De eerste 200 regels.
För två veckor sen sänktes en osynlig kupol ner över Chester's Mill
och skar av oss från resten av världen.
Varför kupolen är här eller vilka mysterier som väntar
vet vi fortfarande inte. Varje dag testar den våra gränser
och tar fram det bästa och det värsta i oss.
Vissa säger att vi är fast här för alltid
men vi kommer aldrig att sluta kämpa för att hitta en väg ut.
Angie är död.
Herregud.
Är det nu du ska skylla på mig?
- Ingen av oss skulle göra det här. - Vem skulle göra det?
Är det möjligt att älska nån så mycket att man skadar dem?
Du skulle aldrig göra nåt våldsamt mot personen du älskar, eller hur?
Först förlorar vi Linda, nu Angie.
Jag trodde kupolen skulle skydda oss.
Nej, det är upp till oss att skydda varandra.
Det är för många människor här för våra begränsade resurser.
Alla kan inte överleva.
- Vem är hon? - Vad heter du?
Det var flickan vi såg i skogen.
Vi hittade hennes skoavtryck i skolan.
Det ser ut som hon. Ritade Pauline det här?
För 20 år sen.
Jag bara...
- ...letade. - Efter vad?
Påminnelser.
Det känns som om jag känner igen dig.
Enligt körkortet är du från Zenith.
Är du inte härifrån?
- Var kommer du ifrån? - Jag vet inte.
Förhör du henne?
Nej, jag...
Jag försöker bara ta reda på vem hon är.
Vi vet inte ens vad hon heter.
Försök ha tålamod med henne.
Jag är ledsen, men jag köper inte hela den här sköra fågeln-grejen.
- Hon spelar inte. - Är du säker på det?
För jag kom precis in hit och såg henne rota igenom mina saker.
Jag vill bara att du är mer försiktig med att ta in vilsekomna i vårt hus.
Låt oss inte glömma att den senaste vilsekomna jag tog in var du.
Jag går ner till fiket.
Jims obligatoriska medborgarregistrering?
Får jag följa med?
Självklart får du det.
Tror du att nån känner igen mig?
Vi löser det, raring.
Vad är det för doft?
Det är en skvätt kanelolja.
Trevligt, va?
- Kan du göra en parfym av det? - Till dig? Ja.
- Har du en stor dejt? - Det har gått nio år sen...
- ...Pauline gick bort. - Ja.
Jag tänker fortfarande på henne varje dag.
Jag var tacksam för ditt stöd under den tiden.
Det kan inte ha varit lätt, med tanke på er historia.
En bättre man vann den striden, Jim.
Vem är den lyckliga damen?
Rebecca Pine. Hon är naturvetenskapslärare på skolan.
Vi har jobbat ihop.
Man kan väl säga att det är nåt intressant med henne.
Om du vill kan jag blanda ihop en doft åt dig, Jim.
- Få igång feromonerna. - Jag skulle uppskatta det, Lyle.
Men ingen kanelolja.
Det känns lite feminint.
Vad ler du åt?
Jag vet inte, det är nåt med dagen.
Den känns lovande.
Då ses vi sen på Sweetbriar för registreringen.
Ja...
Ja, vi ses där nere.
Svara på varje fråga så gott ni kan.
Den här enkäten ger oss rätt information
för att ge alla de resurser de behöver.
Ska jag se mig omkring?
Ja. Jag väntar här.
Har flickan kommit ihåg nåt om Angie än?
Oroa dig inte. Vi ska hitta personen som dödade henne.
Det var fyra händer för ett par dagar sen.
Nu när min syster är borta är det bara tre.
Skulle kupolen låta henne dö?
Tänk om vi hade fel?
- Kupolen kanske inte skyddar oss? - Jag vet inte.
Om du inte vet - vem gör det, då?
Jag såg att du inte hade en sån här.
- Tack. - Jag hjälper bara till.
Joe? Hej. Jag vill be om en tjänst.
Kan du öppna projektrummet och se till att det är förberett?
Minns du väderkvarnsprojektet vi gjorde om alternativ energi?
- Jag har kvar ritningarna på paddan. - Bra, ta med den.
Vi ska kopiera konceptet i mycket större skala
för att generera elektricitet till stan.
Coolt.
- Du kan ta med din vän. - Jag går inte i skolan här.
Alla mellan 14 och 18 förväntas delta.
Och där rök den sista fördelen med att bo under kupolen.
Känner du igen nån?
- Du kan också hjälpa till. - Nej. Hon stannar hos mig.
- Hjälpa till med vad? - Ett experiment.
Det är okej. Jag vill hjälpa till.
Ta hand om henne.
Så du tar verkligen till dig dina nya plikter, eller hur?
Jag tjänar vår borgmästare.
Var snäll och fyll i den.
Varför plåga dig själv om du inte vet?
Angies armband låg under min säng.
Du älskade henne, eller hur?
Mer än nåt annat.
Tror du verkligen att du kan ha dödat den du älskade mer än nåt annat?
Nej... Jag vet inte.
Varför kan jag inte...? Varför minns jag inte?
Natten Angie mördades sa du att du fick en blackout.
Det var de orden du använde.
Jag vet inte vad det betyder. Det kanske inte betyder nåt.
Din mamma fick också blackouter.
Fuguetillstånd, kallade läkaren dem. Dissociativt eller nåt sånt.
Vad hände med henne när hon hade dem? Blev hon våldsam?
Det viktiga är att hon efteråt
gick tillbaka till där hon var när hon fick blackouten och såg fragment.
Glimtar, små minnesbilder som kom tillbaka.
Så jag borde gå tillbaka till där jag hittade Angie?
Då kanske nåt kommer tillbaka.
James.
Oavsett vad som händer, så ingår vi i samma familj.
Vi löser det här.
Okej, gott folk. Ta alla behållare ni kan hitta.
Det är ont om nederbörd.
Vi samlar så mycket drickbart vatten vi kan.
Hon är lite bossig, eller hur?
Vänta.
Det regnar blod.
Det kan väl inte vara blod?
Jag tror inte att det är körsbärsdricka.
- Det bränns! - Vi tvättar av det. Kom igen.
Hör på, allihop. Håll er lugna och stanna inne.
Lämna inte kaféet förrän det slutar regna, okej?
- Jim? - Ja?
Du vet väl vad det här handlar om?
De tio plågorna.
Lyle, kör inte igång bibelsnacket nu.
Men svärmen häromdagen kunde lika gärna ha varit gräshoppor.
Fjärilar är inte gräshoppor, Lyle.
Jim, det är som tre plågor i en.
Eldstorm, pesten och vatten som blir till blod.
Det är inte blod.
- Hur vet du det? - Blod bränns inte.
Det brukar inte falla från himlen heller, men ta en titt.
Det föll rött regn i Indien för tio år sen.
Det orsakades av sporer från en onormal algblomning.
Jag tittar i Bibeln för att se vad det är. Vad tittar du på?
Vetenskap, som när kupolen blev magnetisk
eller när grödorna angreps.
Så du löser allt? Du och vetenskapen?
Eller så dör vi på kuppen.
Jag tog ett prov. Jag kan analysera det i skollabbet
och hitta ett sätt att neutralisera syran.
- Hjälp oss! - Sam. Sätt henne där borta.
Vad bra att du är här. Vi har folk som kan behöva vård.
- Bränd hud? - Ja, alla är stabila. Ursäkta mig.
Vi borde gå ut igen. Jag såg andra strandsatta där ute.
Det finns en ambulans på läkarmottagningen. Det är nära.
Ta på er så åker vi.
- Vad är det? - Det är bara...
Vad gör ni här?
- Läxor. - Du då?
Samma här.
Jag ska gå nu.
- Det kan du inte. - Varför inte?
Du har inte varit ute på ett tag, va?
Apokalypsen.
- Vad sa du? - Apokalypsen, det Lyle pratade om.
Tror du på det?
Jag tror på den ursprungliga definitionen av "apokalyps".
Det är grekiska. Att blottlägga eller avslöja.
Det är vad kriser gör. De avslöjar karaktär.
Styrka.
Eller inte.
Tror du att vi sätts på prov?
Jag menar regnet, angreppet, allting.
Tror du att det är ett test från kupolen?
- För att se om jag är värdig? - Jim, vi kan lösa det här.
De röda algerna måste ha kommit från sjön som kan ha blivit förgiftad
av allt vi har dumpat i den.
Sen har vi bekämpningsmedel, sopbränder, avgaser från bilar.
Stan är en skräckshow för miljön.
Och vi är fast i den.
Tro på mig, så tror jag på dig.
Vetenskap och tro?
Se upp!
Mår han bra?
Han har nog aldrig mått bra.
Mår du bra?
Ja. Ja, jag mår bra.
- Kan du hjälpa mig? - Jag hörde ingen klocka.
Kom igen, Norrie. Det finns en surfplatta till på hyllan.
Vi måste kolla upp ritningarna på väderkvarnen.
Herregud...
Vad är det?
E-post.
Jag får e-post.
Det här är Big Jim på Motton Road. Mittemot Killians.
No comments yet. Be the first to leave one.