Fringe

Tidigare i Fringe,.. - Nej, nej, nej, nej, nej.

Vår dotter ägnade sitt liv åt att befria oss.

Och nu, så ska vi ägna våra åt att se till

- att det betydde någonting. - Det vill jag också.

Jag tänkte inte stanna så mycket längre.

Jag behövde bara se henne.

Det är fint att du har kommit hit. Berätta bara för mig.

Jag vill förstå vad du går igenom.

Du har rätt.

Deras förmågor understöds av tech.

Men, hallå där.

Du är inget.

Jag skulle vara tio gånger det du är

om jag hade den techen i mitt huvud.

Jag vet vad du har gjort.

Du har inte insett vad som händer med dig.

Men, ursäkta mig.

Det är något som jag vill visa dig.

Du har ett möte. Du får inte bli sen.

Detta dröjer inte så länge.

Kom igen!

Du, flytta på dig!

Rör på dig!

Äh, Kom igen!

Men, ursäkta mig.

Peter, hur är läget?

Anil, jag behöver din hjälp med något.

Översättning: Dream_Theater.

Varför dröjde det så länge? Du var borta i över två timmar.

Han var inte så intresserad av att köpslå som jag räknat med.

Det krävdes lite övertalning.

Bensin mot neonhelium verkar som ett bra byte enligt mig.

Du fick bara fyra? Ja, det får väl duga.

- Hej. - Du är tillbaka.

Utmärkt, Peter. Mer laserbränsle.

Jag kopplar in de här efter frukosten.

Sätt igång. Världen kommer inte att rädda sig själv.

Du åkte utan mig. Jag ville följa med dig.

Det var så tidigt. Och du sov.

- Jag ville inte väcka dig. - Så kan man också uttrycka det.

Det andra är att du inte sov,.. igen.

Det stämmer. Jag kunde inte sova.

- Men jag mår bra. - Du måste sova, Peter.

- Låst. - Vad har vi?

- Vi åker igen. - Vi rullar.

Vi är okej.

Detta är band fem av min plan för att besegra Observatörerna.

Det här är vad ni måste uträtta härnäst.

Dessa cylindrar designades av inkräktarna.

De är signalfyrar som tillåter dem

lokalisera olika ögonblick i rum-tiden.

Ni kommer att behöva två av dem.

- Och här hittar ni dem. - Jag känner igen den byggnaden.

Det var ett av våra labb på Kelvin Genetics.

- Belly och jag designade det. - Från den östra ingången,

så följ korridoren, till två gula dörrar.

De leder till en trappa. Nedanför den trappan,

så kommer ni att hitta William Bells privata lager.

Vid tidpunkten för denna inspelning,

så förvarade Bell två Observatör -cylindrar i lagerinrättningen.

Ni måste få tag i dem.

Dörrarna är tillverkade i förstärkt stål.

De kan låsas upp med Bells handavtryck.

Walter, det var därför du tog Bells hand när

vi var befriade från ambran. Du sa att den var

till en lagerinrättning. Och den var till detta.

Om ni inte kan hitta Bell

eller om ni har fått höra att han är död,

så blir ni tvungna att låsa upp lagret,..

Så det var därför han var med oss i ambrat.

Jag behövde honom för att få tag i cylindrarna.

Er frihet är beroende av det.

Walter, det är inte den enda anledningen.

Ja, innan invasionen, så hade du talat med Bell.

Han sa att han ville hjälpa dig att besegra Observatörerna,

att han insåg hur viktigt det här var.

Och sedan så förrådde han oss för att vinna insteg hos dem.

Jag minns faktiskt något om det här.

Han kom, och jag litade på honom. Det fanns en annan man.

Han hade en brytning. Jag blev torterad.

Han upprepade en fråga om något. Han frågade,.. "Är den säker?"

Sedan, så rymde jag, och Bell hjälpte mig.

Och sen körde han mig tillbaka till var jag blev förhörd.

Han jobbade för dem. Han jobbade för dem!

Walter, det är från filmen Maratonmannen.

Du ringde mig i Boston.

Du berättade att du var redo att genomföra planen

men att du behövde min hjälp för att göra det.

Och sedan skickade du mig till Grand Central Station

för att hämta tankeförenaren.

Och när jag kom till dig och Astrid,

så var du med William Bell, men sedan hittade Observatörerna oss,

och vi insåg att det enda sätt på vilket de kunde veta vi var här,

är om han berättade för dem. Det var då du inneslöt oss.

Så om Bell ledde Observatörerna till dig,

hur kan vi då vara säkra på att cylindrarna ens

- var där från första början? - Eller om han ens hade dem?

Vi tar och öppnar det här lagret och tar reda på det.

Starta lasern, Agnes. Vi plockar ut handen ur ambrat.

Åh, jösses.

- Är det det här, Walter? - Ja.

Jag brukade ta syra därborta och se båtarna komma in från bukten.

Detta var östra ingången.

De gula dörrarna till lagret är här någonstans.

- Dörrarna är där. - Peter?

Ur en ingenjörs synpunkt, sett, så måste de vara det.

Nej, Peter, ditt öra.

När de stängde Observatörernas farled,

så avfyrade Peter antimateria in i den med ett RPG.

Tror du kanske att smällen skadade hans öra?

Hur är din hörsel, min son?

Min hörsel är bra. Jag mår bra. Verkligen.

Jag vill undersöka dig så snart vi kommer tillbaka till labbet.

Vad tänkte du dig, Astrid?

Vi har några anti-materiestavar kvar. Kanske vi kunde använda dem

- för att rensa vägen till dörren. - Antimatera skulle konsumera

inte bara bråten, utan också även lagerinrättningen inunder.

Men Anil, då? Jag menar, han har mannar.

Kanske motståndsrörelsen kunde hjälpa oss.

De tunga maskiner vi blir tvungna att använda

för att få bort all bråte skulle väcka för mycket uppmärksamhet.

- Vi går igenom det. - Det är Anil.

- Hur gick det? - Jag kunde inte ge honom portföljen.

Vad hände då?

Jag följde flintisen in i parken.

Jag gjorde allting precis som du sa.

Du borde ha sett honom sitta på en bänk.

Och du borde ha sett honom ställa sig upp och glömma sin portfölj.

Du skulle sen ha närmat dig honom och gett honom den som jag gav dig.

Han glömde aldrig sin portfölj, Peter.

Han satt på bänken. Jag såg honom resa sig.

- Men han tog sin portfölj med sig. - Det är omöjligt.

Vänta där. Jag kommer till dig.

Peter, vi måste träffa Nina Sharp.

Walter tror att om vi kan förändra

betongens molekylära struktur kanske vi kan rensa bort det.

Nina jobbar för Forskningsdepartementet.

Hon har åtkomst till avancerad teknologi.

Okej, ni går och talar med Nina. Jag måste gå och träffa Anil.

Varför det?

Det ville han inte säga över kommen, bara att det var viktigt.

Du har det där utseendet i ansiktet.

Vilket utseende?

Utseendet som säger, "Jag är orolig för dig."

- Borde jag vara det? - Absolut inte.

Åk ni och tala med Nina. Jag befriar migsjälv en sväng.

Ms. Sharp? Ms. Sharp?

Skjut upp mina möten i eftermiddag.

Jag kommer vara ute en stund.

Jag trodde aldrig att jag skulle få träffa dig igen.

- Så hur går det? - Det har varit svårt.

Men vi fortsätter med Walters plan,.. för Etta.

Jag beklagar verkligen din förlust. Etta var väldigt speciell för mig.

Och när Phillip berättade,.. så ville jag få tag i dig så mycket,

men var rädd för att jag skulle äventyra din säkerhet.

Jag vet. Fast nu, så har vi inget val.

- Vi behöver din hjälp, Nina. - Naturligtvis. Vadsomhelst.

Trots skadorna på byggnaden, så tror vi fortfarande

att det underjordiska lagret är intakt.

Vi kommer bara inte åt det.

Jag hoppades du hade tillgång till teknologi som kunde,..

Förändra atomstrukturen på bråtet, och hjälpa oss att rensa bort det.

Observatörerna skapade en apparat

som dramatiskt förändrar atmosfäriskt tryck, ökar

takten på molekyler i all materia inom ett kontrollerat område.

En process som kallas sublimering.

Du menar att konvertera fast materia direkt till gas?

- Bråtet skulle bara avdunsta? - I grund och botten, ja.

De använde teknologin till att frilägga stora landområden

för uppbyggnad som Central Park,

när de förberedde den till att bygga sin luftnedbrytningsmaskin.

Jag möter er på södra sidan av byggnaden om tio minuter.

- Är du arg på mig, Walter? - Varför skulle jag vara det?

För att jag berättade för Etta och Simon hur de skulle återimplantera

den del av hjärnan som du hade låtit ta bort.

- Du gjorde vad som var nödvändigt. - Ja, det gjorde jag.

Vi behövde ditt intellekt återställt.

Det stod mycket på spel. Det gör det fortfarande.

Har du märkt några förändringar i din personalitet sen implantatet?

En del.

Vävnaden anpassar sig fortare än jag trodde.

Mannen som jag var förut,..

- Ser du honom i mig nu? - Nej.

Men du borde ju veta bättre än jag. Är du oroad?

Mannen jag var förr, han var uppslukad av ambition, övermod.

Han brydde sig aldrig om någon.

Allt han brydde sig om var att bli jämbördig med Gudarna.

Denna gången är det annorlunda. Jag är annorlunda. Jag har Peter.

Han kommer inte att låta mig bli den mannen igen.

Hastings, ge Dr. Bishop allt som han vill ha.

- Just det, den Dr. Bishop. - Jaha, det blir mig en ära.