Fringe

Denna plan återställer oss och befriar världen från Observatörer.

Tidigare i Fringe,..

En man kom hit och gick ner i gruvan.

- Hans namn var Donald. - Jag känner ingen Donald.

Han fördes bort mot sin vilja av två inkräktare.

Du vet aldrig när du ska ge upp.

- Etta. - Nej, nej, nej.

Varför skulle vi få henne åter bara för att förlora henne igen?

Deras förmågor bistås med tech.

Jag skulle vara tio gånger det du är om jag hade

den techen i mitt huvud.

Hallå, det är jag. Men det vet ni redan.

Detta är band sju. Jag har inte så mycket tid,

så jag ska visa er hur ni får nästa bit av planen och förklara på vägen.

Jag är på Quincy Street och på väg söderut.

Hej, jag ville bara låta er veta

att jag kommer att bli lite sen tillbaka.

Jag ville inte att ni skulle oroa er.

Jag har en rapport till att arkivera, sen åker jag härifrån.

Så vi ses snart.

Hej, jag ville bara låta er veta

att jag kommer att bli lite sen tillbaka.

Jag ville inte att ni skulle oroa er.

Jag har en rapport till att arkivera, sen åker jag härifrån.

Så vi ses snart.

Peter.

- Hur tog du dig hit? - Enspårsbanan.

Du kom inte hem i eftermiddags. Du svarade inte på din komm.

Ja, jag stängde av den.

Jag tänkte inte stanna så mycket längre.

Jag behövde bara se henne.

Jag har också tänkt på att komma hit.

Jag känner mig närmare henne här.

Nej, det är okej.

Spela det.

Spela upp det.

Hej, jag ville bara låta er veta

att jag kommer att bli lite sen tillbaka.

Jag ville inte att ni skulle oroa er.

Jag har en rapport till att arkivera, sen åker jag härifrån.

Så vi ses snart.

Peter, när du känner så här, så vill jag att du ska räkna med mig.

Det är fint att du har kommit hit. Berätta bara för mig.

Jag vill förstå vad du går igenom,

och jag vill att du förstår vad jag går igenom.

Du har rätt. Och jag är ledsen.

- Vad är det där? - När vi förstörde korridoren

skar en av Observatörerna mig. Det är lugnt. Jag mår bra.

Här är vi. På 167 Cedar Street.

Nu ska vi ta oss till fjärde plan. Lägenhet 413.

Förhoppningsvis utan att springa på denna tyranniska,..

Du igen. Du är en vän till den där arrendatorn på fjärde, va?

- Mer en kollega. - Ja, jag vet inte

vad ni gör däruppe i den där lägenheten,

men om jag hör fler konstiga ljud,

så ringer jag vicevärden.

Känner jag er?

Jag måste in i lägenhet 413. Är den uthyrd?

Fjärde plan har varit varningsmärkt i 20 år.

Ingen går upp där.

- Vad är ert ärende här? - Inget av dina.

Översättning: Dream_Theater.

Walter?

Walter?

Hej. Jag undrade var allihopa var.

- Har ni sett Walter? - Nej, varför det?

Ja, jag gick in för att väcka honom.

Ingen har sovit i hans säng. Han är inte i kylförvaringen.

Han lämnade också Ambralasern på liggandes på golvet.

Bande som vi jobbade på igår kväll är redan ute ur ambran.

Jag tror han gav sig iväg.

Han vet bättre än att gå ut ensam. Vad fan tänkte han?

För närvarande, så är jag på Quincy Street på väg söderut.

Den Röda Linjen till Worcester Union Station.

Kanske han har åkt för att följa efter det här bandet.

Följer han tillbaka sina spår?

Jag har skapat, eller hellre, vi har skapat

ett unikt och effektivt gömställe

för en riskfylld del av planen

för att besegra Observatörerna.

Det går inte att spåra med Observatörernas instrument.

Som jag har nämnt,.. kan jag hjälpa er?

Som jag nämnde, så har jag erhållit lite erfarenhet

med att tvärställa parallella universum.

Vad vi har gjort är att vi har öppnat ett mellanrum

i membranet som skiljer de två universumen åt.

Ett "fickuniversum," om ni så vill.

Detta är väldigt viktigt.

Under inga omständigheter, så får ni,..

Är det där hallonfyllning? Hallon, är det det? Två.

Och, eftersom fickuniversumet existerar

i en interdimensionell rymd,

så gäller många av de vanliga fysiklagarna inte.

Och det är få platser på Jorden där två plus två inte blir fyra.

Och detta är ett av dem. Det kan vara ganska störande.

Försök att inte oroa er över det.

Detta bandet kommer att guida er varje steg på,..

Här är vi. På 167 Cedar Street.

Cedar Street? Det är i centrala Worcester.

167 är i Q9-distriktet.

Hela det grannskapet har blivit utbombat.

Det är mestadels övergivet.

- Hej, Walter. - Ta den här.

Mina armar börjar att bli trötta.

- Du, Donald,.. - Donald?

Det var namnet på mannen som väntade på Walter,

- för 21 år sedan? - Ja.

Era ögon sviker er inte.

Effekten orsakas av att ljuset bryts av,..

men, bry er inte, det är inte viktigt.

Men här nere betecknar dessa linjer den transdimensionella avgränsningen.

De är användbara. Ni kommer att behöva hjälp av dem.

Donald, lämna kameran med mig. Jag inser, att var ni än är,

vem ni än är, att detta måste verka vara väldigt komplicerat.

Det är det. Extremt. Men gräm er inte.

Allt kommer att klarna när vi är säkert därinne.

Ordningsföljden går så här. Sätt ut foten 90 grader åt höger.

Backa 2 meter. Och sedan till vänster.

Och vänd 210 grader åt vänster, och kliv ut.

- Vad hände? - ...kliv ut.

Är det skadat?

Jag ser inga revor eller ambrafläckar.

Kanske de bara slutade att spela in.

Men, det verkar ju inte särskilt vettigt.

Jag menar, om Walter har gått för att återskaffa

vad det nu är han har i detta fickuniversum,

varför skulle han då gå ensam?

Jag vet inte. Det är inte likt honom.

Inte den vägen.

- Är du Donald? - Nej, jag är Cecil.

Hur tog du dig hit? Vet du hur man kommer härifrån?

Ja, det gör jag. Du får inte veta om du fortsätter hota mig.

- Hur hamnade du här, Cecil? - Jag var i en av lägenheterna.

Motståndsrörelsen måste ha varit i området, för att in,..

inkräktarna bombade hela kvarteret med ljusbomber, och,..

Det sista som jag minns var en blixt. Och sen vaknade jag här.

Du blåstes in här.

Kraften av explosionen från ljusbomberna måste ha blåst dig hit,

vilket är det mest troliga eftersom du ännu är vid liv.

- När hände det här? - Jag har varit här i fem dagar.

Fem dagar? Men hur har du överlevt?

Det finns ingen mat här, och inget vatten.

- Det finns vatten. - Visa mig.

Det är mitt.

Hoppas du på att nånsin komma ut härifrån så visar du mig.

- Säker på att det är rätt ställe? - Jag är säker.

Oroa dig inte, du faller inte.

Jag har ordnat nästan en halv kopp varje kväll.

Något bakom den här väggen.

Kanske nån slags, kylenhet,.. Det orsakar nog kondensen.

Nej. Jag har varit överallt häromkring.

Det finns inget på andra sidan väggen.

Jag skulle själv vilja ta en titt. Följ mig.

Jag skulle vilja veta hur du vet vägen in och ut härifrån.

För jag har varit här förut. Jag minns det bara inte.

Jag är förvånad över att han klarade sig upp där.

Walter är full av överraskningar idag.

Walter!

Walter!

Jag trodde att vi skulle gå.

Inte förrän jag hittar det jag kom hit för.

För en stund, så trodde jag att detta var Skärselden.

Och vad har du gjort för att förtjäna det?

Lägenheten jag var i var inte min. Jag stal saker.

Annars skulle jag inte ha varit där.

Vad kunde vara värt att stjäla i de här utbombade lägenheterna?

De var inte utbombade när jag kom hit.

Du har varit här i fem dagar, va?

Ja.

De här lägenheterna är fördömda.

Byggnaden sprängdes för 20 år sedan.

- Vilket år är det? - Det är 2016.

- Det är 2036. - Vad snackar du om?

Kanske, på ett sätt, du är i Skärselden.

Detta är ett fickuniversum.

Tid och rum går runt av sigsjälv här. Så du kan inte ta dig ut.

Det var därför det bara verkade som dagar för dig.

- Min fru väntar på mig. - Inte nu längre. Kom nu.

Se på de här fotspåren. Han var här.

Han måste ha gått in i fickan.

Sätt ut foten 90 grader åt höger.

Det finns bara ett sätt att ta reda på det.

2 meter. Och sedan till vänster.

Och vänd 210 grader åt vänster. Och kliv ut.

Donald, hur sköter vi oss?

- Är jag i fokus? - Inte än.

- Jag väntar. - Titta på det här.

När vi var i labbet, så blev det svart.

- Det var slutet på bandet. - Vi är klara.

- Och nu finns det mer bilder. - Men hur är det möjligt?

Ni är nu i fickuniversumet. Bli inte ängsliga.

Ni kommer att märka att saker fungerar annorlunda här.

Ni kommer att se en dörr. Gå igenom den.

Ni får se en lång hall.