Corsage

Hon skrämmer mig så mycket.

Fortsätt bara räkna.

WIEN, ÖSTERRIKE. DECEMBER 1877

Hur länge? - 40.

Inte alls. Det var en hel minut och elva sekunder, majestät.

Hämta Lotti.

Kejsaren och kejsarinnan ankommer vid de sista takterna i nationalsången.

Samtidig urstigning ur vagnen framför

huvudentrén till det nya konsthistoriska museet.

Ni välkomnas av arkitekten Carl Freiherr von Hasenauer,

borgmästare Felder och ministerpresident Fürst von Auersberg

till invigningsceremonin.

Eftersom ni inte har setts personligen på länge, ber jag Ers Majestät tillåta mig anmärka

att fursten har varit kritisk mot dubbelmonarkin från första början.

Han sägs hålla exakt reda på hur många dagar om året

Hans Majestät spenderar på ungersk mark.

Vid kejsarens sida råder,

Besläktad med honom till stam och sinne,

Rik på charm som aldrig åldras,

Vår nådiga kejsarinna.

Må de förunnas den största lycka

Utgjuten från himlen ner:

Hell Franz Joseph

Hell Elise,

Signat vare Habsburgs hus.

Majestät.

Akta er rygg, Adolf.

En magnifik byggnad. Ni måste vara stolt, Carl.

Som om din bläckteckning fått liv och begett sig till Ringen.

Vilken sällsynt ära, Ers Majestät.

Min fru läste nyligen i tidningarna att ni behövde tänka på er vikt.

Dessa tabloider är en sann pest.

Ers Majestät, vilken fröjd att välkomna er personligen.

Eftersom jag uppskattar konst är jag förstås bekant med avbildningarna av er grace.

Lyckligtvis finns det många, för här i Wien

ses Ers Majestät nästan som en fantom.

Helt långsamt tillbaka och sedan...

Och så ögonen... och i rätt ögonblick gör du så här...

Så, och sen...

- Det såg inte trovärdigt ut, Ludwig - Visa mig igen då.

Du påminner mig om mina hundar.

Jag skulle älska att vara din hund, då skulle jag inte irritera din man så mycket.

Jo det skulle du. Han är svartsjuk på mina hundar.

Är han? - Ja.

Men faktiskt,

påminner ännu mer om min tapet.

De var otröstliga.

De vill då och då försäkra sig om att du finns.

Jag kände mig verkligen... så svag.

De där kindbenen. - Han är söt, eller hur?

Blir din kära kusin kvar mycket längre?

Han åker imorgon. Han har skyldigheter.

Jag har aldrig träffat en mer ombytlig person. - Har du inte?

Folk kommer att skvallra om att du är sjuk igen.

Tja, och det gör mig faktiskt sjuk

att stå där med ett kilo plåt på huvudet, medan alla stirrar på mig.

Vad kommer du att göra med serberna? Vad säger Gyula?

General Beck och jag har varit i kontakt.

Andrássys åsikt är av mindre betydelse nu.

Liksom min.

Sluta med det där.

Ser du vad Ungern har gett oss? - Ja.

Ett kungarike.

Jag bad om din åsikt då.

Det är jag föraktad för idag.

"Ett lejon ligger inte sömnlöst över vad fåren tycker."

Ingen älskar ingen.

Alla älskar vad de vill få av andra.

Och vi älskar alla som hos oss älskar det vi skulle vilja vara.

Låt oss resa bort.

Majestät, det är jul om två dagar.

"Självständighetspartiets stora folkmöte

samlade över fem tusen personer.

Skarp kritik riktades mot minister Andrássy..."

Mamma, granarna kläs. De är de största vi nånsin har haft.

Du måste se dem. – Jag bryr mig inte så mycket om döda växter.

Barnet ser blekt ut.

Ja, majestät. - Du måste få lite frisk luft.

När var hon utomhus senast? - Men mamma, jag har så mycket att studera.

Att studera är bra, men att andas är bättre.

Skicka efter Hunyady.

Barnet läser för mycket på tyska. - Ja.

En ung idealist har naturligtvis ingen aning om

de plikter och den hängivenhet som präglar aristokratins liv.

Men det är ganska roligt att bläddra i hans tidning.

Ibland gör jag det i smyg.

Det måste vara ungdomens fräckhet

som ger honom dessa republikanska idéer.

Dessa tidningsmänniskor är ganska förälskade i Hennes Majestät.

Hon är alltid en källa till historier, din mamma, eller hur?

Mer rykten skulle jag säga.

Högt må hon leva, högt må hon leva,

Trefalt högt.

Högt må hon leva,

Högt må hon leva,

Trefalt högt.

Skön må hon bliva,

Skön må hon bliva,

Trefalt skön.

Ljusen, mamma.

Blåser som en 20-åring.

Här är till dig, min skatt.

Grattis på födelsedagen.

Vid 40 års ålder börjar en person lösas upp och blekna,

mörknar som ett moln.

Vi tänker till exempel placera de två sektionerna,

för lugna och rastlösa patienter, längre ifrån varandra,

så att känslomässiga humörsvängningar i en grupp

inte utlöser anfall av hysteri och panik i den andra.

Och som Ers Majestät vid ert senaste besök så riktigt påpekade,

och som något upprörde sjukvårdspersonalen,

överväger vi installation av moderna badrum.

Speciellt eftersom den helande kraften i varma bad,

med olika tillsatser i vattnet eller rent av elektricitet,

visat sig få allt större betydelse i behandlingen.

Goddag. Kanderade violer.

Ni kommer att gilla dem.

Paralytisk imbecilitet.

Utlöst av sekundär syfilis.

Kommer ni inte ihåg mig?

Senast sa ni att jag var vacker.

De flesta av kvinnorna här är av naturen melankoliska.

Jesus...

En fe.

Valerie.

Kom, klä på dig.

Det är natt.

Vi ska ut på en liten resa. Bara vi två.

Får vi det? – Jag tillåter det, min vän.

Kom.

Din häst håller på att somna. - Jag kan inte se någonting, mamma.

Och jag fryser så.

Mörker är vackert. Det ger skydd.

Valerie.

Valerie.

"... såg en stor fisk som flaxade runt,

instängd i en taggbuske, oförmögen att röra sig.

Så fort fisken såg Sepp på sin häst, sa den till honom:

Gud välsigne dig, var snäll och befria mig från denna taggbuske.

Jag har varit instängd här i sju år..."

Över 40 grader? - 39.

Hon mår ganska bra.

Pappa!

Det är bortom mitt förstånd att du av alla skulle riskera vårt barns hälsa.

Kommer du alltid att skylla på mig?

Vi visste inte bättre. Vi skulle aldrig ha rest med Sophie.

Hon kunde ha blivit sjuk här också. - Nej! - Jo!

Jag vill inte att du ska föra över din rastlöshet till vårt barn.

Uppgiften att fostra barnen är min ensam.

Det har du gett mig skriftligt på.

Jag tror inte att du ser mer hos dem

än deras position i tronföljden.

Pappa!

Hej prinsessan.

Hon skulle ha varit 22 år nu.

Hon var inte alls så tråkig och knubbig.

Men hon hade den där allvarliga blicken.

Den fångade han bra.

Vi lämnar åtminstone efter oss en vacker bild av henne.

Rummet måste städas.

Kommer inte min man?

Jag beordrades servera middag bara åt er, majestät.

God kväll, Ers Majestät.

Har Hans Majestät gått ut?

Nej, Ers Majestät. Hans Majestät har redan gått och lagt sig.

Mår han dåligt?

Hans Majestät mår ganska bra, Ers Majestät.

Ditt arsle.

Ursäkta att jag störde dig så sent. – Ju senare störning desto bättre.

Din avresa kom plötsligt. – Jag åker alltid iväg efter nyår.

Min syster följer också med.

Tja, pappa är förvånad över att du...

Hur som helst... Jag skulle vilja följa med.

Fint.

Jag hoppas ni haft en behaglig resa. - Utmärkt, tack.

Nu kollar de om jag har blivit gammal.

Edward, be dem sätta igång brasor genast.

NORTHAMPTONSHIRE, ENGLAND. JANUARI 1878

Bay.

Vi har saknat er.

Det har viskats om att ni grät när jag reste.

Jag har saknat er också.

Det finns ingen ryttare som ni.

De väntar med te på er. De sa att ni ännu inte hälsat.

Jag vet.

Jag uppförde mig mycket illa.

Något sa mig att jag borde komma och se stallet.

Hur är det med Charlotte?

Ännu ingen ring?

Tack.

Bay kommer aldrig att gifta sig med Charlotte.

Du vet mycket väl varför.

Vill du inte ha din sherry?

Jag ser inte alkoholens attraktion. – Det hjälper att slappna av.

Kommer du ihåg pappa efter sju sejdlar öl?

Du överdriver.

Jag trodde alla människor talade så efter mörkrets inbrott.

Han sluddrade alltid efter middagen.

Min syster är trött.

Ja, Ers Höghet.