

Djuren här har riktiga hålor och det blir kallt på riktigt på vintern.

- Jag skulle vilja åka hem. - Det låter rimligt,

Med den färgen på fuskpälsen du har ser du ut som ett skämt. Gå hem.

- Jag skulle vilja, men jag hittar inte. - Herregud.

- Jag har tränat dem. Vill du se? - Ja, gärna.

Hej, ekorrar! Jag vill ha en kotte, tack.

Kotte till sektor Bravo, Sierra, Tango.

De brinner bra.

Stanna här, jag är strax tillbaka.

Eller kom med mig så att... ingenting går sönder här.

Berätta bara inte för någon om vad du gör hemma.

- Om vad vi brukar leka? - Speciellt om vad du är.

- Vad är jag? - Ja... alltså... ett gosedjur.

- Varför då? - Vi är bara inte så bra på att gosa här.

- Hej, kapten! Vem är det? - Han har gått vilse.

För att han inte ska ställa till med nåt så följer han med mig.

- Vem var det? - Det är svårt att säga. Någon gud.

- Gud? - Här är alla en gud av något,

En bäck, lite grus eller nåt.

Kapten, kapten, kan du släppa ner mig!

Nu har jag sett det märkliga ljuset!

- Och du kommer inte att fortsätta strypas? - Det kommer jag inte, jag lovar!

Okej, skär ner honom, då får han hänga med oss.

Hej, kapten! Vill du inte ha skjuts?

- Oroa dig inte, jag klarar mig. - Vad är han gud över?

- Ingenting. Det där är Anushka. - Nu är kaptenen här!

- Vad är det? - En stubbe. Som spelar musik.

- Är det här verkligen nödvändigt? - Då syns det vem som bestämmer.

Den gubbstrutten.

Vänner, eftersom stubben har varit här länge

och plötsligt har börjat spela musik. Så betyder det att...

- ...någon är i den där stubben! - Just det.

Kom ut, var du än är ifrån. Visa dig för oss.

Ingen kommer ut. Du borde ta dig en titt.

Vi kommer inte att göra dig något. Vi är goda varelser i denna skog.

Hej, Rosa! Är du giftig eller ser du bara sån ut?

- Jag är inte rosa, jag är röd. - Kom hit. Jag vill ta en tugga av dig.

Du spelar fint. Så var inte rädd nu, utan kom ut.

Det är bara en maskin. En spelrobot.

- Den är min, jag såg den först! - Jag såg också den först!

Den är allas. Den kan spela för oss på krogen!

Blås i barren!

- Hur funkar barren? - Kom nu!

Alltid samma sak. Vi rusar runt och jag blir mosad!

Jag kunde inte lämna den där!

Men den är inte bara din, den är allas!

Jag har misstänkt något ett tag. Men jag väntade på väktaren.

Du sa det bara till honom, ingenting till oss andra!

- Jag hörde ju. - Att du inte sa något, Anushka.

- Så du hörde den långt innan. - Vad ska jag säga? Jag är ingen väktare.

När kaptenen lämnar över till mig, kommer jag givetvis att säga till i tid.

- Var tyst! - Lyssna, vem är det?

Det lär vi få märka snart!

Den röda knappen. Tryck på den röda knappen!

Försiktigt! Tyst! De är redan här! Vilka är det?

- Jag ska ta reda på det. - Hej!

Jag är kapten von Hergot, skogens väktare.

Hej, kapten! Vi letar efter en röd filur.

En som hoppar och har stora ögon. Har du sett honom?

Han är här. Han är vilse och försöker hitta hem. Är ni hans vänner?

- Då tar vi med honom. - Herr Kooky, dina vänner är här!

Han kan väl inte fly ut på baksidan?

- Är inte ni hans vänner? - Han bröt mot lagen, så vi ska hämta honom.

- Och vad gjorde han? - Rymde från soptippen.

Och det är vad lagen säger. Ingenting får lämna soptippen.

Jag hör inte hemma på soptippen!

- Jag har bara gått vilse! - Det är vad alla säger.

Jag vet numret. Jag kan ringa Ondra och han kommer att berätta!

Låt mig gå till roboten så att jag kan göra det!

Släpp honom, för tusan. Och blås av alarmet.

Om det här är ett trick...

Händer! Wow! Vad fint!

- Två... - Den ser ut som jag!

När han är klar med telefonen, så tar vi bort den också.

Vi tar bort allt som inte hör hemma i skogen.

Vi får en belöning för varje grej och ni får en renare skog.

Om ni nu vill städa åt oss, ta bort de döda grenarna.

Men de hör ju hemma här.

Lite kräsna är vi väl ändå!

Om alla skulle hålla på så här...

De där korkarna inget att göra i skogen. De hör hemma på soptippen.

Rör dem inte! De är mina.

Men de hör väl inte hemma här?

- Hörru, det var inte lätt att hitta dem. - Vad skulle vi annars dricka ur?

Okej, men vi kan komma överens om att ni inte behöver den där leksaken?

- Ja, självklart, vad ska vi med honom till. - Så vi kan ta honom?

- Det antar jag. - Varför inte?

Jag skulle behöva hjälp med att flytta stenar med din bil.

De är för tunga för mig.

Snälla, nu samarbetar vi! Vi kommer överens.

Vi är intelligenta varelser, eller hur?

Nu brummar det, va? Nu händer det grejer!

Vad är det som händer?

Hallå!

Det här är Kooky, Ondras... från hyllan. De vill ta mig till soptippen.

Snälla, berätta för dem var jag hör hemma och kom och hämta mig!

Hallå?

Hallå!

- Vem var det, mamma? - Ingen. Det bara visslade konstigt.

Showen är över. Nu går vi.

Glöm inte mina stenar.

- Vi ska ordna något åt dig. - Vänta lite.

Det är något som känns fel. Något säger mig att om han inte vill gå,

så ska vi inte tvinga honom. - Han kanske vill. Titta så han ler.

Jag ler alltid så, men jag vill verkligen inte med till soptippen.

Så, vad är beslutet?

Det är enkelt, ingen kommer att tvingas bort.

- Jag skulle inte kunna sova i natt. - På grund av en gammal mans sömn,

kommer ni att missa ett lönsamt samarbete. Som den här herren som vill flytta stenarna.

Kaptenen har talat.

Ta det lugnt.

Och det andra skräpet, ska vi behålla det också?

Jag är säker på att du inte vill att det ska... lida.

I grund och botten borde ni lämna det också. Det är en principfråga.

Snarare än en princip, är saken här,

att vår väktare har blivit kär i den där figuren.

Hans alldeles egna gosedjur.

Du Reptilen, du stryps så bra.

Jag tänker att när jag blir väktare, så får du göra det du kan bäst.

Verkligen?

Absolut. Till att börja med, kan du fånga den där filuren åt mig?

- Vadå? Tycker du att han är gullig? - Nej, fy.

Tack för att du räddade mig.

- Väktaren har ett gosedjur! - Följ inte efter mig!

Nu har jag gjort allt jag kan för dig. Nu får du klara dig själv.

Men jag vet inte var jag ska gå!

Följ bara solen. Det tar dig hela vägen hem.

Tack. Jag är ledsen om jag har orsakat problem.

Ingen fara. Adjö.

Adjö.

Stanna!

Jag har ett förslag...

Hej! Följer ni solen också? Vill ni inte skjutsa mig?

Gosis är ensam i skogen, döden kommer att få fatt i honom!

Solen går ner...

Vem är det nu som dyker upp?

- Vem är där? - Det är jag igen.

- Och vad vill du? - Solen gick ner.

Du borde ha väntat till morgonen. Den går upp igen på morgonen.