Pierwsze 200 wierszy.
Och nu, en godnattsaga.
Det var en gång en underbart fin damm.
Den var rena paradiset.
Alla var så lyckliga där.
Eller, inte riktigt alla.
Två små änder led av en märklig åkomma. De var uttråkade.
De började undra vad som fanns bortom deras mysiga damm.
"Kom, vi kollar!"
"Pappa säger att det är farligt att lämna dammen."
"Vi är starka och modiga. Vi är inte rädda för nåt."
De bestämde sig för att flyga iväg.
Rakt i armarna på...
...rovdjur!
De var omringade. De var fast!
Men ungarna var inte rädda. De små hjältarna anföll rovdjuret och...
De dog. Där är det slut.
Var det allt? Dog de?
Ja, noll överlevande. - Hur då?
Vill du ha detaljer? Först högg hägern...
Stopp, stopp! Vänta lite nu.
Pappa hade fel om sagan. Igen. Egentligen var det så -
att hägern såg att de var vilse och erbjöd sig att hjälpa dem.
Det är en häger, Pam!
En tokig mördare, programmerad att äta småänder.
Okej, hägern tänkte äta upp dem -
men deras föräldrar kom flygande i sista stund och räddade dem!
Nej, alltså... Föräldrarna kom, ja...
Men det var för sent!
Var inte rädd, Dax. Allt kommer att bli bra.
"Är det säkert, pappa?"
Jadå! Mosade änder kan också göra stordåd.
Så länge de stannar i dammen, långt från världens faror.
Som hägrar, björnar, vargar -
stormar, cykloner och tornados...
Och krokodiler! Och giftiga svampar.
Där går jag och lägger mig. - ...och ankflunsan...
...och sabeltandade tigrar... - Blev den andra ungen också mosad?
Nej, oroa dig inte, Gwen. Ungarna klarade sig.
De flög bara hem till dammen igen. - Då kom ett annat rovdjur!
Och önskade dem en fin dag. Där var det slut.
Färdigt.
Okej...
God natt, mamma. God natt, pappa.
God natt. - God natt, gullunge.
Vadå?
Varje gång du berättar en saga kissar Gwen i boet.
Gör hon? Perfekt! Då har hon lärt sig nånting, Pam.
Lärt sig vad? Att hon aldrig ska lämna dammen?
Precis! Jag lär henne värdefulla rädslor.
Jag borde veta, jag har levt med dem i hela mitt liv.
Det har vi alla.
God natt, älskling.
God natt, älskling.
Klara, färdiga, gå!
Kom igen, Gwen! Kom igen! Simma!
Kör, kör!
Ja! - Jag förlorade.
Ja!
Hallå!
Hallå!
Yes!
Du är så dum! Det finns ju flera tusen!
Tack, pappa!
Okej, ungar. Kom ihåg att ta de färska löven.
Okej, pappa.
Blir det här bra, pappa? - Perfekt! Fortsätt att leta fler.
Kom, ni måste se det här! Det är fantastiskt.
Kom, allihop! Skynda er!
Kolla! Jag sa ju det.
Visst är det underbart? - Så sjukt häftigt!
Har ni nånsin sett såna änder?
Titta på dem. De migrerar säkert.
De verkar så mystiska och exotiska.
Undrar varifrån de kommer. Vi kanske ska säga hej.
Ska vi? Nej, kolla mina fjädrar.
Jo, jag vill veta. Vi frågar!
Mack, kom nu. - Va? Nej, jag är lugn.
Kom igen, vi träffar ju aldrig några nya.
Jaja, okej.
Då så, ungar. Vi går och hälsar på mammas nya vänner.
Ungar?
Ungar? Ungar?
Men visst har det gått bra? - Ja, man gillar ju medvind.
Hallå! Välkomna till dammen. - Tack för det.
Hej, hej. Najs fjädrar.
Vi får inte vara här, Dax. Pappa blir arg!
Stick till mamma och pappa! - Hallå där!
Kom nu! - Vad gör du?
Jag vill inte bli tokmördad! - Släpp mig, din fjuniga vårta!
Är jag en fjunig vårta? Du känner inte ens mig.
Nej, nej! Hon är en fjunig vårta.
Du är en jättefin vårta... Nej, jag menar vårtand.
Jag skämtar!
Okej.
Hej, jag heter Kim. - Hej, jag heter Dax.
Välkommen till Älgskalledammen. - "Välkommen till..."
Du och flocken kan stanna så länge ni vill. Jag kan visa er runt.
Det är bara det här, typ, men...
Tack. Men vi stannar bara till på vår resa söderut.
Vi ska tillbringa vintern där. Och ni?
Här, för att slippa tokmördare som dig...
Förlåt. Vårta.
Vänta. Så ni flyger inte nånstans över vintern?
Näpp.
Då borde ni så hänga på oss! - Va?! På riktigt?
Ja! Er flock borde absolut följa med. Det kommer att bli så coolt!
Ni kommer att älska att migrera! Solen, sanden...
Gillar ni tropiska frukter? Bananer?
Jag... - Ni kommer att älska dem!
Håll, jag ska fråga pappa. - Pappa!
Vad hände precis? - Ingen aning, men du ligger illa till.
Dax! Gwen!
Är ni galna? Ni kan inte bara sticka så där!
Han tvingade mig! - Va?!
Och han pratade med en tjej. - En tjej?!
Gwen! - Han sa att han vill gifta sig med henne.
Va?! Det har jag inte sagt! - Du sa det med ögonen.
Pappa! Han slår mig! - Oj! Lägg av!
Syskonplågeri! - Lägg av!
Okej. Halloj. Hej. Hej och hå.
Och färdigt. Kom nu.
Mack! - Vadå? Jag sa hej, jag log.
Jag tog ögonkontakt. Jag gjorde allt rätt.
Tjena! Jag hörde att ni vill följa med när vi migrerar.
Ursäkta?
Vi ska till Jamaica. Har ni varit där? - Nej.
Åh, det är helt magiskt!
Det finns till och med en lysande lagun där vattnet glimrar.
Wow! Det vill jag jättegärna se.
Då säger vi det!
Hela er flock följer med oss. Det blir toppen!
Men oj! Otroligt snällt av er.
Men vänta, vänta!
Jag tror att det har blivit ett litet missförstånd.
Vi har tyvärr fullt den här vintern. Eller hur, Pam?
Vi har ju den där grejen, och sen den andra grejen efter det.
Så vi kan inte haka på. Men dra dit ni, ha så trevligt.
Hälsa det glödande vattnet från oss.
Men kanske nästa år då?
Jajamän, nästa år!
Jaha, det är väl dags att vi ger oss av.
Ha en fin resa.
Tack.
Ha en fin...damm.
Vad tråkigt att ni aldrig får barn ihop.
Det där var så...ohyfsat!
Eller hur! "Ha en fin damm." Vem säger ens så?
Dåligt föräldraskap.
Inte de, du! - Jag?!
Ja, du.
Okej, jag kanske gick lite för långt.
Men migrera? Vilken löjlig idé. - Du är helt hopplös.
För att jag har hittat en trygg plats för oss att bo på, där vi trivs?
Du menar att du trivs här. - Va?
Jag vill att vi ska ge oss ut och se världen!
Jag också, pappa. - Jag vill också flyga till Jam...
Stället där de jammar.
Vill ni verkligen allt det där?
Ja! - Ja.
Säkert? - Ja!
Inte renovera?
Nej! - Jo! Jag menar nej.
Vet ni vad som kan hända på en så lång resa?
Vad är jag för en pappa om jag utsätter mina ungar -
för såna faror bara för att semestra i Karibien?
En som vet att det är viktigt att barnen får se andra delar av världen.
Jag vill inte missa en massa för att du inte vågar lämna dammen.
Det handlar inte om att migrera.
Det handlar om äventyr.
Att se vad livet mer har att erbjuda. Är det lite läskigt? Ja.
Men är det inte värt det?
Nej, Pam. Det är det inte.
Du behöver verkligen öppna ögonen.
Innan du missar allt.
Kom, ungar.
Farbror Dan! Vad gör du här?
Ingen aning. Måste ha drivit bort från boet igen.
Var duktig och hjälp mig tillbaka. Ge mig en knuff.
Såja.
Tackar.
Jag hörde det lilla familjegnabbet.
Jag måste säga att...
...du har rätt.
Va? Har jag?
Skojar du? Vad ska man resa för?
Varför kan vi inte vara nöjda med det som vi redan har?
Ja, precis.
Vi har ju mat precis här.
Vi har en damm precis här. Eller hur?
Ja! Mat, dammen... - Varför sticka nån annanstans?
Håll fast vid din åsikt, grabben. Ändra dig inte för nån.
Nej, exakt. - Så blir du precis som jag. Lycklig!
Ja! - Välmående!
Och totalt ensam!
Ja! Nej...
Just det!
Ett liv i sjunde himlen.
Oj, det där var jobbigt. Nu vill jag bara vila här.
Dags att vakna, hörni! Tiden flyger!
Upp och hoppa! Sätt fart, allihop!
No comments yet. Be the first to leave one.