Gnomes

Pappa!

Pappa!

Såg du vad jag gjorde? Räddade en mus.

Det var fint, min son.

Men vad ska vi göra med den stackars ugglan?

Åh, den...

Den är så elak.

Inte alls.

Det är helt naturligt för ugglor och äta möss.

Dom blir också hungriga.

Få se, hur är det fatt här då?

Inget allvarligt.

Han behöver något stärkande.

Tim, lite enbärsjuice!

Titta pappa! Han vaknar nu.

Ja, nu mår han bra.

Vi hjälper honom upp.

Skjut på!

Åh, hej!

- Ja, högre! - Akta vingen!

Försiktigt.

Han klarade sig.

Han är inte elak. Inte det minsta. Visst inte, pappa?

Nej...

Han är bara en av våra vänner i skogen.

Nej, nu måste ni skynda er hem och hjälpa mamma.

- Raska på! - Hej då, pappa!

För länge, länge sedan

strövade tomtar fritt omkring i våra marker.

Både dag och natt.

Dom var naturens små pysslingar.

Lika goda vänner med människor som med möss.

Men så hände ett av dom stora mysterierna

inom tomteologin.

Tomtarna flyttade ner under jorden

och blev nattvarelser.

Och ingen vet varför.

Nu, när folk börjat intressera sig

för naturens gränslösa skatter igen,

så har man lyckats få syn på tomtar även på dagen.

Och vi vet att dom lever och mår bra.

Tomtar är bara 15 centimeter långa.

Utan luva.

Och väger endast tre hekto.

Trots det är dom sju gånger starkare än en människa.

Dom för ett lugnt liv,

utan huvudvärk och magsår.

Och framlever glatt sina dagar i 400 år,

eller mer.

Dom är snälla och vänliga och kommer bra överens med alla,

utom med...

troll!

Troll är elaka, fula, småaktiga, klåfingriga och bråkiga.

Och det bästa dom vet är att

fånga en intet ont ananade tomte.

Och behandla honom med samma förakt

som dom behandlar allt annat i naturen.

Öh!

Vem är det som mixtrar med våran fälla!

Ett korkat, fjäskigt naturälskande tomtekräk!

Oj! Oj...

Håll i dig nu då!

Oj...

Han snor vårat käk!

Dom där tomtekräken är en plåga.

Aa, dom ska alltid hjälpa alla djur.

Men den här gången ska dom inte lyckas.

Uh-oh...

Du måste varna din unge för dom elaka trollens fällor.

Dom flesta av oss tror sig aldrig ha sett några tomtar.

Men det är ju så mycket man inte ser.

Vi upptäcker kanske inte kaninen hopkurad på marken

eller det skygga rådjuret.

Tänk då hur svårt det är att upptäcka en pytteliten tomte.

Man måste verkligen veta vad man ska leta efter,

och var.

En liten röd luva bakom ett grässtrå.

Eller kanske bakom ett vedträ.

Nu börjar vår spännande berättelse

om en familj skogstomtar.

Far.

Mor.

Gamle farfar,

som föddes redan på Gustav Vasas tid.

Och Tor, äldste sonen.

Och Tim och Tina,

30 år gamla och som just slutat med blöjor.

Mina små kelgrisar!

Trodde ni att vi aldrig skulle komma hem?

Nu ska ni i säng. Imorgon har vi mycket att göra.

Tor ska gifta sig.

Imorgon är min bröllopsdag!

Se, solen går upp

Inga moln på vindens hav

Vi gör oss klara

för en bröllopsdag

Luften fylls av färger

ifrån öst till väst

Vi gör oss klara

för en bröllopsfest

Nu ska det bli ett bröllop

Vi gör oss klara för ett bröllop

Det blir en la-di-da-daa

dagen lång bröllopsfest

Tårtan står färdig i tomtens hus

Man jobbar, ja, det vill jag lova

Nu ska vi väcka varenda mus

Ingen får ligga och sova

För nu ska det bli ett bröllop

Vi gör oss klara för ett bröllop

Det blir en la-di-da-daa

Dagen lång bröllopsfest

Ja, det blir la-di-da-daa

Dagen lång bröllop

Buller bång bröllop

Håll igång bröllop

Dingedång bröllop

Buller bång Gong, gong, gong

Dagen lång bröllopsfest

Snart är allt klart.

Det är bara lite kvar.

Tor, ge farfar ett handtag.

Tack, men det klarar jag själv.

Tor, har jag berättat

om den där gången när ett träd

föll ner över en kanin?

Jag lyfte upp hela trädet och räddade kaninen.

- Du skulle ha sett mig då! - Ja, farfar...

Jaha. Är det inte fint mamma?

Jag är så stolt över hela min familj.

Det är ju inte varje dag som vi har ett bröllop.

Tor, Lisa blir säkert lycklig!

Och vi har en överraskning åt er.

Titta. En brudkista.

Det är en gammal tomtetradition.

Pappa och jag har fyllt den med all vår kärlek.

Åh, vad den är vacker!

Tack, allihop! Vi är så tacksamma.

Jag tycker ändå att Tor är lite väl ung och gifta sig.

Farfar, jag är ju snart 102 år.

Och inte torr bakom öronen.

Hör du vad farfar sa?

Vår tomtefamilj skulle verkligen kunna leva lycklig

i sitt underjordiska hem i skogen.

Men livet är ju aldrig helt perfekt.

I synnerhet inte när det finns troll!

Dessa vedervärdiga illvilliga varelser,

med vidrig andedräkt och tovigt hår,

som älskar och förstöra och ställa till förtret för andra.

Särskilt för tomtar.

Troll är dumma och lata.

Och när dom inte håller på med något rackartyg

så ligger dom hela dagen och vältrar sig

i smutsen i sin unkna grotta, under någon gammal bro.

Var e' allihopa?

Upp me' er och börja elda så vi kan käka!

Var e' Fjant?

Här är jag!

Tänker du sova hela dagen och bli utan middag?

Det ska vi ändra på...

Det här hjälper nog.

Midda'? Vilken midda'?

Slafs har fixat oss käk.

Nu ska vi smörja kråset. Börja elda nu.

Okej, morsan! Ska... bli.

Mamma, hjälp!

Sluta bråka, ni två!

Nu ska ja' göra mig vacker!

Så, ja. Nu e' jag fin!

Nå, här kommer maten äntligen.

Tyvärr morsan...

Va!?!

Inte vårat fel.

Vi hade en mör björnunge i fällan.

Som tomtarna släppte lös?

Aa! Hur visst du det?

Jag kan dom där.

Dom där fjäskisarna!

Alltid ska dom skydda djuren.

Hjälpa bönderna, städa o' damma o' allt sånt där.

Dom snodde våran björnstek!

Jag e' hungrig!

Du kommer o' vara hungrig tills vi blir kvitt tomtarna!

Förra veckan släppte dom ut en kanin.

Och veckan före en tvättbjörn.

Och veckan före det...

Tomtar o' troll får inte plats i den här skogen!

Vi rövar bort dom!

Håll tyst! Det har vi försökt förr.

Men misslyckats.

Nu ska vi göra upp en plan.

Vi måste ta reda på var dom finns...

...o' förgöra dom!

Men...

Va' ska vi leta?

Det ska jag tala om.

Börja leta där ni såg dom sist.

Det var där jag såg honom med björnen.

Du har kanske rätt.

Jag känner lukten av dom.