最初の200行です。
Susan Weller, politisk konsult.
Du har en nationell framtid framför dig
och jag kan ta dig dit.
Jag vet att du går igenom dagen i huvudet.
Din bror valde att gå in igen.
Jag valde att låta honom gå.
Och det fick honom dödad.
Var ärlig mot dig själv, Matt.
Jag vill ha nåt. Jag är redo, det är inte du.
Jag försöker.
Jag ska göra det rätta för Louie och först ge honom ett hem
där han känner sig väldigt önskad.
Nu vet jag precis vad som pågår.
Jag är klar.
Gå! Stick härifrån för helvete!
Kelly?
Hallå.
Kelly?
Sluta!
-God morgon, min solstråle. -God morgon.
Du har inget kaffe.
Jag försöker sluta med koffein.
Hur mycket dricker du på stationen?
Det är ju rakt framför mig. Vad ska jag göra?
Jag får gå i sömnen till jobbet.
Stella, det här är dr Charles på Chicago Med.
Jag vill informera dig om att
Grant lämnade sjukhuset i natt utan att bli utskriven.
Jag har ingen aning om hans sinnesstämning.
Jag vill inte skrämma upp dig.
Jag vill bara att du ska veta, okej?
Hallå?
Jag vill inte lämna honom.
Ja. Han är fantastisk.
Du är fantastisk, som förändrar nåns liv.
Vi behöver inte ta några beslut om oss just nu.
Hoppsan.
-Jag vet. Kom, stora killen. -Kom igen.
Hej! Där är han!
Hej.
Är du redo att umgås med ett gäng galningar?
Den enda galningen ger sig av till jobbet.
Kom in, Louie. Jag har stekt zoopannkakor.
-Vi ses om en natt, okej? -Okej.
-Tack. -Ingen fara.
-Hej då. -Hej då.
Gå in! Gå!
Kom ungar. Kan du öppna dörren?
Din fru är en ängel som hjälper oss, Herrmann.
Det är så lite så.
Det är en fantastisk sak ni gör, tar hand om den lille killen.
Va?
Familjelivet passar er.
Okej.
Brett, har du sett Jimmy?
Han är i omklädningsrummet.
Du, Jimmy.
Chefen.
Du dök inte upp på medaljutdelningen för din bror.
Det var för mycket, för fort.
Jag förstår.
Säg till om jag kan göra nåt.
Släckare 51, skvadron 3, bil 81,
ambulans 61, skolbussolycka.
-Skolbuss. -5103 West Pershing.
Jag lovar, det var inte mitt fel.
Sopbilen, jag kände brandlukt. Sen plötsligt, pang.
Hämta brandsläckare till sopbilen.
-Ordnar det. -Hitåt.
Kolven exploderade och flög rakt igenom sidan på skolbussen.
Ur vägen!
-Undan. -Snälla, skynda.
Två pojkar sitter fast.
Få bort ungarna från gatan.
Till trottoaren. Bort från gatan. Kom igen!
Håll ut. Vi ska få ut er härifrån.
Vad har vi?
Två ungar sitter fast bakom en kolvstång och hydraulvätskeexplosion.
Se upp!
Okej, få hit vattnet!
Är du okej?
Ja.
Extraktionsverktyg!
Ta cirkelsågen och bultsaxar.
Sätt fart!
-Och tigersågen med. -Visst.
Jag behöver minst två ambulanser till här.
Hur är det med honom?
Hans nyckelben är brutet.
Lugn. Du måste vara stilla, okej?
-Vad heter du? -Luca.
Coolt namn. Luca, du måste lita på att vi kommer få ut dig, okej?
Men du måste vara helt stilla.
Han kan inte andas. Vi måste dra ut den baklänges.
Sätt fart.
Dra.
-Stopp! -Vad?
Nyckelbenet är centimeter från halspulsådern.
Vi måste göra det, Gabby.
Var modig nu, okej Luca?
Här, ta min hand.
Kläm så hårt du kan, okej?
Kläm så hårt du kan.
Bra.
Otis, Cruz, på tre.
Ett, två, tre, upp!
Jag har honom!
Du är jävligt tuff, vet du det?
Okej Luca, vi ska skära loss dig nu.
Lägg den här över dig.
Här borta!
-Ta hand om honom. -Vi har honom.
Dr Charles?
Stella, jag fick ditt meddelande.
Du menar att Grant var i din lägenhet oinbjuden?
Ja, jag hittade hans sjukhusarmband på golvet,
men han var borta innan jag kom hem.
För säkerhets skull har jag kontaktat Chicagopolisen.
-Jag tror inte... -Bara för säkerhets skull.
Vi vet inte hur han kommer att bete sig
för det vet han inte ens själv.
Vanföreställningar kan vara lite oförutsägbara på det sättet.
Okej.
Tack.
Vad är det?
Så...
Grant skrev ut sig själv från Chicago Med
och var i min lägenhet vid nåt tillfälle.
Medan vi var där?
Jag vet inte, men jag tror det.
När hade du tänkt berätta det?
Jag ville inte att det skulle komma mellan oss. Han betyder inget.
Stella, han är galen, och du vägrar att se det.
Kanske det,
men han är bara en förvirrad, nerknarkad halvkass musiker.
Han gör inte en fluga förnär.
Kanske det, men du kan inte ignorera det här.
-Polisen letar efter honom. -Bra.
Kan vi bara fortsätta som vanligt, snälla?
Om du hör av honom, säg till mig.
Självklart.
Blir det bra?
-Kapten? -Hej, Jimmy.
Vad kan jag göra för dig?
Jag vill förflyttas till brandbilen igen.
Jag förstår. Ja...
Jag gick till ambulansen när jag ville bli del av 51:an, men nu...
Jag vill bli brandman.
Där kan jag göra mest nytta.
Där hör jag hemma.
-Jimmy, lyssna... -Snälla.
Chefen, det är viktigt.
Du nämnde tidigare
att du inte kunde ta över din brors bricka.
"För mycket, för fort" sa du.
Jag måste tänka på att det du går igenom
kan påverka dina handlingar i en krissituation.
-Är det ett nej? -Det är min magkänsla.
Men jag lovar att jag ska överväga det.
-Vad tittar du på? -En brandkårsblogg.
De har jätteroliga berättelser från verkligheten.
Skicka länken till mig.
Där är en om en bramdchef i Kalifornien
som försökte få stationen att äta vegetariskt.
Jaså? Hur gick det?
De täckte hans kontor i bacon, från golv till tak.
Kolla in.
Brandstationsberättelser.
-Nej. -Vad är det?
"Heta historier.
"Tantsnuskiga romantiska berättelser som utspelas på en brandstation."
Ja, tack. Läs högt.
Eller inte.
Vice brandchef Casey.
En Susan Weller kom förbi när ni var ute på anrop.
Hon skulle återkomma.
Tack för förvarningen, Connie.
Vem är det?
En politisk konsult som arbetar för Casey.
Jag tror jag glömde min iPad i bilen.
Jag ska bara hämta den.
Är du okej?
Ja, jag mår bra. Jag bara...
Jag glömde den i bilen.
"Hennes hand tog tag i slangen.
"Den var laddad, pulserade av energi, som ett svultet djur,
kunde knappt hållas fast av sina obrytbara kedjor."
Slangen eller djuret?
Jag mår illa.
"Stationen var tyst, förutom Genevieves bultande hjärta."
Vi behöver inte höra hela...
Håll käften!
Fortsätt läsa, Brett.
"Precis då dök Genevieves lesbiska ambulanspartner,
Melissa Jay, upp.
'Det är stekhett där ute', sa hon,
och torkade sin svettiga panna med en spetsduk."
Vänta lite. Vad heter Genevieve i efternamn?
Lawson.
Så...
No comments yet. Be the first to leave one.