Anne of the Thousand Days

- Hur lyder domen? - Skyldig, Ers Nåd.

Samtliga?

Skyldiga.

DE TUSEN DAGARNAS DROTFNING

Avrättningsorder för Sir Henry Norris. Äktenskapsbrott med Anna,

drottning av England.

Avrättning av Mark Smeaton, för äktenskapsbrott med Anna,

drottning av England.

Till kommendanten iTower of London, en avrättningsorder för...

...Anna, drottning av England.

För äktenskapsbrott och förräderi.

Att brännas eller halshuggas, enligt kungens önskemål.

Anna, drottning av England.

Min fru.

Min fru, Cromwell.

Hon har fött er en värdelös dotter och en död son.

När vi gifte oss lovade hon mig en son.

Jag måste ha en son som styr när jag dör.

Gud leder ert samvete och besvarar era böner.

- Han tillåter inga orättvisa domar. - Varför tvekar jag då?

Kommer denna tvekan från Gud?

Eller menar han att du ska dö, som hittade bevis och arrangerade rättegång?

Jag bryr mig bara om att kungen styr enväldigt.

Drottningen föraktade sitt äktenskap och gav utlopp för köttsliga lustar.

Bedrog mig?

Gjorde hon det, Cromwell?

Ers Nåd. Drottningen bedrog er och har nu dömts.

Ordern ligger framför er.

Om hon bedrog mig måste hon dö.

Om jag ska styra, behålla vettet och rädda England.

Och som du säger: Gud skulle inte tillåta en orättvis dom.

Att ifrågasätta det vore att ifrågasätta mitt liv och verk.

Vissa gånger gör jag det.

Skriv det.

Skriv Henrik Rex, så är det gjort

Jag har dömt adel som bönder. Varför inte en drottning?

Hon har dräpt vissa, eller fått mig att göra det.

Men...

Men när man har hållit en kvinna i sin famn

och längtat efter henne då hon varit borta,

lidit med henne

och väntat med henne då hon legat i barnsäng...

Du lovade mig en son.

Anna.

Anna.

Hon är ny.

Boleyns yngsta dotter. Nyligen hemkommen från franska hovet.

Tycker du om henne, Kate?

Ska hon stanna vid hovet för att muntra upp dig?

Vad helst ni befaller, my lord.

Och om jag befaller att du ger mig en son?

- Om jag ändå det kunde. - Amen.

Men det kan du inte, ty vårt äktenskap är fördömt i himlen och helvetet.

Spela vidare. Drottningen önskar det och jag befaller det.

Spela;

När jag ber om det ska musikerna spela min galliard.

Och se till att det inte ifrågasätts.

Lord biskop.

Ers Majestät.

- Om Ers Nåd önskar... - Ingen politik, Wolsey.

Samtala med djävulen medan jag dansar.

Nej, det gäller bara ett bröllop.

Den man som gifter sig när han är fri är en dåre.

Här. Här har vi paret.

Unge Percy, Northumberlands son. Han tillhör mitt hushåll.

Och Anna Boleyn.

De har föräldrarnas samtycke. Ger ni ert tillstånd?

- Jag har sagt... - Nej.

- Sa ni "nej", Ers Nåd? - Nej.

- Men de är bundna av kärlek. - Lossa dem, Wolsey.

Och skicka Boleyns - far, mor, son och äldsta dottern -

tillbaka till slottet i Kent, och skicka med Anna i kväll.

Ja, sir.

Jag är utled. Utled på hovet.

Utled på min spanska kossa.

Jag ska gå på jakt,

i det vackra landskapet Kent.

- Ers Nåd. - Inget krus.

Jag tänker få er att skämmas. Du är andfådd.

Ett förspillt liv.

Brereton, du har en dövs taktkänsla.

- Ers Nåd har avslöjat mig. - Norfolk. Sitt vid elden vid din ålder.

- Jag ligger hellre vid den. - Ja, men med vem?

Percy, du är klumpig, en bondlurk från norr.

Om ni tillåter...

Mistress Anna, kan du lära kungen hur de dansar vid franska hovet?

Det finns inget som Frankrike kan lära England.

Bra sagt.

Bra sagt.

Galliarden. Spela.

MY lord?

Jag vill tala med Boleyn i enrum.

- Ja, my lord. - Förbered sedan för en resa.

- En resa? - Ja.

Där duvan finns är inte höken långt borta.

Till Hever Castle i Kent.

Maria. Kungen önskar träffa mig i enrum.

Bad han inte att få träffa mig?

Inte direkt.

Då kanske han har tröttnat på mig.

Har han det? Säg sanningen.

Man vänjer sig aldrig vid detta. Det är alltid helvetiskt.

När en flicka överlämnar sig så totalt...

Du vet varför jag överlämnade mig till kungen.

Sedan jag öppnade min sovrumsdörr har du tjänat en hel del.

Steward av Tonbridge och Penshurst.

Sheriff av Bradsted. Viscount.

Och nu kungens skattmästare.

Du vill väl inte förlora de intäkterna, far?

Jag har alltid älskat dig, Maria. Allt du säger är sant.

Kungen var generös mot mig, för att du var generös mot honom.

Men du är dum som gav honom allt, utan att be om något.

Det som Hans Majestät nekas vill han ha.

Det han får gratis avskyr han. Du har förlorat honom.

Jag kan inte hjälpa dig. Gå nu, utan bråk.

Du får inte utsätta oss andra för risk.

- Vad fattas dig? - Fråga vår älskade far.

Kardinalen är här.

- Du har visst berättat för damen. - Ja, my lord.

- Och Anna? - Nej.

- Varför inte? Kungen kommer snart - Jag uppmuntrade henne och Percy.

Jag tänkte aldrig tanken att kungen skulle se på henne.

My lord. Kungen är här.

- Vi hinner inte... - Jag sköter flickan.

Säg vad du vill till kungen, men ge mig tid.

Och unge Percy gör som jag säger.

Ptro.

Ers Majestät.

Bara din kung, Thomas. Inget krusande. Bara Henrik.

Det är en stor ära.

Från Harry Percy?

Var är Anna, lady Elisabet?

Jag hittade det här i hennes rum.

- Hur mår helvetets präst? - Jag är tillräckligt varm!

Att vara aktiv å kungens vägnar skapar en del hetta.

Med fötterna på djävulens eldgaller

och skinkorna på värmning vid Guds altare!

- Har han talat med dig? - Ja, Ers Nåd.

Bra. Bra.

Och när får jag dofta på den ljuva blomman?

Om ni menar Anna så är hon fortfarande vid spegeln.

Ny klänning, nervösa fingrar. Kan ni kanske vänta en halvtimme?

- Vi har hela dagen på oss. - Jag har nya hundar,

och det finns kronhjortar på ängen.

- Se den ena, jaga den andra. - God jaktlycka.

- Ska du inte följa med? - Det finns två stackare

som söker andlig tröst.

I sanning, lord kardinal. Guds arbete kommer främst.

Och vem vet. Det kanske medföljer viss världslig profit?

Åh, Ers Majestät...

Hitta dem. För hit dem.

Thomas. Ett ord innan jag träffar Anna.

Ja, Ers Nåd?

Det är alltid frestande för en man med min ställning

att se riket som sitt tråg som han kan äta sig igenom.

- Inte Ers Nåd... - Vem kan neka mig?

Förutom Gud, och det gör Han.

Jag knäböjer. Jag ber. Han besvarar.

Men kan det verka vara så?

Varför skulle annars Hans helighet påven utse er till trons väktare?

Sant. Jag är en religiös man.

Jag vill handla ratt, enligt Gud och kyrkan,

folket och mig själv, och dig, Thomas.

Förstår du?

Det är många att tillfredsställa om Gud är inräknad, Ers Nåd.

Dina två döttrar är inräknade.

- Är de vänner? - Ja.

Utbyter de förtroenden, tror du?

Viskar de hemligheter om nätterna? Om mig, kanske?

Vem vet, Ers Nåd?

Ni har haft den ena och åtrår den andra.

Tar Anna emot mig, och bara mig?

- Svara ärligt. - Hon är inte dum.

Bra. Bra.

Mina handlingar är Guds vilja och jag ber alltid

att Han inte ska tillåta tankar i mitt hjärta eller sinne

som inte är Hans önskan.

Han har... Han har aldrig svikit mig, Thomas.

Ers Majestät inser väl att det kan framstå...

Som vad då?

Som en ursäkt för att göra som ni vill,

tömma hela tråget?

Jag är kungen av England. Min böner besvaras av Gud.

Ja, Ers Nåd.

Ingen man ska våga ifrågasätta det.

Eller kvinna.

Igen.

- Jag är arg på mig själv. - Varför det?

Tänk på alla år jag var vid det franska hovet.

Jag var omgiven av galanta, fängslande, utsökta franska hovman,

men älskade ingen av dem.

Så fort jag återvänder blir jag kär i en...

- "Bondlurk", sa Hans Majestät. - Han hade rätt.

Inget hyfs, kan inte dansa, inte sjunga...

- Kan omfamna dig. - Inte lika bra som vissa andra.

Men det är famnen jag vill ha, av någon anledning.

Jag älskar din tafatthet.

Men om vi är kära nog att gifta oss får vi inte hålla igen.

Så?

- Skall vi gå till sängs? Innan? - Om du vill.