Fringe

Tidigare på "Fringe":

Olivia Dunham, FBI. Dessa två är konsulter.

Peter Bishop och dr Walter Bishop.

Du ser in igenom fönstret till en annan värld.

Ett parallellt universum, likt vårt.

Och i båda två finns versioner av OSS.

Agent Dunham, agent Lee.

Vad som än händer mellan våra två världar-

-vilket öde vi än har, kretsar det kring mig.

Jag älskar dig.

Jag har aldrig släppt taget om dig.

Men den här gången måste du.

Jag vet hur maskinen fungerar.

Våra världar är sammanbundna. Om den ena sidan dör, dör vi alla.

Så jag har rivit upp hål i båda världarna och skapat en bro-

-så att vi kan arbeta tillsammans för att lösa...

De minns inte Peter.

Nej, han har ju aldrig existerat.

Han har tjänat sitt syfte.

FBI HEMLIGSTÄMPLAT

Vapenvilan kommer aldrig att fungera. Du är inte trovärdig-

-när det gäller principer, heder, ärlighet.

Allt som betyder något i ett samarbete.

Hur arbetar man tillsammans med någon man inte litar på?

Det kanske inte är jag som är problemet.

Det kanske är du. Du kanske inte litar på någon.

Och det säger du, som kidnappade och stal mitt liv.

Att vara du och leva ditt liv-

fick mig bara att längta hem ännu mer.

HEMLIGSTÄMPLAT FRINGE-AVDELNINGEN

Det måste vara svårt att lita på folk när man bara har sig själv.

Det måste vara väldigt ensamt.

Tro inte att du känner mig bara för att du låtsades vara jag.

Ja, det kan du intala dig.

Trevlig läsning.

Du känner nog igen en del av fallen-

eftersom ni är orsaken till dem.

Jag tänkte just säga detsamma.

Jag fick ditt meddelande.

Då vet du att vi har problem.

Det är omöjligt.

Tidslinjen har skrivits om.

Han blev raderad.

Och ändå dyker det hela tiden upp spår av honom.

Det är, som alltid-

-vårt ansvar att se till att saker och ting går som det var planerat-

innan du blandade dig i.

Allt började med dig.

Alltså måste du avsluta det.

De får aldrig veta att pojken växte upp till man.

Jag tar hand om det.

Jag är klar. Brödrosten krånglade.

Ät inte rostat bröd då. Har du hört talas om flingor?

-Lincoln. -Åh, hon fick mig.

Varför gillar du inte rostat bröd?

Det gör jag, men det tar tid att rosta bröd.

Tar det för lång tid hinner vi inte fånga bovar.

Och fångar vi inga bovar blir det inget bröd alls.

Så din pappa borde inte gilla rostat bröd.

-Vill du se en groda? -Jonathan.

För sista gången, ta ryggsäcken och sätt fart.

Brödrosten bråkade. Jag är oskyldig.

-Herregud. -Hej Lincoln.

-Jules. -Okej, nu åker vi.

-Har du ätit? -Ja, tidigt, till skillnad från Robert.

En studie visar att sarkastiska människor oftare drabbas av sjukdom.

-Jaså? -Det har med negativ energi att göra.

-Hej då, pappa. -Älskar dig.

-Jag älskar dig. -Hej då, Lincoln.

Vad skulle du göra utan mig?

-På med byxorna nu. -Ta det lugnt. Vi hinner.

Rör dig inte.

Robert, jag har honom!

Robert.

Hallå.

Robert.

FBI

POLIS

-Varsågod. -Dr Bishop, det är jag.

Jag är vid... Gode gud.

-Var är offrets partner? -Där borta. Han heter agent Lee.

Toppen. Tack.

Agent Lee?

Olivia Dunham.

-De kände varandra. -Ja.

Innan allt förändrades.

Jag har förstått att du och din partner jagade en misstänkt.

Vi spårade några illegala vapen.

Får jag ställa några frågor om vad du såg?

Visst. Vem är du?

Jag kommer från en specialavdelning. Jag kan tyvärr inte berätta mer än så.

Kan du beskriva personen som attackerade din partner?

När jag kom dit stod han böjd över Robert.

Jag vet inte vad han gjorde, men hans hud var...genomskinlig.

Det var samma fenomen som på Roberts ansikte, men mer.

När han stod böjd över agent Danzig, hade han någonting i handen?

-Något redskap av något slag? -Nej, jag såg ingenting.

Jag har ringt in vår rättsläkare. Han kommer snart.

Han är bra. Väldigt noggrann.

Tack, men vi tar med oss kroppen till oss.

Vänta lite. Menar du...

-Det är min partner. -Jag förstår hur det känns.

Ni kan inte bara komma hit och ta över.

-Ni säger inte ens vilka ni är. -Vi ska prioritera...

Har du sett den misstänkte förut? Vet du vem han är?

-Jag får tyvärr inte... -Det är min partner vi pratar om.

Men du kanske inte kan förstå det.

-Jag vill prata med någon annan. -Det finns ingen annan. Bara jag.

Jag beklagar verkligen din förlust.

Det kanske är luften.

Har du kontrollerat temperaturen?

Vi har 22 grader och 10 procents luftfuktighet, precis som vanligt, Walter.

Det kanske är barometertrycket. Håll med om att något är annorlunda.

Hela stället känns konstigt sedan en vecka tillbaka.

Sedan vi började samarbeta med Andra sidan.

Det är också ett problem. Han går inte att lita på.

Det spelar ingen roll vad han säger.

Jag har sett honom i ögonen, sett in i hans själ.

Och vem kan känna honom bättre än jag?

Han har anledning att hata dig också, Walter.

Jag vet att du inte gillar det-

-men du borde egentligen gå igenom de här akterna.

Okej, jag ska göra det när jag är klar med det här-

men jag gillar det inte.

Det enda jag säger, och jag har varit tydlig på den punkten-

är att det måste finnas ett annat sätt.

Grejen med att spela djävulens advokat, är att din klient faktiskt är djävulen.

Walter, vi försöker rädda världen.

Vad har vi för alternativ?

Tur att den där maskinen inte sprängde oss alla. Det kunde den ha gjort.

-Ursäkta. -Håll den här.

Jag letar...

Tre, två, ett...

Walter, du återuppväckte den.

Nej, nej. Den är fortfarande död.

Visst är det fantastiskt?

Vilka är ni egentligen?

Vad i all världen gör du här?

Det behövs lite justeringar-

men det är en bra början.

Skanna övervakningskameror utan tillstånd...

Du och den som hjälpte dig ligger ganska risigt till.

Du är inte del av den här utredningen. Du måste gå.

Jag har gått från hus till hus i två timmar.

Jag går inte förrän jag har fått svar.

Vad är det här för avdelning?

Vad är det ni håller på med?

-Hallå. -Jag ringer din överordnade.

Jaha. Så bra att ni har mottagning här.

Jag har en vän på "New York Times” som säkert skulle-

-vilja veta att FBI har en avdelning på Harvard-

där man får döda fåglar att flyga.

Det är till dig. Det är Broyles.

Om du vill ha en bra story, ska du titta under kupan där.

Jag föder upp ett öra.

-Ännu en död. Kom så åker vi. -Jag följer med.

Du har snart inte kvar något jobb.

Jag var på den första brottsplatsen.

Jag kanske såg något som jag inte har berättat om.

Det kanske var därför jag kom hit.

Okej, följ med då. Du kan få sparken lite senare.

-Du, Walter, var är...? -Här.

Jag har fixat glappet. Den borde fungera nu.

Tack.

Vad har vi här då?

-Kvinna, cirka 30 år gammal. -Några vittnen?

Det stod några på gatan där borta. Ungdomar.

Såg någon vad som hände efter kraschen?

Nej.

Men vi borde ha fått information om hennes bakgrund nu.

Okej.

Walter? Walter, är du där?

Walter? Hallå?

Walter.

-Walter, hör du mig? -Jag är här.

Mikrovågsugnen orsakade lite störning.

Jag hör dig utmärkt.

Klart och tydligt.

-Hur är det med glappet? -Allt låter bra.

Jag vill se kroppen. Skynda på.

Låt inte fläskfian röra henne.

Om du ursäktar så skulle jag vilja göra en första undersökning.

Brännmärken som de andra offren. Vidgade pupiller.

Det ser ut som en blodutgjutning vid nyckelbenet.

Ja, och på hennes högra käkben.

Stelheten antyder en för tidig rigor mortis.

Jag måste få se hennes anal.

Be den stora kvinnan hjälpa dig att lyfta henne.

Jag måste...

Jag måste titta på hennes anal.

Okej.

Tack.

Vad vet vi om henne?

MASSACHUSETTS KÖRKORT

Hon hette Nadine Park. Hon pendlade.

Hon parkerade bilen vid stationen, fyra kvarter härifrån-

kl. 10.45 i förmiddags.

Hon satt fortfarande i bilen-

-så han kanske väntade på henne i baksätet.

Han kanske väntade tills ingen annan syntes till.