Wild Indian

Det var en gång...

...en ojibwe-man

som blev sjuk och vandrade västerut.

Jag är här.

Vi är de sista.

Vi har kommit långt.

Mamma...

Mamma...

Mamma...

1980-TALET

Vänta!

Vänta!

Jag tror inte att du ramlade. Jag tror inte att du slogs heller.

- Jobbar dina föräldrar? - Min pappa är mekaniker.

Och din mamma?

Dricker de ofta alkohol?

Jag vet inte.

Inget kommer att hända dig om du berättar.

Jag vill inte att du ska få problem.

Vi är alla stolta över hur duktig du är i skolan.

Jag måste bara veta vad som försiggår.

Var det allt?

Får jag gå till lektionen nu?

Sätt dig, Makwa.

Hur fick du blåmärkena?

Jag sprang och jag ramlade. Får jag gå nu?

- Kan du hålla käften? - Det är ditt jävla fel.

Makwa, jag vill inte ha dig i huset.

Stick.

Makwa, jag vill inte ha dig i huset. Stick!

Varför är han alltid sån?

- Gå, Makwa. - Vänta lite.

Han är rädd.

Makwa!

Okej. Andas den här gången.

- Räknas det? - Nej. Ge hit.

Slappna av när du trycker på avtryckaren.

Du är för nervös. Du rycker nog till när du skjuter.

Det skiter jag i.

Hörde du att han dejtar Alyse?

- Alyse från stan? - De höll händer i går.

Hon är ju två år yngre.

Jag antar att han är schyst.

- Är det din pappa? - Vet inte. Skynda dig.

Bitch!

Varför gjorde du så?

Slå mig inte, för fan!

Hej!

Makwa?

Det är jag.

Makwa.

Kain offrade delar av sig själv

men det var inte värdigt Gud.

Så han blev avvisad.

Han led inte bara i onödan, utan torterade de oskyldiga.

Varför var Gud nöjd med Abels offer, men inte Kains?

Är det nån som vet?

För en plågad själ är ett ovärdigt offer till Gud.

Det betyder inte att Abel orsakade jorden lidande.

Människans natur är att lida, även med ett värdigt offer.

Men bitterhet och ovilja att ta ansvar

kommer att leda till onödigt lidande.

Den kommer att sprida sig som pesten och bli ett helvete på jorden.

Det här är berättelsen om hur bitterhet tillfogades jorden.

Det är ingen slump att nästa berättelse är den om syndafloden.

Hej, vännen.

Vad fan gör du?

Ut härifrån.

Undrar du vad som finns där ute?

Du vet, vad som finns i stan?

Det är till och med en fattig stad. Vi kan få allt vi önskar oss.

Ett stort hus och jävligt snabba bilar.

Det funkar nog inte så.

Jo, det gör det. Vi sticker härifrån.

Ingen kommer att hitta oss.

Vi har inte sett nåt på ett tag. Vi går till vägen.

Jag vill inte gå hem.

Jag orkar inte längre.

Kom igen.

Makwa?

Det var otäckt.

Är det James?

Jag vet inte.

Jag tror det.

Teddo?

Teddo, vänta!

Lämna mig inte här.

Jag vet inte vad jag ska göra.

Kan du hjälpa mig?

Du kan gå tillbaka.

Du kan berätta för dina föräldrar, men då åker jag i fängelse.

Vi skulle båda råka illa ut.

Det är din pappas gevär. Han kan också råka illa ut.

Det vill du inte.

Dina föräldrar väntar barn. De måste tänka på det.

Det här måste försvinna.

Ingen annan får veta.

Vad ska du göra?

Han kanske bor ute i skogen som en skogshuggare eller nåt.

Han går säkert klädd i hjortskinn och jagar med ben och sånt.

En björn kanske tog honom.

- Kan ni hålla käften? - Förlåt.

Det där får din hjärna att ruttna.

Du får fel uppfattning om saker.

Stäng av den.

Makwa.

Stäng av den.

Makwa!

Lyssna på mig, för fan!

Vad var det jag sa?

Vad var det jag sa?

Vad fan gjorde du?

Makwa!

Det är bra. Böj knäna.

En kvinna kan få sparken när som helst.

Alla vet att hon har tagit sig vatten över huvudet.

Jag väntar bara på samtalet.

Ja.

Det var perfekt.

- Hej. Hur var din lediga dag? - Jag spelade en runda golf.

- Det är bra. Vad slog du? - Sjuttiofyra.

Vi ska slutföra Velo-siffrorna och jag har inte hört av revisorerna...

Vänta lite. Det är nåt jag har klurat på.

- Kan jag få din åsikt? - Självklart. Vad som helst.

- Som en vän, utan att döma. - Ja, absolut. Självklart.

Ja. Vi är vänner.

Börjar det bli för långt?

Jag vet inte. Hur känns det?

- Det känns långt. - Klipp det, då.

- Det är ju mitt kännetecken här. - Ja, det uppfyller de rätta kraven.

Precis. Men är det för långt?

Vet du vad?

Jag tycker att det är rätt längd för stilen.

Jag vet inte.

Vår deadline är på måndag. Morgan och Vic jobbar på det

men de jobbar hemifrån och ligger efter.

Jag ska nog toppa det.

- Okej. - Bra snack.

Ja, det var det.

Vet du vad det här är? Jag tror att jag vet.

Pappa är hemma!

Du är här. Var är barnvakten?

Hon åkte klockan fem. Hon ska på middag.

Pappa ignorerar dig i dag.

Säg hej till din son, Michael.

Hej, Francis.

Jag funderar på att ta ledigt från jobbet för att ha mer tid med Francis.

- Hur länge? - Jag vet inte.

Tills han börjar skolan.

Vill du vara hemmafru?

HR är otroligt trist. Du vet hur trist det är.

Jag vill vara en bra mamma. Jag vill vara hemma med min son.

Jag avråder dig.

- Tycker du att HR är trist? - Michael.

Jag är gravid.

Sen när då?

Några veckor.

Åh.

Är det allt du har att säga?

Nej.

Nej, det är goda nyheter.

Ja?

Absolut.

Det är fantastiskt... för oss.

Vi behöver ett större hus.

- Redo? - Ja.

Hallå?

Precis här.

Okej. Kom igen.

- Teddo! - Hej, Cammy.

- Du är ute. - Ja.

Ditt ansikte.

Är det Daniel?

Ja.

Daniel, det här är din morbror Teddo.

Han är min bror.

Han är blyg.

Hur gammal är han nu?

Han fyllde nyss fem.

- Är du student? - Nej.

Jag träffade min fru här.

Är din fru dansare?

Inte nu längre.

Får jag röra din tatuering?

Försiktigt.

Hur kan din hud vara så mjuk?

Vad ska du göra sen?

Jag ska åka hem och vila. Jag har varit här i tolv timmar.

Finns det kameror här?

Ja, det gör det.

Men det finns väl ett annat rum?

Får jag strypa dig?

Får du strypa mig?

Så där.

Okej.

Lägg dig ner, tack.

Är du beredd?

Ja.

Herregud!

Jag trodde att du skulle döda mig.