Girls

-Varför stirrar du på mig? -Vad menar du?

-Du stirrar på mig. -Stirrar jag på dig?

-Du spelar aggressivt på gitarren. -En ballad är inte aggressiv.

Du har inte sagt nåt sen klockan tolv.

Vi grälar, så jag vill inte prata med dig.

-Det är definitionen av gräl. -Definitionen av kall.

Jag är inte kall, jag är arg.

Kan du inte ens visa att du är här med mig? Kan du inte ha kontakt?

-Jag vill ha utrymme. -Inte jag. Jag älskar dig.

Det är en stor del av problemet. Du bryr dig inte om vad jag vill.

-Så jag bryr mig inte? -Ska jag låtsas att inget är fel?

Ska jag sluta känna det jag känner, och krama och knulla dig-

-och säga att du är fantastisk och att jag älskar dig?

Det låter positivt och skulle nog göra dig lycklig.

Oj... Du ryckte till när jag rörde vid dig.

-Det gjorde jag inte alls. -Som om jag vore ett monster!

När vi var ihop anade jag inte att du kunde vara så grym.

Grym? Menar du verkligen allvar?

Jag ville inte äta scones med dig och nu är jag grym?

-För sjutton... Du måste skämta. -Jag vill fan dö.

Du vill inte dö. Och du är för narcissistisk för att begå självmord.

Öppna ditt hjärta för mig! Öppna ditt hjärta för mig nu, Bella!

Det är för fan öppet!

Bella?

-Vad var det jag sa? -Hur är läget?

Trevligt att träffas.

-Jag vet vad du behöver. -Hej.

Hej.

-Hon tittade på mig. -Helvete.

-Känner du henne? -Ja. Jag kommer snart.

-Vart ska du? -Marnie? Marnie?

-Marnie. Hej. -Hej.

Jag vet att det känns konstigt. Prata med mig.

-Jag är gift. -Underbart. Det är fan underbart.

Berätta hur läget är med dig. Det där är underbart.

Jag kommer för sent till det jag ska till.

Så du har gift dig? Det är vackert. Det är jävligt vackert.

Det var vackert. Det ösregnade och pappa var inte med, men...

-Så vem förde dig till altaret? -Min farbror.

-Bob eller Ron? -Kommer du ihåg dem?

-Självklart. Bob är en gangster. -Det var Ron.

Ron är inte lika mycket gangster. Han är insektsutrotare, det är motsatsen.

Vad hände med ditt företag?

-Vilket av dem? -Den där appen.

Jaha, den där skiten. Det där livet var inget för mig.

Det började handla om vad vi åt till lunch och sånt skit.

Köpte Parvesh och Jake ut dig?

Nej. Nåt juridiskt gjorde att jag inte fick nåt. Men man går vidare.

-Vänta för fan, grabben. -Jag skulle ju prata med min vän.

Men du måste göra den där grejen i kväll.

-Du måste få tillräckligt med pengar. -Jag vet vad jag ska göra.

-Han fixar det. -Jag fixar det.

-Presentera, Charlie. -Nej, Rips. Använd inte bara ett ord.

Rips? Heter du Rips? Är du från "West Side Story"?

-Då är du min Maria. -"Jag vill lösa problemet Maria".

Usch. Det var inte ens rätt musikal.

Vi drar nu, grabben. Tack för hjälpen.

-Ta hand om dig. -Jag fixar det.

-Hej då, vän. -Nu drar vi!

-Trevligt att träffas. -Detsamma.

-Rips. -Förlåt.

Du...pratar annorlunda.

-Vad menar du? -Du har en annorlunda brytning.

-Nej. Du minns mig bara fel. -Fel? Minns jag dig fel?

Vill du följa med mig till ett ställe? Vi går till ett ställe.

-Till vilket ställe? -Det är en fest.

De har massor av gratis champagne.

-Champagne till goda vänner. -Inget gott till falska vänner.

Menar du allvar? Varför skulle jag vilja följa med dig någonstans?

Du har inte hört av dig sen du sa att du inte älskade mig.

Du sa att jag var bortskämd och aldrig skulle bli mer än nåns fru.

Jag är nåns fru, men jag har även ett liv. Så du hade helt fel.

-Du är ett jävla kräk. -Marnie...

Du är ett kräk. Jag kanske var en skitstövel när jag var 22 år.

Alla är skitstövlar när de är 22 år. Men du slog mig i den tävlingen.

Du spöade skiten ur mig.

Okej. Jag ber om ursäkt för det, men jag gick igenom nåt jävligt.

Min pappa dog.

Han begick självmord. Han hängde sig.

Jävlar. Det visste jag inte. Jag beklagar.

Men du vet... Förlåt mig. Det är det enda jag kan säga.

Men vill du följa med? Följ med mig på festen.

Det blir helt oskyldigt. Vi kan prata. Snälla.

Ja? Okej. Bra, nu blir jag glad. Men du behöver en klänning.

-Marnie! Prova de här. Prova dem. -Jag kan inte prova allihop.

Jo. Jag ger dig bara valmöjligheter. Jag ger dig flera valmöjligheter.

Ursäkta... Har du en toalett som jag kan få låna?

-Jag ska köpa saker. -Det finns ett burritoställe bredvid.

Okej. Jag kommer snart tillbaka, Marnie.

-Du passar i den där klänningen. -Jag är som en Bob Mackie-Barbie.

Det är helt rätt look. Alla vill ha den.

Den där killen är mitt ex. Jag har inte träffat honom på två år.

Förrän nu. Eller precis innan nu.

Han stack utan förklaring.

Nu är jag gift med en annan man, som även är min musikpartner.

Du undrar nog hur man hinner med så mycket på så kort tid.

-Jag är bara 25,5 år gammal. -Det verkar troligt.

Men jag har hunnit uppleva så mycket.

Jag tittar ut genom en kvinnas ögon, på händer som har vidrört-

-och som har blivit vidrörda. Låter det begripligt?

Hej. Herregud. Du är jättesnygg. Det där blir perfekt.

-Kanon. Nu kör vi. -Men jag behöver högklackade skor.

-Vad gör du? -De väntar på oss.

-Vad gör vi här? -En vän bad mig komma förbi.

Alla här är typ 150 år gamla.

-Vänta här en stund. -Inte en chans.

Jag tänker inte stå här ensam i den här klänningen.

Okej. Skyll dig själv.

Hej, Brian. Det här är min fästmö Masha.

-Ursäktar damerna oss en stund? -Självklart, Brian.

-Han köper kokain åt oss. -Jag ser det.

-Hur gammal är du? -25,5 år.

-Det låter rimligt. -Okej...

Jag ska bara gå på toaletten.

-Vad heter du, raring? -Migita Perez.

Vad säger du om att följa med Masha och mig till vårt rum senare?

-Jag? -Ska jag förhandla med Brian?

Nej, jag tar hand om det.

Jag tar 300 dollar kontant.