The Upside

BASERAD PÅ EN SANN HISTORIA

Jävlar.

Hundra dollar på att jag kör ifrån dem.

- Du är skyldig mig 100 dollar. - Va?

Din tystnad var ditt vad. Du vet det, va?

Jävlar!

Kliv ut ur bilen! Kliv ut!

Visa händerna!

Vi är på väg till sjukhuset. Lyssna nu.

Sluta göra motstånd!

Kliv ut ur bilen. Upp med händerna och kliv ut!

Han kan inte! Öppna ögonen. Titta på skylten.

- Varför tror ni han sitter så fint? - Det är en rullstol.

Bra jobbat, Columbo. Ding, ding, ding, ding. Han är kvadriplegiker.

Vi är på väg till sjukhuset. Han har ett krampanfall.

- Jisses. - Men ta all tid som ni behöver.

- Snart inträder rigoletto. - Rigor mortis.

Rigoletto. För de som redan är förlamade används ett specialord.

- Ska ni inte göra nåt?! - Kolla honom.

- Vi har ett problem. - Han måste till sjukhuset.

- Få hit en ambulans. - Är ambulansen snabbare än vår bil?

Pang! Va?

Jisses. Du gjorde allt för att övertyga dem, va?

Rigoletto?

AKUTMOTTAGNING

Vi varskodde dem. De kommer ut med en bår.

- Det grejar sig. - Tack ska du ha.

Vad gör vi nu?

SEX MÅNADER TIDIGARE...

Precis där borta.

Allt det här är bortkastad tid.

Vad skulle jag göra? Du kunde inte andas.

Yvonne, jag har sagt "inga extra- ordinära åtgärder" flera gånger.

PAMELA DAVIS ÖVERVAKARE

- Var är underskrifterna? - Jag har letat, tro mig.

- Vill du hamna i fängelse igen? - Jag hörde inte hemma i fängelset.

- Du måste bevisa att du söker jobb. - Det gör jag.

Men jobben som datorn väljer passar inte mig.

- Datorn känner mig inte. - Jag känner dig, mr Scott.

Fixa tre underskrifter till i morgon. Annars får du förklara för domaren.

- Vad betyder kundservice för dig? - Att göra det rätta.

- När löste du ett problem sist? - I morse när jag skulle gå upp.

- Vill du ens jobba här? - Jag behöver bara en underskrift.

Ge inte upp.

- Så här? - Ja, det blir nog bra.

Varför gör min kock och hennes man det här?

För att du avskedade David.

Men vi har fått några bra cv och ska nog hitta en assistent.

En som du gillar.

FASTIGHETSSKÖTARE

Jag har en intervju hos mr LaCasse.

- Samma här. - Första hissen. Jag skickar upp den.

Vänta. Går den här upp? Är du här för vaktmästarjobbet?

- Personlig assistent. - Vad då för nåt?

- Assistent. - Heter det det nu?

De vita har namn på allt.

Takvåningen?

Kolla på den här lägenheten.

- Ber du mig att maka på mig? - Jag ber inte. Maka på dig nu.

- Gäller inte jobbet hela kåken? - Nej, bara mr LaCasse.

Tog du på dig finkläderna bara för att få sopa åt honom?

Jaha... Vad vill du berätta för oss?

Jag tar relationen med mina klienter mycket personligt och allvarligt.

Och professionellt också. Så klart.

Jag hör inte "handikapp". Jag hör "med hand ikapp".

Låt mig vara dina händer och dina armar och dina ben.

Låt avståndet mellan oss vara både oändligt och oändligt litet.

Jag älskar det. Okej...

Din bok förändrade mig. Så även om jag inte får jobbet-

så kan jag få en autograf.

Hur skulle du få en autograf?

HUCKLEBERRY FINNS ÄVENTYR

Det är en rätt intressant tanke. Rullstolen är en metafor för energi.

Det är inte det du fråntas, utan det du får.

Jag var hos min förra klient i 18 år.

Jag har barn, så jag är van vid att tvätta, mata och fixa olyckor.

Jag måste hämta min unge.

Men ser inte alltid felet på folk.

Berätta mer om din förra... - Ursäkta?

- Vad gör du? - Lugn, det är inget rån.

Men ni har rånat mig på en timme. Jag måste hämta min unge.

- Du måste vänta på din tur. - Jag ska bara ha en kvick kråka.

- Levererar du nåt? - Ja, en ansökan.

Nån måste skriva på den, chefen eller ägaren. Är det du?

- Nej, det är inte du.-Är det du? - Ja.

- Fantastiskt. Skriv bara på här. - Hur ska jag skriva på?

Inte vet jag. Sakta?

- Funkar inte dina armar? - Nej.

- Okej.-Du då, hjärtat? - Varför behöver du en underskrift?

Min frivårdare behöver en underskrift.

Skriv ditt telefonnummer om hon vill ringa och kolla.

Då ser det ut som om jag gjort det jag skulle.

Säg att en extremsnygg kille kom, men ni sökte inte en supermodell.

- Vem skulle ringa? - Min frivårdare.

- Frivårdare? - Hans övervakare.

Varför den blicken? Döm inte mig. Jag dömer inte dig.

- Ursäktar du oss lite? - Tack.

- Jag måste hämta min unge. - Sätt dig.

- Vill du ha underskrift eller jobb? - Jag behöver bägge.

Sätt dig då. Varsågod.

- Har du jobbat med sånt här förut? - Jag har gjort allt en straffad får.

- Vad satt du inne för? - Du får inte fråga mig om det.

- Säger...? - Säger författningen.

Nu när du har frågat mig det, så måste du erbjuda mig jobbet.

- Okej. - Okej?

- Okej. Jag erbjuder dig jobbet. - Va? Vad gör du, Phillip?

Jag erbjuder honom jobbet.

- Jag vill inte bli din vaktmästare. - Vi ska ha en personlig assistent.

- Vad då? Vad är det? - Han vet inte ens vad han söker.

Jag behöver hjälp. Mina armar funkar inte, som du såg.

Inte mina ben heller. Jag kan bara röra på nacken.

- Du kan röra på munnen. - Precis som du.

Måste jag kånka runt på dig?

Du ska flytta mig till rullstolen, till min säng, till bilen.

- Det blir en del resande också. - Jag reser tillräckligt redan.

Det tog mig en timme att komma hit.

Din plantage är bananas, men jag vill tyvärr inte vara nåns betjänt.

Kan du inte bara skriva på nu och så funderar jag på det här?

Vi kan inte skriva under på att du söker jobb när du inte tar jobbet.

- Kan inte din tjej skriva på? - Min tjej?

Yvonne är inte min tjej.

- Är du min tjej, Yvonne? - Nej.

Fundera på det till i morgon.

Kom tillbaka i morgon redo för att jobba, eller så skriver vi på då.

- Jag följer dig inte ut. - Sitt kvar, för all del.

- Phillip, varför gör du det här? - För att jag vill det.

Om du inte gillar kandidaterna, så fortsätter vi leta.

- Jag hjälper gärna till... - Nej, jag vill inte ha din hjälp.

- Du är ekonom, inte sköterska. - Jag vet vad jag är.

Det vet jag. Jag anställde dig för att sköta mina affärer, inte...

Köra dig i ilfart till sjukhuset? Det är det det handlar om, va?

Du skulle inte ha satts i den situationen.

- Anthony Scott? - Hans mamma hämtade honom.

Jäklar.

Jag sa att jag skulle hämta Anthony.

Du säger mycket, Dell, men jag har inte hört av dig på flera dar.

Kom igen.

Hur är det?

Tvingar mamma dig göra det där fortfarande?

Jag har nåt till dig.

Det är till din födelsedag.

Vilken födelsedag?

Det där var rätt åt mig. Jag förstår dig.

Men det är ändå en present, så vad säger man?

Anthony.

Jag pratar med dig. Anthony.

- Vad gör du? - Jag sätter mig i soffan, Latrice.

Tro inte att du ska stanna här.

- Bara en natt? Jag blev vräkt... - Nej.

Gå och sök jobb eller vad fan du nu gör.

Du är på dåligt humör, ser jag.

Vet du vad, Dell? Stick.

- Va? - Stick!

- Jag hittade lägenheten åt dig. - Och kolla på den.

Jag betalar hyran här, inte du.

Du är skyldig mig... oss så mycket i underhåll-

- att du ska tacka oss för att vi inte anmäler dig.

Jag har fått nog, Dell. Jag kan inte. Ut.

Jag och Anthony vill inte se dig.

Pojken behöver mig som skydd. Folk käkar upp pojkar som honom här.

- Du är ju aldrig här. - Du ber mig att gå.

- För att jag inte kan lita på dig. - Vad vill du ha av mig?

Nu? Inget.

Vad jag ville ha av dig?

- Allt. Hjälp. Stöd. - Jag stöder dig.

Hur? Var?

Du tänker bara på dig själv, Dell. Titta noga på vår sjaviga lägenhet-

- och titta sen på barnet som jag har uppfostrat själv.

Titta noga och länge på dem, för du får inte se dem igen.

Ja, kan du inte...

Hej då, Dell!

Menar du allvar nu?

Visst.

- Behöver du nånstans att bo? - Nej, jag klarar mig.

Du borde komma in i gamet igen. Jag behöver dig.

Lätta stålar.

Nej, fan. Det har aldrig varit lätt.

Jenny?

Jenny.

Phillip.

- God morgon, mr Scott. - Eller hur?

- Jag kan skriva på dina papper. - Jag tar jobbet.

Är det inte bättre att jag bara skriver på?

Du är inte kvalificerad och saknar erfarenhet.

Vill han ha mig eller inte?

- Ja, det vill han. - Bra. Hur mycket får jag i lön?

- I månaden? - I veckan.

Det kan jag leva med om jag får ett obegränsat metrokort.

- Metrokort? - Jag måste ju komma hit.

Mr Scott, ni ska bo här.

Mr Scott?

Mr Scott!

Det här larmet följer dig överallt.

Du behöver finnas åtkomlig för mr LaCasse dygnet runt.

- Har du några frågor? - Ja. Varför är du så arg?

- Du vet när jag är arg. - Skrämmer jag dig?

Ja. Ja, det gör du, mr Scott. Men inte för det du antyder.

Mr LaCasse är mäktig, men han är ändå en sårbar man.

Skrämmer det mig om han hamnar i fel händer? Ja, det gör det.

- Han har själv valt mina händer. - Varför valde han dig, tror du?