Too Late the Hero

Jag ska meddela kapten Nolan när han kommer.

Få tag i honom nu! Hör ni? Få tag i honom nu!

Oj, oj, oj, oj.

Han är ganska uppretad, va?

- Den gamle vill träffa dig genast. - Det är just vad jag behöver nu.

Kom in.

Ursäkta mig.

Jag har precis pratat med amiral Dawson på radion.

Jag sa att ni inte var här och att vi letar efter löjtnant Lawson.

- Ja? - Han var inte direkt nöjd.

- Inte jag heller. Var är Lawson? - Inte här på basen.

Skicka ut en patrull och hämta honom var han än är.

- Det har vi också försökt. - Då har du väl inget mer att säga.

Nej, kapten. Jag trodde bara att ni ville veta vad som hände.

SYDVÄSTRA STILLA HAVET VÅREN 1942

Lawson!

Löjtnant Lawson!

Kan du inte hämta några fler öl?

Är det nån som har sett löjtnant Lawson?

- Vart ska du, Sam? - Jag ska hitta en bit mat.

- Följer du med? - Nej, jag har redan ätit.

Där är han.

Löjtnant Lawson!

- Kapten Nolan vill prata med er. - Med mig?

- Det stämmer. - Var vänlig och hoppa in.

Ja, det ska jag.

- Vad vill han prata med mig om? - Det vet jag inte, löjtnant.

Vi ses i kväll, tjejer. Först till kvarn får först mala.

Då är vi framme.

- Låt taxametern stå på. - Ja, löjtnant.

- Vill gamlingen prata med mig? - Ja, det kan du lita på.

Hej, John. Varför all uppståndelse? Folk säger att du letar efter mig.

Hur gick det för dig med den roliga bruden på klubben?

Det var mitt intryck att den roliga bruden var ihop med dig.

Jag kom med henne, men hon gillade dig så jag gick.

Jag är inte ogalant-

- men jag avböjer all hjälp från dig i såna ärenden.

Jag trodde annars att jag gjorde dig en tjänst.

Vadan all denna panik? Jag skulle precis äta.

Jag har ett jobb till dig.

- Före min permission? - Ja, före din permission.

- Bra, bara jag flyger i morgon. - Det tar lite längre tid än så.

- Jag ska ju vara ledig i fyra veckor. - Ja, senare.

I morgon ska jag flyga till San Francisco.

Du flyger i eftermiddag. På söndag är du på Nya Hebriderna.

Nya Hebriderna?

Du ska anmäla dig till ett brittiskt stridsförband.

De behöver nån som kan tala japanska.

Stridsförband?

Vad i helvete är det här, John?

Först skjuter du upp min permission och nu pratar du om strid?

Det finns tre andra officerare här och två talar bättre japanska än jag.

- De är mycket äldre än du. - De är mogna. Vem valde mig?

Det gjorde jag och det var inte för att trakassera dig.

Britterna gör det här för vår skull och det blir en del strapatser.

Jag tycker att du är den rätte för jobbet.

Nej, John. Fel.

Ta Antonelli, han gillar det där militärtjafset.

- Jag skickar dig, löjtnant. - Löjtnant? Jag är ju Sam, minns du?

- Sitt ner. - Nu ska du inte...

Sitt ner, löjtnant.

Jag är tvungen att lyda en order från en högre myndighet.

Därför måste jag använda min bästa personal.

Du är inte perfekt för jobbet-

- men du är den ende som klarar de fysiska kraven.

Det är lyckligtvis allt de tänker på.

Anmäl dig hos transportofficeren om 25 minuter.

Du nämnde stridsförband.

Det vill säga en massa britter som springer runt och leker soldater.

Du är kanske inte medveten om det, men jag är i det här förbandet-

- för att jag som språkexpert skulle få ett streck på axeln-

- så jag kunde sitta vid en radio och tjuvlyssna på onda orientaler.

Om de ska ändra reglerna måste jag kanske avgå från befattningen.

- Det är upp till dig. - Då får du skicka en annan officer.

- Eller hur? - Ordern är: ''Sänd en japanskspråkig.''

Flottan accepterar gärna ditt avsked och skickar dit dig som matros.

- Ska jag ordna det direkt nu? - Ja, kapten?

- Jag kan inte vinna, va? - Nej, det kan du inte.

Britterna gör händelsevis det här för vår skull-

- och det skadar inte att behandla dem lite artigt.

De tycker bättre om dig om du inte är nedsättande mot dem.

Jag struntar i vad de tycker.

Ditt eländiga kräk. Dina problem rör mig inte alls.

Vi förlorade två fartyg nere vid viken i går.

Jag ska resten av dan skriva till folk hemma i Staterna.

''Kära mrs Smith. Er son brändes tyvärr ihjäl igår.''

Vad ska jag skriva? ''Han kunde ha varit smartare.''

''Han skulle ha lärt sig japanska så han kunde ha suttit på sin ända.''

''Och när han såg det här uppdraget kunde han tacka nej.'' Försvinn nu.

Och britterna orkar inte heller... Jag hoppas att du blir skjuten.

Vi kommer nog att komma överens fint, kapten.

De kommer att älska honom!

Flytta er nu. Ur vägen!

Ni har väl inte bråttom, va?

Jag tror inte att han trivs i det militära.

Det är sant. Han skulle aldrig vara lycklig nånstans.

Kör.

Backa lite.

Så där ja. Lite till vänster.

- Båten väntar. - Vilken båt?

Där är er båt, löjtnant.

- Tack så mycket. - Lycklig resa, löjtnant.

- Det är jävligt idiotiskt. - Det är en skam.

- Vatten är svårt att få tag i. - De får dricka ditt spott.

Se upp för vattentunnorna! Få dem ur vägen!

Håll armarna raka och huvudet högt! Ur vägen, mannen längst bak!

Få bort tunnorna från övningsplatsen!

Okej. Inga fler insatser.

Klara, färdiga, gå!

Du, Connolly, din häst är långsam på upploppet.

Det är inte rättvist, Tosh.

Varför inte? Min jockey använder sin piska.

Om din kompis inte vaknar blir du skyldig mig två paket cigaretter.

Till och med du kan springa fortare än den grisen.

Det är ändå inte rättvist.

Stick iväg och peta dig i näsan, din lipsill.

Jag protesterar! Dopingkontroll!

Protesten godkänns! Den jävla kusen är dopad.

Vad i helvete gör du?

Bråka inte med kontrollanten. Jag anmäler dig för jockeyklubben.

- Låt honom vara. Han är inte klok. - Du ska passa dig, Thornton.

Visitering! Korpral, ställ upp soldaterna.

Scott, du är höger riktkarl. Uppställning på ett rakt led.

Korpral. Hämta meniga Rogers, Currie, Rafferty och förare Riddle.

- Vad händer, sergeant? - Inte nåt som du ska bekymra dig om.

God morgon, löjtnant.

Vår befälhavare skulle ha mött er personligen.

Han har precis återvänt från en rekognoscering.

Överste Thompson väntar er. Var vänlig och följ med.

Var vänlig och följ med, löjtnant.

- Jag är befriad från tjänsten. - Jaså?

Hör på, grabben. Vi tog dina streck.

Om du tvingar mig till det ska jag personligen korsfästa dig.

Det är jag som satte dig på den listan.

Du kan få ett personligt samtal om du önskar det.

Men du blir ställd inför krigsrätt för självstympning.

Förstår du mig, grabben?

Ja, sergeant.

Tosh, vad är det där?

Det är en jävla yankee, va?

Nej, det är det inte. Det är Snövit och hon är mycket vacker.

Nu räcker det! Det är inget att skratta åt.

Hearne! Det är meningen att du ska stå i givakt.

Den här vägen, löjtnant.

Överste Thompson kommer strax.

Givakt.

Höger om!

God middag, löjtnant. Välkommen till Nya Hebriderna.

Löjtnant JG Sam Lawson anmäler sig för tjänst enligt order.

Det kan fanjunkaren ta hand om.

Det är en ganska en fantasifull placering för ett högkvarter, va?

Jag undrar hur Gauguin hade blivit-

- om han olyckligtvis hamnat här i stället för på Tahiti.

Han hade nog saknat inspiration.

Jag vet inte hur infödingarna var här, för det finns inga kvar-

- men han skulle säkert ha tyckt att invånarna nu är föga tilltalande.

Den här delen är japansk och den är inte alls munter.

Här är vår grupp som han knappast skulle ha tyckt mycket bättre om.

Vi är egentligen bara resterna av en brigad-

- som består av killar från mitt regemente-

- som blev förstärkta av en ganska bisarr samling-

- som anslöt sig när vi drog oss ur Singapore.

Många var lika angelägna att fly från armén som från japanerna.

Men det har säkert dina killar berättat allt om.

Nej, mina killar har inte sagt nåt.

Nyligen började förlustsiffrorna bli alarmerande höga.

Jag är rädd för att vår lilla utflykt kommer att förändra det-

- för nu är vi bland annat tvingade att tränga in till deras bas.

- Underbart. När ska ni utgå? - När soldaterna är orienterade.

- Om en halvtimme. - Ska jag iväg om en halvtimme?

Man kan inte låta soldaterna gå och ruva över sånt här.

Kom in!

Ni skickade efter mig.

Jag vill bara prata med dig först.

- Hur är det med dig? - Strålande.

Freddie har varit sjuk i några dagar. Ni har nog inte träffats förr.

Det är löjtnant Lawson från amerikanska flottan.

Kapten Hornsby har befälet över patrullen.

- Jag är glad att ni följer med. - Det är ni ensam om.

Den här turen är väl oundviklig?

Jag ska orientera soldaterna strax. Ni vill kanske byta om?

Ni tog väl med er annan utrustning?

- Vilken typ av utrustning? - Det behöver inte vara så formellt.

Fanjunkare.

Följ med löjtnanten till förrådet och välj ut nåt lämpligt.

Våra tvättmöjligheter är primitiva.

Vi har använt havsvatten till allt annat än att dricka.

Och bli inte nervös om er utrustning är något usel.

- Hur är käket? - Det är också ganska uselt.

- Vi träffas senare. - Följ med mig, löjtnant.

- Ni sa om en halvtimme? - Ja.

Det tyckte jag väl.

- Vilken märklig kille. - Ja, han är ju amerikan.

Men han talar japanska, eller hur?

Det påstår han och jag känner mig inte kvalificerad nog att testa det.

Ville ni prata med mig, överste?

- Ni sa att ni ville... - Åh, ja.

Jag ville bara försäkra mig om att ni kan klara uppdraget.

Om ni inte är helt frisk än kan jag skicka O'Neill i stället.

Nej då. Jag mår bra.