Ang unang 200 linya.
Jag ska skydda dig.
Nyagak!
Mamma!
Du drömde.
Vad drömde du om?
Vårt bröllop.
Det förklarar skriken.
Ni ska till gympasalen.
Varför?
Hoppas inte på för mycket.
De kommer att skicka er i döden...
...som de jävlarna alltid gör.
Och barnet?
De förlorade henne i fjol.
Gratulerar.
Ni kommer att släppas ur förvar, i dag om ni har tur.
I dag?
Det är mot borgen, mr och mrs Majur.
Ni släpps mot borgen som asylsökande, inte som medborgare. Inte än.
Förstår ni det?
Till dess måste ni hörsamma vissa villkor.
Om ni bryter mot dem, om så bara en gång, hamnar ni i förvar igen.
Då kan ert ärende ogiltigförklaras och ni skickas tillbaka. Förstår ni det?
Okej. Villkoren:
Ni måste höra av er till oss varje vecka. Ni får inte missa en enda gång.
Säg ja om ni förstår.
-Ja. -Ja.
Ni får ekonomiskt stöd på totalt 74 pund i veckan.
Ni får inte arbeta eller dryga ut inkomsten på andra sätt.
Säg ja om ni förstår.
-Ja. -Ja.
Sista villkoret: Vi bestämmer var ni ska bo.
Ni måste bo på den adressen. Ni får inte flytta från den adressen.
Det blir ert hem nu.
Säg ja om ni förstår.
-Vi är goda människor. -Säg ja om ni förstår.
-Ja. -Ja.
Vare sig ni är goda eller ej, är det inte mig ni måste övertyga.
Vart ska vi?
Okej...
-Talar ni engelska? -Ja.
Okej.
Till er.
Då så.
Hem, ljuva hem. Fantastiskt, va?
Det är ett palats.
Det brukar vara hälften så stort för dubbelt så många, men...
Hela alltet är ert.
Ni har det för er själva.
Varför är vi speciella?
Ni har vunnit storvinsten.
Fan.
Okej, lite regler: inga ljus, ingen rökning, inga djur.
Det fixar vi. Inga husdjur, gäster, vänner, fester.
Inga bollspel, spel eller bollar.
Köp skruvar till dörren i butiken runt hörnet.
Hälsa på grannarna och så...
Ja, ni klarar er fint.
Vi hann inte kalla in städarna, så ni får torka rent lite.
Läkare finns i närheten.
Jag ritar en karta.
Lukten är ingen fara.
Öppna ett fönster och vädra bara.
Huvudsaken är att det tillhör er. En ny start börjar med ett enda steg.
En självsäker signatur.
Jag jobbar på bank.
Jag jobbade på bank.
Rial.
-Ja? -Är hela huset bara för oss?
Ja.
Alltihop.
Hem.
Större än mitt hus.
Ni kommer att klara er fint, om ni sköter er och försöker passa in.
-Vi åker inte tillbaka. -Så ska det låta.
Gör det lätt för folk.
Var de skötsamma.
Det blir nytt här.
Vi föds på nytt.
Föds på nytt.
Hallå?
Konstigt land.
Titta.
Det är drottningen.
Var är Charles?
-Var är vi? -På High Street.
I London?
Varför inte?
Är du en av flyktingarna?
Jag har nåt åt dig.
Han är stor och röd Hans fötter sticker ut ur bädden
Peter Crouch
Peter Crouch
Han är stor och röd Hans fötter sticker ut ur bädden
Peter Crouch
Peter Crouch
Sjöng ni om en Peter Crouch?
Vuxna män...
Det är en kul låt.
Det är nog den sämsta jag nånsin har hört.
Jag kanske går ut i morgon.
Underbart.
Mamma?
Bol?
Bol?
Hallå?
Hörru. Hallå?
Vad fan gör du?
Snacka med din tant.
-Snacka med henne. -Hon är inte min tant.
Kan ni hjälpa mig?
-Allt bra? -Kan du det?
Var ligger Church Street?
-Ursäkta? -Ursäkta?
-Church Street. -Touch Street?
-Church... -Touch Street?
Church Street, gumman.
Men den ligger på den sidan, till vänster.
-Vad snackar du om? -Vadå?
Ta vänster och gå ända ner. Den ligger på höger sida.
Är du galen? Nej, den ligger där nere vid banken.
-Du ändrade dig. -Vet du banken?
-Nej, han har rätt. -Har han?
Han har rätt. Förlåt, jag hade fel.
Gå tillbaka. Den är vid banken.
-Säkert? -Ja, absolut.
Apafa-vadå?
Åk hem till Afrika, för fan.
Åk hem till Afrika. Bara engelska här, gumman.
Vilket fint halsband.
Det var Nyagaks.
Är det din dotter? Min är riktigt besvärlig.
Är hon registrerad? Vi borde undersöka henne med.
Helt normalt.
Vad fina.
Dem har jag haft sen jag var liten.
De här gjorde jag själv med kniv.
När min familj blev massakrerad.
Det finns två stammar där jag kommer ifrån.
De dödar varandra.
Sättet man märker sig beror på vilken stam man tillhör.
Jag märkte mig på båda sätten.
Jag överlevde genom att inte höra hemma nånstans.
Vi förlorade henne.
När vi korsade havet.
Skynda på!
Jag tror att nån bor där.
Kom.
Kom.
Förlåt. Jag glömde bort tiden.
Gick du ut?
Underbart.
Underbart!
Men nästa gång kan vi använda bordet.
-Jag känner bara metallsmak. -Du vänjer dig.
Vi kommer att lyckas.
Det finns jobb här.
Man får en chans här.
Vi kan bilda familj.
Jag är rastlös.
Min mamma brukade berätta en historia.
I vår by fanns en hederlig men fattig man...
...som ville ha ett eget hem.
Han ville så gärna ha det att han började stjäla från andra.
En dag stal han från en gammal man som bodde vid floden.
Han visste inte att mannen var en apeth.
En natthäxa.
Så tjuven visste inte att när han byggde sitt hus...
...så skulle häxan också bo där.
Det dröjde inte länge...
...förrän väggarna viskade häxans trollformler.
Från skuggorna...
...kom de döda fram.
Häxan slutade inte...
...förrän han hade slukat mannen helt och hållet.
En apeth har kommit upp ur havet.
Den har följt med oss hit.
Den talade till mig.
Vad sa den?
Vi hör inte hemma här.
Om vi åker härifrån och återgäldar vår skuld...
...för den oss tillbaka till henne.
Till Nyagak.
Hon är borta.
Älskling, hon är borta. Havet tog henne.
-Du lyssnar inte. -Vi överlevde.
-Om vi saknar nåt... -Engelska!
-Jag ska tala mitt modersmål. -Vad säger du?
-Hon lever! -Hon är död!
Vi har sörjt tillräckligt.
Det finns ingen häxa.
Jag intalade mig att det var en dröm.
Att jag kanske är överväldigad och föreställer mig saker som inte finns.
Men nu har jag sett dina ögon.
Du ljuger.
Rial?
Mamma.
Mamma.
Du såg den.
Bol.
No comments yet. Be the first to leave one.