Red Sonja

I en tid före historien, i den Hyboriska tidsåldern,

existerade landet Hyrkanien.

Det var en enastående vacker plats full av ofördärvad natur

där folk levde i harmoni med Jordens gudinna.

De respekterade hennes gåvor och delade dem med varandra.

Det var en fridfull, harmonisk tid

tills barbarernas kung Anzus kom till makten.

Han svepte fram över landet och förde skräck och förgörelse vart han än kom.

Bara mardrömmar, Vihur.

Dags att fortsätta. Vi beger oss västerut idag.

Jag känner att det sker idag.

Välsigne ditt offer.

Tack, skogen.

Gudinnan Asherah, gör så att idag blir dagen då jag finner mitt folk.

Men sluta. Din lukt kunde fälla en skunk.

- De gick hitåt! Följ mig! - Efter dem, pojkar!

Jag ser deras spår! Kom!

Följ mig! Låt dem inte komma undan! Nu ska vi tjäna lite pengar!

Gudinnan Asherah, jag ber att du minskar smärtan för detta barn av din skog.

Och ge mig kraft att finna dem som gjorde detta.

Du får inte följa med. Stanna här.

Jag ska skära av halsar.

Vihur, har du vatten i öronen fortfarande?

Vihur, jag sa åt dig att stanna här.

När jag kommer hem byter jag dig mot en ponny.

Hit med en kagge till, jag är inte i närheten av full nog.

Ni verkar ha haft roligt, pojkar. Fantatheriumhorn ger äkta guld.

- Ja, och det finns mer att hämta! - Vi är rika när vi far härifrån.

Bara ohyra och plundrare!

- Akta er för klorna! - Akta!

Rör på dig! In med dig! In med dig!

- Det är kejsaren. Kejsaren kommer. - Det är han och hans maskiner.

Fall på knä inför er kejsare! Ner på knä!

Vad...

Åh, tack.

Tack, så vänligt.

Ers höghet, vi har förberett en festmåltid till er ära.

Framstegen först, festen senare. Kommendör?

- Artran. - Kommendör Artran.

Jag vill bara höra om era framsteg.

Det går utmärkt. Vi röjer omkring 2 km per dag.

2 km? Fungerar inte maskinerna?

Jodå, Ers höghets maskiner är otroliga.

De är en fantastisk uppfinning, ett tecken på ert förnuft och er vision.

De är snabbare än 100 slavar.

Ni är lysande som tänkt fram dem.

Utan maskinerna kunde vi aldrig hugga ned träden så snabbt.

Skogen är enorm och vi förlorar många arbetare till dess vilddjur.

Kommendör Artran, vi behöver veden för att elda i värmepannorna

och malmen bygger hela städer, hem åt folk.

Platser där folk kan bo, arbeta och handla.

Och det döljer sig hemligheter däri som jag måste få.

- Det vill ni väl inte förneka mig? - Ni ska få allt ni begär.

Vi har fångat vilddjur till arenorna. Sabeltandade tigrar och en mortiferum!

- Men jag ska få en cyklop, inte sant? - Ja, Ers höghet.

Vi har jägare i Nordheim och Brythium just nu.

De sviker er inte.

Det är äkta framsteg, kommendör Artran.

- Vem har vi här, general Karlak? - Turans sista rebeller, Ers höghet.

Skynda på. Skynda på! Ner på knä!

Iakttag försiktighet. Han var en gång Turans store konung.

Ers majestät, ställ er upp. Ni är kunglig, visa värdighet i nederlag.

Vi har mötts en gång förut när jag var en liten slavpojke

som hällde upp öl i konung Anzus tjänst.

Ja, det gjorde vi. Det minns jag.

- Man såg potentiell storhet i er redan då. - Verkligen?

Jag minns att ni spottade på mig.

Men det är historia. Vi kanske kan försonas?

- Försonas? Jag står till er tjänst. - Ja. Ja, det gör ni.

Ert land gränsar till Hyrkaniens skog.

Den ska vara lika vidsträckt som själva världen.

- Ni vet att jag söker nåt där. - Den saknade halvan av er hemliga bok?

- Vet ni var den finns? - Ärade Draygan...

Hyrkaniens skog är ändlös och full av monster.

- Och stammarna som bor där? - Det finns inga, det är för farligt.

- Hyrkanierna, då? - De slaktades av er föregångare.

Min herre Anzus, som ni besegrade med era maskiner och er briljans.

Endast gudarna har sin boning där.

Enbart de avgör vem som får passera.

Tror ni att era gudar kan hindra mig från att erövra världen bortom den?

- Inte ens ni kan besegra gudar. - Jaså, inte?

Jag kommer att besegra era gudar, vill ni veta hur?

Det är kunskap.

Kunskap låter mig kontrollera världen, som jag kontrollerar de vilda odjuren.

Det är kunskap som ger civilisation åt barbarerna.

Har nån av era gudar gjort det? Inte? Varför inte? Varför inte?

Varför inte? För att era gudar inte är verkliga! De existerar inte!

Ändå fortsätter ni att tro. Därför är ni och er sort reliker från det förflutna

och jag är framtiden!

Karlak.

Vad är er dom, Ers höghet?

Jag har ingen nytta av honom.

Vad har vi här? Fungerar inte maskinen korrekt?

Härligt att se en kung bli halshuggen.

Hör kejsaren dig säga det, så får apmannen halshugga dig med.

Nej, vi gav honom ett odjur till arenan!

Ni lämnade död och lidande efter er i min skog. Har ni bara grymhet i hjärtat?

Hororna ska vara i det tältet. Jag kommer förbi senare.

Du är nog fin när du är ren.

Mördare!

Lugn, min vän. Du och din familj är tillbaka i skogen snart.

Vågar du ta det Draygan äger?

Ingen kan äga skogens varelser.

Alla äga allt om de har tillräcklig makt. Draygan äger världen.

Vilken stam tillhör du, röda kvinna?

Jag har ingen stam.

- Var är ditt hem? - I skogen.

Lögnare. Ingen överlever Hyrkaniens skog, det vet alla.

- Den är ändå borta snart nog. - Lögnare!

Ja.

Ja, jag borde halshugga henne för hennes lögner, så hon kan göra er sällskap.

Varför talar du med luften? Är du galen?

Galen? Var inte oförskämd!

- Du såg bättre ut på det här. - Det trodde jag också att jag skulle vara.

- I all ärlighet är jag bättre med kniv. - Det är helt uppenbart.

Vad händer här?

Kom igen! General, det här är verkligen underhållande.

Vihur!

- Karlak, hjälp henne. - Ligg kvar.

- Överlever hon? - Lady Annisia skar henne djupt.

Såret kan ruttna.

- Vihur... - Har hon inga stridsfärdigheter?

- Inga värda namnet. - Varför fick Karlak rädda dig, då?

Är du hyrkanier? Tala.

- Hon säger att hon saknar stam. - Vad gör du här?

General Karlak, lätta på hennes tunga.

Tala nu. Berätta allt.

En karta över Hyrkaniens skog.

Väldigt grovhuggen, men du söker uppenbarligen nåt. Det gör jag med.

Den här kan jag ha stor nytta av.

- Ers höghet, är ni skadad? - Nej, jag mår bra!

Henne tycker jag om! Väldigt hetlevrad!

Spill inte hennes blod, Annisia. Jag fick en bättre idé.

Hon får bli en damnati. Vi testar hur barbaren klarar sig på arenan.

Hon kanske blir en mästare i din klass.

Sonja! Spring! Spring till skogen! Ta barnen och spring! Nu!

Vatten, snälla!

Dralagoon!

Vi måste fly och gömma oss i skogen!

Nej!

Dralagoon!

Mor.

Ut! Kom igen, rör på dig!

- Vad gör vi med henne? - Hon är till damnati! Var är vagnen?

Vihur? Vihur! Det är min häst!

Vihur! Släpp honom!

Kom igen! Rör på dig! Nej!

In med dig!

Du måste verkligen tycka om den hästen.

Nej, mamma!

Dralagoon!

Överlever hon?

Hon är starkare än nån av oss. Hon överlever.

Det är dags. Det är dags att du vaknar, min dotter.

- Det finns mycket att göra nu. - Jag är vaken, mamma.

Det är du inte, och jag är inte din mamma.

Ser ni, kapten? Febern har gått ner! Hon lever, som kejsaren bad om.

- Det verkar så. - Hon är ert problem nu.

Se er omkring, ni är i damnatihålorna! Det finns ingenstans att ta vägen!

- Ingenstans att fly. - Sluta med dumheterna.

- Ni stör mig i frukosten. - Det är alltid de nya.

Kan vi inte få börja dagen i fred?

Slåss senare.

Vill du dö, så vänta på spelen. Slösa inte ditt blod här, ingen hurrar.

- Lyssna på Osin, han har rätt. - Han har varit här längst.

- Håll dig borta. - Varför?

- Varför? För att jag skär halsen av henne. - Gör det, ingen här bryr sig.

Är du klar? Välj en brits och sätt dig, om du inte hellre smakar på piskan.

Hon är ingenting.

Mer lammkött. Du ser inte mycket ut heller.

Jag skiter väl i din lilla pitt och dina värdelösa åsikter?

Lilla pitt? Petra, hon förolämpar min mandom.

Hon är människokännare.

Petra, vad ser du i honom när du har mycket bättre mitt framför dig?

Jag föredrar en oslipad diamant

framför en polerad juvel utan personlighet.

Nu räcker det! Träningen börjar vid andra ringningen!

De som kommer sent pryglas!

Ers höghet, hur går sökandet i Hyrkaniens skog?

- En besvikelse. - Hur vet ni ens att den finns där?

När Anzus började utrota Hyrkanierna flydde överlevarna in i skogen

och tog andra halvan av den här med sig.

Varför är ni övertygad om att ni behöver bokens andra halva?

Se på allt ni redan har åstadkommit.

Se på detta.

Vet ni vad det står? Vet ni vad det står?

Nej! Enbart ni har dechiffrerat koden.

Det står

att barnet som har kunskapen inom sig

ska ha världen i sin hand.

Det är en profetia, förstår ni. En profetia om mig.

Jag är det barnet och jag har avslöjat hemligheterna och förändrat världen.

På bokens saknade sidor finns kunskap som inte ens jag kan föreställa mig.

Nya idéer, nya maskiner, nya världar!

Det är nyckeln till att forma min världs framtid och det är min historia.

Förstår ni? Det är min historia, men utan andra halvan...

får jag inte slutet. Jag behöver ett slut, men har inget.

- Hur går det för henne? - Inte illa, längre än jag kom.

Men inte lika långt som jag kom.

Hur hamnade hon här?