The Day of the Crows (Le Jour des Corneilles)

THE DAY OF THE CROWS

Son!

Vem är bytet, du eller han?

- Det är han. - Det är han som ska bli tuggad.

Förstått? Så rör på dig.

Och se till att hänga med.

Det är gjort.

- Tog du den till slakt? - Ja, till styckning, torkning, och korv.

Kom och ät!

Du behöver äta upp dig, om du inte vill att yttervärlden ska ta dig.

- Är inte yttervärlden intresserad av ätare? - Nej!

Nej, aldrig!

Tveka inte, svälj.

Det här är något annat än dina rostade paddor.

Kura ihop dig nu och sov.

Pappa, kan jag?

Hej!

Så?

Wow! Haha! Vem är bytet, är det jag eller du?

Och de andra?

Vad? Ingenting alls?

Hur kan det hända?

Nej, inga paddor. Det är för barnsligt.

Hej, titta.

Vänta lite, du. Du ska får se.

Vänta lite.

Åh, nej!

Va?

Ser du? Vad är det där? Det är inte möjligt?

Pappa?

Hur vet du att det inte finns något bortom skogen?

Jag vet det, bara.

- Har du försökt gå dit? - Om vi ​​sätter en fot utanför skogen,

så försvinner vi för alltid.

- Ja, jag vet, men... - Sluta fråga så mycket!

- Har du inte saker att göra? - Ja, ja.

Pappa? Det kan inte vara så att vissa...

saker...

kan gå utanför skogen, utan att försvinna?

- Pappa, vart är vi på väg? - Bli inte distraherad, rulla på!

Det finns inget annat än vad du ser här, min son.

Ingenting.

Vår skog står mitt på himlen.

Och stjärnorna cirklar runt den som odjuret bundet till sin påle.

Din mamma älskade den här skogen. Vart och ett av dess träd.

Och var och en av dess stigar.

Och du, räcker inte den för dig! Är det så att du vill förolämpa den?

Vad planerar du med alla dina frågor?

Det finns ingenting utanför skogen, ingenting.

- Hör du mig? - Ja.

Så få in det i ditt huvud!

Aj!

Mamma.

Det är ingenting, det är...

Det är sant att jag har en massa frågor.

Vill du att jag ska berätta varför?

Det är inte för att skapa bråk.

Tidigare idag såg jag något konstigt. En maximalt bisarr märklighet.

De såg ut som pappa och jag.

Och de gick utanför skogen.

Så här.

Förstår du?

De såg verkligen ut som oss, men...

Varför går de utanför skogen, va? Varför försvinner de inte?

Tror du att det är en annan sorts art?

Lite som oss men inte riktigt som oss?

Så hur går det till?

Vet du inte?

Det spelar ingen roll. Det här är konstigheter.

Ja. Eller hur?

Här, det här är till dig.

Du kommer att se, det kommer inget mer... Inget mer luftdrag.

Vi kommer att klara oss. Du ska se, vi kommer att klara oss.

Pappa!

Spring och hämta några rep, snabbt!

Drar du fötterna efter dig?

Skynda på!

Rör på fläsket. De är här!

Tillbaka, ni monstruösa varelser! Ni skelett från yttervärlden!

Jag vet att det är ni. Vänd tillbaka!

Låt oss vara! Smutsiga clowner. Tjuvar!

Ni kommer inte få oss, demoner!

Jag är inte rädd för er, era dödgrävare. Jag är inte rädd för yttervärlden.

Pappa, var försiktig! Pappa!

Ni kommer aldrig att ta mig.

Aldrig!

Pappa, skadade du dig?

Pappa, pappa, rör på dig!

Rör på fläsket.

Åh, nej!

Stå upp, säg något.

Hallå!

Var är ni?

Hallå, var är ni?

Pappa föll från taket, han vill inte röra på sig.

Himlen sprack.

Han trodde att det var ni. Han var på taket, ett träd brann och fick det att rasa.

Okej, kan ni bota honom?

Det är hans ben.

Vet ni hur man läker ben?

Vart ska du?

Hör du! Vänta på mig.

Vad gör du? Ta honom inte till yttervärlden.

Varför går du den vägen?

Gå inte den vägen, pappa kommer att bli arg.

Och hans ben? Vad ska vi göra med hans ben?

Vadå, men är du galen? Jag vill inte försvinna.

Jag försvinner inte om jag går dit?

Och inte pappa heller?

De två som jag såg, som var som pappa och jag,

det var inga konstigheter.

Är det sant?

Är det för att hitta dem jag måste gå?

De som vet hur man läker ben, är det så?

Pappa, det här är för att hela dig.

Det är stort.

Vart tog de där två vägen?

Pappa!

Pappa, pappa! Där!

Många konstiga hyddor.

- Är det du som stinker så? - Vet du hur man läker ben?

Flytta på dig, gå härifrån.

- Är du säker? - Jag säger ju att det är han.

- Vad gör han här? - Pappa ramlade från taket.

Vad är det där för något!

Backa lite. Det är okej, kom ner.

Nästa.

- I klassrummet längst bort. - Kom med här.

Nästa.

Ta honom till matsalen.

Nästa.

- Vet du hur man läker ben? - Vad gör du här?

- Kom de med er? - Nej, jag vet inte.

Jag undrar var de kommer ifrån.

Jag lät de vänta där inne, men...

God morgon. Vad heter du?

Vad hände med din pappa? Är han din pappa?

- Vet du hur man läker ben? - Ja, jag vet hur man läker ben.

Det är mitt jobb, förstår du.

Jag ska undersöka honom lite, är det okej?

- Han ramlade från taket. - Och var är din mamma?

I yttervärlden.

I yttervärlden.

- Vad är det? - Jag vet inte.

Det är en trippelfraktur. Vi kommer att behöva operera.

Va? Och den lille? Vad gör vi med honom?

- Finns det ingen ledig säng? - Öh... Ja.

I det bakre rummet. Jag kan lägga honom där.

Kom igen, kom igen nu. Kom nu, lyssna på mig.

Doktorn! Han bet mig!

- Vi får göra på ett annat sätt. - Du tänker väl inte lämna honom hos mig?

Jag har redan...

Det behövs inte.

Du kan stanna här i natt, okej? Vi ordnar en plats åt dig i din pappas säng.

- Nu går vi. - Knuffas inte.

Jag knuffas inte.

Den här vägen.

Kom, skynda på.

Titta, grenen.

- Det var där han låg. - Jag slår vad om att han är där inne.

Hej, sovit gott?

Det här är min dotter. Hon heter Manon.

Följ med henne medan jag behandlar din pappa.

Det kommer att ta ett tag, så du kommer att ha det mycket bättre med Manon.

Eller hur, Manon?

- Manon, jag räknar med dig. - Okej, okej.

Oroa dig inte. Jag ska ta väl hand om honom.

Manon.

Jaha, kommer du?

Sluta nosa på mig.

Åh, usch!

Du är så smutsig.

Där kan jag inte tvätta.

Nej, gör det du.

Skrubba ordentligt.

Gillar du blått?

Gillar du blått?

- Nej, gillar du det? - Gillar du det?

Titta. Jag gillar till exempel rött.

Jag hatar brunt.

Och blått. Jag gillar blått också.

Jag gillar det också.

Men alltså! Titta på dig.

Gillar du det?

Vad är det? Tycker du inte om det?

Här, snyt dig.

Det är ett M för Manon.

- Manon? - Ja, det är jag.

Vänta, titta.

Man gör så med näsduken. Varsågod.

- Vad heter du? - Heter?

- Vad kallar din pappa dig? - Jaha. Son.

Son? Det är inte ett namn.

Kallar han dig inget annat? Aldrig?

En gång till, igen.

Nej, bara lägg det där.

Kom in.

- Herr borgmästare? - Stör jag dig?

- Nej, självklart inte. - Det handlar om Squash.

- Är han här? - Uppenbarligen!