لومړۍ 200 کرښې.
Vad ni är jobbiga!
Okej, om ni insisterar ska vi berätta.
Slå er ner och lyssna noga.
Det hände för längesen, fast inte så längesen, utan ganska nyligen.
Av alla odjursstäder är Jutengai den livligaste.
Det bor cirka hundratusen odjur i vår skålformade dal.
Här hände det en dag att stadens härskare tillkännagav sin avgång-
och att han ämnade bli en gud.
När han bestämt vilken sorts gud skulle han utse en ny härskare.
Han sa till folket att förbereda sig.
Efterträdaren måste besitta styrka och karaktär-
-så den förste som nämndes var lozen.
Han var behärskad och tapper och hade många lärlingar.
Han hade också två söner, Ichirohiko och Jiromaru.
Att han skulle bli nästa härskare, det var alla överens om.
Men det fanns även en annan kandidat. Hans namn var Kumatetsu.
Han hade en björns skepnad, gränslös styrka och en apas vighet.
Han svingade sitt svärd med stor skicklighet.
I fråga om styrka ansågs han vara Iozens överman.
Men han var lite besvärlig av sig.
Han var bufflig, oförskämd och självisk, så han hade inga lärlingar.
Och naturligtvis inte heller några söner.
ODJURET OCH HANS LÄRLING
- Följ med här. - Släpp mig!
- Ni är väl omyndiga? - Har ni rymt hemifrån?
Du är ju ingen musunge. Vad liten du är! Vänta...
Här... Ät!
Har du också rymt nånstans ifrån?
Jag är alldeles ensam, jag med.
MOBY DICK
Var är du nu, pappa? Vad gör du?
Varför hämtar du mig inte?
Det är dags att gå, Ren.
- Vad ska vi göra med de här? - Dem kan vi bära själva.
Okej. Var försiktig.
Ren, du saknar förstås din mor, men trafikolyckan var ingens fel.
Släkten kommer att ta hand om dig.
Du är vår ende pojke och arvtagare.
Du kommer att ha allt du behöver.
Ren! Svara åtminstone!
- Varför är inte pappa här? - Glöm honom.
- Men han är min pappa. - Du vet väl att de är skilda?
Rätten gav henne vårdnaden. Han tillhör inte längre familjen.
- Då ska jag bo ensam. - Du är bara ett barn. Det går inte!
Jag ska bli stor och stark, och sen ska ni få se!
Hur vågar du säga så?!
Jag hatar er! Pappa också - jag hatar er allihop!
Ren! Vänta, Ren!
Jag hatar dem.
Jag hatar dem, jag hatar dem...
Jag hatar dem, jag hatar dem...
Jag hatar dem!
Jag hatar dem. Jag hatar dem.
Jag hatar dem.
Chico... Det är ingen fara, tack.
Det räcker väl att jag är starkare än Iozen? Vad är det här med "karaktär"?
Härskaren kräver för mycket! Hur länge stannade din senaste lärling?
- En månad? En vecka? En dag? - Han stack samma förmiddag!
- Jag tål inte lipsillar! - Du får inte vara kräsen.
Du måste ha en lärling, om det så är en människa - eller en diskborste!
Vänta, det var ett skämt!
Hallå där!
Hallå, säger jag!
Är du levande eller död?
- Stick! - Du pratar, då lever du.
- Var är din morsa? - Stick.
- Din farsa, då? - Tyst med dig!
- Svara! Din farsa? - Tyst, tyst, tyst!
- Annars dödar jag dig! - Du kan ju försöka.
Låt mig se ditt ansikte...
Ett...
Ett monster!
- Inte illa. - Nu räcker det.
- Vill du hänga med mig? - Va?!
Vad är det för dumheter, Kumatetsu?!
Vad var det?
Drömde jag?
- Har du rymt hemifrån? - Släpp mig!
- Barn ska inte vara ute sent. - Släpp mig!
- Hur får vi tag i dina föräldrar? - Vi ber dem hämta dig.
Nej, jag vill inte!
Stanna!
Stopp!
Hallå där!
Var är han?
- Ditåt? - Nej, hitåt!
Är det här fortfarande Shibuya?
Va?
Va?
Va? Gränden har försvunnit!
Hur kommer jag ut?!
JUTENGAI
- Släpp! - Ett människobarn?
- Vad gör han här? - Vi kan sälja hans hud.
Eller torka köttet till buljong.
- Eller kanske... - Hjälp!
Sluta med det där, era dumskallar!
Det ni pratar om är synd.
Vilken uppblåst typ...
Var inte rädd. De verkar vara brutala bestar, men de är harmlösa.
Jag heter Hyakushubo, och jag är munk, som du ser.
Bara en alldeles bestämd väg leder till Jutengai.
Vi odjur, som kan bli gudar, lever i en värld skild från er människor.
Det måste ha varit skrämmande att komma hit. Jag ska hjälpa dig tillbaka.
Hallå där! Kom du hit ändå?
Det visste jag väl! Jag gillar dig mer och mer!
Det är ett vilset barn! Behandla honom varsamt.
Varför är munkar så glada i varsamhet?
- Var inte våldsam, menar jag. - Varför inte?!
Han är inget vilset barn. Från och med nu är han min lärling!
Har du redan glömt det?
- En människa som lärling? - Människa, diskborste - det kvittar!
Han är min lärling och därmed punkt!
- Jag sa till honom! - Vad är det som pågår, Tatara?
Härskaren sa att hans efterträdare måste ha en lärling.
Men han är inte som Iozen. Ingen vill bli hans lärling!
Sen var vi och tittade på människor och hittade pojken.
- Rövade du bort honom?! - Han kom själv.
Du får ändå inte blanda in honom!
Jag måste väl få hålla utkik efter möjligheter?!
Kom nu!
Det här är vansinne! Vill han så förtvivlat bli härskare?
Nej, han vill bara besegra Iozen, inget annat
Ja, han har nog inget intresse av att bli vare sig härskare eller gud.
Han skulle högst bli en ande i en toalett, diskborste eller liknande.
Människobarnet borde kanske inte lämnas ensam med Kumatetsu.
Det är inte mitt problem.
- Vad menar du med lärling? - Att jag ska livnära dig.
- Det har jag inte bett om. - Du sover där.
Men jag tål inte lipsillar. Om du gråter åker du ut direkt!
Jag ska inte gråta. Men jag har inte gått med på att bli din lärling.
- Varför följde du då efter mig? - Vadå?
- Du har ingenstans att ta vägen. - Tyck inte synd om mig!
Så kan du säga när du har blivit vuxen! På nåt sätt måste du klara dig.
- Jag frågade aldrig vad du hette. - Det säger jag inte.
- Mina personuppgifter är hemliga. - Hur gammal är du, då?
Nio?
- Då får du heta Kyuta, som i "kyu". - Måste du ge mig ett namn?
Du heter Kyuta nu. Nu ska jag lägga mig, Kyuta.
Ren...
Jag har lagat din favoriträtt, skinkomelett. Ät innan den blir kall.
Han stack. Det borde jag ha anat.
Där är han ju!
- Det är fru kost! - Lägg av!
Är du fortfarande arg? Jag skojade bara lite. Upp med hakan och käka!
Äggen ska ätas nylagda!
- Är du inte hungrig? - Jo!
- Ät då? - Jag kan inte äta råa ägg!
Det är så man ska äta dem! Titta på mig!
- Ser du?! - Idiot.
- Lärlingar ska inte klaga! - Jag är inte din lärling!
- Var tyst och ät! - Nej!
- Om du inte äter... - Vad gör du då?
- Jag ska tvinga dig! - Var snäll mot honom, Kumatetsu!
Lämna bara tillbaka den lille snorungen!
- Var är han? - Jag hatar dig!
- Passa dig! Kyuta! - "Kyuta"?!
- Vem skulle vilja vara din lärling?! - Kom hit, ungjävel!
Hoppsan...! Vart tog han vägen?
Var är utvägen?
- Varsågod. - Vill du ha, brorsan?
Inte? Då äter jag den själv. Först tar jag clementinen...
Nej, förresten, jag börjar med körsbäret...
- Titta, Jiromaru. Det är far! - Pappa!
- Ichirohiko, Jiromaru - tränar ni hårt? - Ja.
- Kan du träna mig också? - Det ska jag göra.
- Mästare... - Det får bli senare. Kan ni vänta?
- Nu igen? - Javisst!
Jag är ledsen.
Kumatetsu!
- Hej, Iozen. - Du fick visst äntligen en lärling.
Ja, men han stack direkt. Har du sett honom? En liten pojke.
Borde du inte mogna själv innan du tar dig an barn?
Som far till två pojkar kan jag säga att du saknar erfarenhet.
Jaså, du? Men jag slutför alltid det som jag bestämmer mig för.
Jag måste hitta Kyuta. Människobarn är kvicka!
Är din lärling människa, menar du?
- Mästare! - Släpp mig!
- En människa? - I vår värld?
- Är det en människa? - Vad gör han här?
- Kyuta! - Vänta, Kumatetsu!
- Mitt råd är att lämna tillbaka honom. - Vilken skada kan en människa göra?
De flesta vet kanske inte varför vi och människorna lever åtskilda.
Människorna har ett mörker inom sig. De är svaga, och om mörkret tar över...
Mörker? Han verkar inte ha nåt mörker inom sig.
- Det är inte bara ditt problem! - Jag bestämmer över min lärling!
Jag varnar dig! Det är en fara för hela Jutengai!
För hela Jutengai? Du pratar som om du redan var härskare.
Vad sa du?
Vi kan avgöra här och nu vem som ska bli efterträdare.
- Duell mellan Iozen och Kumatetsu! - Ge dem plats!
Om vem som ska bli härskare?
Lugna ner dig, Kumatetsu!
- Jag satsar på Iozen. - Jag med.
- Jag med! - Då blir det inget vad!
- Nåväl. - Far.
Håll er undan.
- Vilken dålig stil! - Är det nån sorts hån?
Visa lite värdighet, som Iozen!
- Hallå! - Du bryter mot etiketten!
No comments yet. Be the first to leave one.