Loki

Du föddes inte för att bli kung, utan för att åsamka smärta, lidande och död.

TIDIGARE

Tidsväktarna är vårt enda skydd mot en katastrof.

-För all tid. -Alltid.

Varför är jag inspärrad här?

Du var illojal mot TVA.

Du såg att tidsväktarna inte finns på riktigt.

-Och vilken skillnad gör det? -Det gör all skillnad!

Nexushändelsen ni orsakade kan innebära slutet för allt det här.

Det här är nytt för mig. På Lamentis...

Jag kan hjälpa dig om du litar på mig.

Den vi söker finns bortom Tomrummet i tidens slut.

Det där är bara en vakthund som vaktar den enda vägen dit.

-Hur tar vi oss förbi vakthunden? -Jag förhäxar den.

Hon har stort självförtroende.

Sätt igång!

Tjusigt, Tic Tac!

Så slår man.

-Wakanda för evigt! -Du känner inte till mig.

-Dansduell! -Det är en jobbarkompis.

-Jag kan hålla på hela dan. -Jag ska visa dig ursinne.

-Högre, längre, snabbare. -Vi har en Hulk.

Vi skulle just kliva ombord. Haka på?

Vi ser tiden som en envägsrörelse.

-Ett litet steg för en människa... -Hur vågar de?

Min dröm...

Vi har stridit för att få uppleva fred.

Ärorika uppgift!

...motiverade av kvinnor i hela världen.

Vad är sorg, om inte kärlek som består?

Öppna ögonen.

Tänker du inte be mig att inte sparka in dörren?

Det gör ju ingen skillnad.

Om du misstycker vill jag hellre att du säger det.

Nej. Jag har inget att säga.

Första gången.

-Allt okej? -Ja, jag behöver en stund bara.

Visst.

-Fast i vanliga fall... -Klaffen. Jag beskars innan du blev till.

Jag har väntat på det här hela livet och behöver samla tankarna en sekund. Okej?

Visst. Självklart.

Hejsan!

Du igen?

Välkomna till Citadellet vid tidens slut.

Kom.

Gratulerar. Ni har färdats väldigt långt för att komma hit.

-Han är imponerad. -Vem då?

Han som återstår.

Och vem är det?

Han skapade allt och kontrollerar allt.

I slutet är det endast Han som återstår.

Och han erbjuder er en uppgörelse.

Han har gjort några kreativa justeringar-

-och kommit på hur vi kan återinföra er två i tidslinjen-

på ett sätt som inte stör ordningen.

-"Som inte stör ordningen"? -Just det.

Så att TVA kan utföra sitt viktiga arbete och ni kan leva det liv ni drömt om.

-Och vad har vi alltid drömt om? -Spela inte blygsam.

Du vet hur du hamnade i den här röran.

Va?

Slaget om New York, dumbom.

Du mot de där självgoda Avengers.

Vad skulle du säga om att vinna?

Men inte bara där.

Du kan dräpa Thanos.

Vill du ha Evighetshandsken? Den är din.

Asgårds tron? Inga problem.

Och du då, fröken?

Alla de där åren på flykt.

Desperat, ensam.

Vad sägs om att vakna imorgon med en hel livstid av lyckliga minnen?

Med två Loke på samma plats.

Vi båda...

...tillsammans på tidslinjen.

Det är galet, men han kan ordna det.

Alltsammans.

Alltihop, precis som ni alltid har önskat er.

Och ni kan få det tillsammans.

Det är bara en fantasi.

Vi formar vårt eget öde nu.

Klart att ni gör. Lycka till med det.

Kom.

LADDAR NER

-Hej! -Varför dröjde det?

Ledsen, jag behövde ordna några saker. Men jag laddar ner dina filer nu.

-Det är inte vad jag bad om. -Men det är mer användbart, tror han.

-Vem då? -Trevlig läsning.

Han som återstår.

Inte länge till.

Är vi säkra på att han fortfarande lever?

Det här är sjukt häftigt.

Ni två, en och samma person.

Jag menar, det är lite onaturligt. Men...

...häftigt.

Han som återstår.

"Han som återstår." Kallar hon fortfarande mig det?

Lite läskigt, va? Men...

...jag gillar det.

Kom. Vi går och snackar på mitt rum.

Inte vad ni väntade er, va?

Du är bara en människa.

Kött och blod.

-Jag är väl ingen besvikelse? -Nej.

Bara lite lättare att döda.

Stig på.

Ett.

Två.

Varsågoda att slå er ner.

Loke.

Loke.

Två sockerbitar.

Stör inte, sa jag ju.

Då blir du inte glad att se mig.

Han är tillbaka...

Om nån skulle ta sig tillbaka från Tomrummet, var det väl du.

Den enes Tomrum är den andres lilla munsbit.

-Tänker du beskära mig? -Tilltalande tanke.

Men jag har nog lite högre standard än du vad gäller nära vänner.

Förlåt, Mobius. Jag kunde inte låta dig komma i vägen för uppdraget.

"Uppdraget"? Tidsväktarna är fejk och vi är varianter. Vilket uppdrag?

Det kan inte ha varit utan mening. Så jag var tvungen att beskära dig.

Jägare D-90 till mitt rum.

Det där kommer inte att fungera nu när vi vet din hemlighet.

Vad har du gjort?

Var beredda, hon är i närheten.

Säkra området. Jag har henne.

Ge dig, B-15.

-Du måste lyssna. -Det tar vi senare.

Vänta.

Vad pågår här?

Domare Renslayer.

Va? Vilka är ni? Och vad fan gör ni i min skola?

Det där är inte domare Renslayer.

-Hur...? -Vi har mycket att prata om.

Du har haft en lång resa, visst?

Mycket flykt och lidande.

Och du...

Du är som en loppa på en drakes rygg, du fick en jäkla åktur.

Men du höll dig kvar.

Det säger väl en del.

Du har kanske inte greppat läget. Du har förlorat.

Vi har hittat dig.

Ja, visst har ni det.

Och hon missar...!

Håller vi fortfarande på med det där?

Nu får vi det här överstökat.

Okej, då ska vi se...

Ni kan inte döda mig, eftersom...

...jag redan vet vad som kommer att hända.

Ser ni?

"Du har kanske inte greppat läget. Du har förlorat. Vi har hittat dig."

-Det är bara ett trick. -Okej.

Undrar du inte hur jag kommer undan precis innan du dödar mig?

-Nej, det är tack vare tidsplattan du har. -Javisst.

Men hur har jag laddat den med allt jag behöver veta-

för att undvika att bli dödad av er två?

Svaret är enkelt. Jag vet allt.

Och jag har sett allt.

Allt ni gjorde på Lamentis såg jag.

Allt som TVA inte kände till visste jag.

Allt ränksmideri...

...och allt snackande.

Den där lilla blicken vid sjön.

Riktigt känslosamma och gripande grejer, för övrigt.

Nej.

Vi har brutit oss ur ditt lilla spel. Det var så vi kom hit.

Nej. Fel.

För varje steg ni tog för att komma hit...

...via Lamentis och Tomrummet...

...var det jag som lade vägen.

Ni...

Ni bara gick på den.

Och jag har resten här.

Allt som kommer att hända.

-Det kan bara sluta på ett sätt. -Varför är vi här, då?

Kom igen...

Man kan ju inte nå slutet förrän man har förändrats av färden.

Det här måste hända.

Så att vi hamnar i rätt sinnesstämning för att avsluta sökandet.

Okej. Så allt är bara en lek?

Det är bara...manipulation?

Intressant att din hjärna drog den slutsatsen.

Sylvie... Tror du att du kan lita på honom?

-Lyssna inte på honom. -"Lyssna inte på honom."

Tror du att du ens är kapabel att lita på någon alls?

Folk är nog redo för lite sanning nu. Som att TVA är en lögn.

Men kanske en nödvändig lögn.

Någon har skapat tidsväktarna.

Skapat den här platsen, gett oss ett syfte. De måste ju ha haft sina skäl.

Jag har sett vad som väntar de beskurna, och det finns inget nödvändigt med det.

Vet du vad som skulle hända om vi inte beskar tidslinjen? Kaos och död!

Fri vilja?

"Fri vilja"?

Endast en person har fri vilja: den som bestämmer.

"Vänner över tiden, bundsförvanter till slutet."

-Klaffen. -Det lät så vackert.

Men sen skickade du mig i döden. Vad hände med dig?

-Ingenting. Jag har inte förändrats. -Inte? Du förrådde ju mig.

Nej, du förrådde mig!

Jag har försvarat dig och tagit risker för dig.