Fringe

Jag tänker visa er nästa del av planen för att slå Observatörerna.

Tidigare i Fringe,.. - Donald,.. Donald?

Det var namnet på mannen som väntade på Walter för 21 år sen.

Han är borta. Han var en del av planen,

och utan alla delarna, så är planen meningslös!

Och du har ingen aning om vem Donald är.

- Nej. - Vi måste hitta honom.

Den här radion lämnades till oss i fickuniversumet.

Men inställningsratten har fastnat.

Den är, liksom fast på en frekvens.

Varför det? Inget har sänts.

Mannen jag var förr, han var uppslukad av ambition, övermod.

Allt han brydde sig om var att bli jämbördig med Gudarna.

Alla som jag bryr mig om kommer att bli bortdrivna.

Det är enda sättet att klamra sig fast vid mannen jag blivit.

Du måste ta bort de här bitarna av min hjärna.

Walter?

- Walter. - Hej, Astrid.

- Walter, vad gör du här ute? - Ditt hår,..

- Det är vackert. - Tack.

Fixade du den här radion? För den snappar upp en signal.

Det är vackert.

- Är du okej? - Ja,..

Ja, jag kan bara inte sova.

Hur känner du dig?

Jag hade huvudvärk igen.

- Kan jag hämta något? - Nej.

Allt jag behöver har jag precis här.

Det är något som ni båda två borde se.

Radion fungerar. Mönstret repeteras på en krets.

Det är liksom det var någon slags morsekod,

fast det är inte morsekod,

eller åtminstone ingen morsekod som jag någonsin har hört.

Tror du att det kanske är Donald?

Varför nu? Hur skulle han ens veta att vi fortfarande lever?

Tja,hanlämnade radion till Walter av en anledning,

och han lämnade den på den där frekvensen av en anledning.

Kanske han försöker att kontakta oss.

Ja, jo, han eller nån annan med en kortvågsradio.

Enda sättet att veta säkert är att luska ut vad meddelandet är.

Walter. Walter?

- Känner du igen det här? - Det kommer att bli svårt

att få nån information från honom just nu, för han har tagit syra.

Walter.

Walter?

Walter?

- Trippar du? - Definitivt.

Översättning: Dream_Theater.

Walter,.. Jag måste tala med dig.

Kan du koncentrera dig för några ögonblick?

Carla Warren är här.

Min gamla döda labbassistent är här för att hemsöka mig.

- Hon som brann i eldsvådan. - Radion snappar upp en sändning.

Vi tror att det är från Donald. Känner du igen det?

Jag körde utslag på sändningen genom mitt krypteringsprogram,

och försökte luska ut om det fanns nån slags mönster

gömt bland pipen och tonerna, men jag får inte rätsida på det.

Okej, Walter, om de har rätt och Donald sände dig ett meddelande,

så är det ju vettigt om han väntar sig att du vet om det.

Just det. Verka vettigt.

Varför skicka ett meddelande som jag inte kan förstå?

Och kan du? Förstå det?

Det är i "A-moll". Peter, jag är ledsen.

Jag visste inte att vi skulle få ett meddelande.

Hur skulle jag kunna veta det?

Jag skulle inte ha tagit syran om jag hade vetat det.

- Vilken sorts syra tog du? - Black Blotter.

Jag hittade lite gömt på lagret.

Varför det?

- För det var ett utmärkt parti. - Nej, varför tog du syran?

Jag är desperat över att minnas planen innan han tar över helt.

Vad snackar du om, Walter?

Nina och jag gjorde en överenskommelse.

- Vad för överenskommelse? - Hon lovade att,..

när jag hade genomfört planen att besegra Observatörerna,

skulle hon hjälpa mig avlägsna de hjärnbitar de satte tillbaka.

Det tror jag inte är någon bra idé, Walter.

Jag vill inte mista dig, Peter. Jag vill inte mista nån av er.

Och det gör du inte, Walter. Jag är ju här.

Vi är ju alla tillsammans här.

Det är inte nog. Jag är rädd för att tiden rinner ut.

Vad menar du, Walter?

För två nätter sen, när ni alla låg och sov.

Så fann jag mig själv vid tunnelns utgångsdörr,

klädd och klar till att gå, att gå ut. Ut där.

Vart skulle jag ta vägen klockan 3:00 på morgonen, Peter?

- Var?! - Jag vet inte, Walter.

Och inte jag heller!

- Men han gör. - Men han gör.

Han vet vart jag skulle.

- Vem vet, Walter? - Den Walter som var.

Jag minns inte ens vad jag höll på med.

Liksom första gången jag gick ut, fast jag stoppade migsjälv.

Men tänk om nästa gång jag inte stoppar mig själv,

inte kan stoppa mig, vad händer då?

Jag lovade dig, Peter, men han skapade mig.

Han nära nog skapade mig. Av anledningar som jag inte vet.

Jag måste lista ut den här fördömda planen

för att besegra Observatörerna, och jag måste göra det snabbt

för att befria migsjälv ifrån den här djävulen.

Det måste finnas något de lämnade intakt, något som jag kan använda.

Peter. Peter.

Peter, jag tror inte jag borde diskutera detta i mitt tillstånd.

Du måste tillåta mig att sköta mitt arbete. Jag måste tänka,

- för att lista ut tonerna. - Okej, kom.

Och om vi inte behöver knäcka koden?

Vad menar du?

Signalen kommer ju någonstans ifrån. Om vi spårar den,

så kanske vi kan lista ut vad den betyder.

Peter, kan vi lokalisera var den här signalen sänds ifrån?

Nja, jag kan kontakta Anil, och se om rörelsen har en mottagare

som kan hjälpa oss triangulera signalen.

Tack, kära du.

Techen fungerar genom att isolera frekvensen

på radiosignalen som ni söker. Den lokaliserar signalen genom

att använda tre olika vektorer för att triangulera signalen.

Och vi måste befinna oss på en viss höjd för att spåra den?

Nej, det gör maskinen till er, genom att använda en satellit.

Du, Walter. Vi håller på att hitta signalens utgångspunkt.

- Det vet jag. - Och vet du att

det finns någonting gömt i det här labbet?

- Walter? Walter? - Vad är det för fel på honom?

- När kom han hit? - För en halvtimma sen.

Han hade med sig techen som ska hjälpa oss att

- spåra signalens ursprung. - Låt mig sätta parametrarna.

Sätt de röda locate- knapparna på "accept."

Gå tillbaka. Jag tror att det var där.

Vi måste gå till fots härifrån,

men sändningen kommer definitivt från det hållet.

- Och, hur långt bort? - Det är svårt att säga,

men signalen är fortfarande stark.

Jag gissar på inte mer än ett par hundra meter.

Vadå?

Du förbluffar mig.

Efter allt jag har fått dig att gå igenom,

så gjorde jag det som jag lovade att inte göra, lämnade dig igen.

Vet du, att jag är mer än lite förlägen?

Peter, du behöver inte säga någonting.

Jo, det behöver jag. Jag förtjänar inte dig.

Jag har bara sån tur, en sån otrolig tur att jag har dig.

Peter.

Han var en Observatör.

Peter? Det finns två till här borta.

En Observatör till och en Lojalist.

Ser ut som om de dödades under en skottlossning.

Baserat på kropparnas förruttnelse tror jag minst för 10, 15 år sedan.

Jag tror att vi just hittade Donald.

Liv, ta en titt på den här.

Det är en tidig prototyp av en Observatörspistol.

Det verkar som om han dödade de två Observatörerna och Lojalisten

men sedan dog av sina skador innan han kunde komma iväg.

Men om Donald har varit död under alla dessa år,

var kommer isåfall signalen ifrån?

Där borta ifrån.

Olivia! Det här är inte sändningens källa.

Det är bara ett relä för att förstärka signalen

som studsar in nån annanstans ifrån.

- Vad är det? - Kroppen bakom hjulet,

det är inte Donald. Det är Sam Weiss.

- Walter. - Vad är det?

Fanns det en man som var en del av planen som hette Sam Weiss?

Sam Weiss. Har jag aldrig hört talas om.

Han känner honom inte. Vem är han?

Han var nån som Peter och jag kände under en annan tidslinje.

- Kände? - Ja, vi fann just hans kropp.

Verkar som att han försökt skydda signalrelät från radiosändningen.

Men, vad hade han med Donald och signalen att göra?

Det vet vi inte, men tydligen,

så hjälpte han till med att hålla sändningen igång.

Men, finns det en möjlighet att Sam Weiss var Donald?

Det tror jag inte.

Jag menar, vi har sett glimtar av Donald på videobanden,

och hans hårfärg och typ av kropp matchar bara inte.

Peter omkalibrerar vår spårutrustning,

så att vi kan hitta signalens utgångspunkt.

Vi ringer dig såsnart som vi har någonting nytt.

Ja,..

Okej, hon kommer inte att se dig nu.

Det är fortfarande kallt, Walter.

- Kallare. - Detta är ju absurt!

Jag har inte tid med barnsliga lekar.

Berätta bara vad det är som du fått mig att leta efter.

Dina hemligheter.

Jag har ingen aning om vad du talar om.

- Och kan inte börja gissa. - Kan inte?

Det ordet fanns inte i den Walter Bishop´s vokabulär som jag kände.

Han sa en gång; "Det finns ingen Gud i detta labbet förutom mig."

Han är inte jag. Tala om för henne, Nina.

- Han har rätt. - Den Walter skulle inte tänka

sig att ge sig iväg själv till New York just nu.

Han skulle dela alla sina hemligheter med Observatörerna.

Och demonstrera sin oöverträffade begåvning.

En man med ditt hissnande intellekt och klarsynthet