House of D

Jag heter Tom Warshaw.

Jag är amerikansk konstnär och bor i Paris.

Jag har bott här i 30 år med en hemlighet som ingen vet om.

Min son Odell fyller 13 år i dag.

Därför får han veta hemligheten.

Jag ska säga att som i gamla filmer-

-när tjuven ska öppna kassaskåpet lägger han alltid örat mot låset-

och lyssnar medan han vrider.

Han lyssnar efter tillhållaren, som det heter.

När kombinationen är rätt hörs det ett klick och skåpet kan öppnas.

I en mans liv finns det också en tillhållare och det är talet 13.

Då hörs ett klick och pojken blir till man.

Hans livs kassaskåp öppnas och se där...

Där ligger allt som en man kan drömma om.

Jag vill säga att det motsatta hände mig när jag fyllde tretton.

I stället för att öppna sig så gick dörren i baklås.

Och av olika skäl kunde jag inte höra tillhållaren längre.

Men nu när han fyller tretton kan jag höra tillhållaren igen.

Det är som om vi håller på att bli män tillsammans.

Grattis på födelsedagen, Odell. Jag har gjort en present till dig.

I kväll ska jag berätta en historia för dig och din mamma.

Efteråt blir allt bra igen.

Det var på tiden.

Det enda han önskade sig var en cykeltur med sin far.

Han somnade medan han väntade.

Vad är det för en historia?

Der var en gång en fransman som inte var fransk.

Jag vet ju att du inte är fransk. Är du full?

Jag är bara lite pratsam.

-Vet ni vad klockan är? -Vad händer här?

Jag pratar bara med min fru.

Jag föddes i Greenwich Village i New York City, New York, USA.

Du kommer sex timmar för sent-

-för att du är från Greenwich Village New York City, New York, USA?

Vad är det du säger?

Min historia börjar där alla mäns historier börjar.

Med mamma.

Förlåt att jag kommer för sent.

Jag har gjort kvällsmat.

-Den är kall. Jag värmer den. -Det gör inget. Det ser gott ut.

Min far dog året före i cancer. Min mor var sjuksköterska-

-och hon trodde att cancer kunde förhindras-

-om man bara åt stora mängder grönsaker.

Särskilt brysselkål skulle ha en närmast magisk effekt.

-Ska du inte äta din brysselkål? -Jag har ju precis börjat.

-Jag kan värma dem åt dig. -Nej, det är bra.

Hon var helt förlorad utan min far.

Men ibland hittade jag henne.

Så gott! Det här kallar jag brysselkål.

De smälter ju på tungan. De smakar ju underbart.

Och ibland ville hon inte bli hittad.

18, 20, 22, 23...

Okej, mamma.

-Hur var det i skolan? -Bra.

-Hur var jobbet? -Bra.

-Ska jag tvätta ditt hår? -Nej tack.

Spara lite varmvatten till mig, va?

Ibland grät hon sig till sömns.

Ibland bara grät hon.

Då kunde jag bara nå henne via hennes hat till presidenten-

Richard Millhouse Nixon.

Hans öknamn var Tricky Dick.

Jag är ingen skurk.

Så jag hittade på nya sätt att använda strumpor och skjortor.

Watergate? Det vet jag inget om.

Kära medborgare.

Jag är ingen skurk.

Min bästa vän hette Pappass. Han var efterbliven, som man sa då.

Vi hade ett budjobb och levererade gärna vått toapapper i nacken.

Om jag vill se människor skäras itu av motorsågar-

-eller hängas på köttkrokar, då får jag det enligt författningen, va?

-Vi hamnar i fängelse, Tommy. -Pappass. Vi hamnar inte i fängelse.

Efterblivna hamnar inte i fängelse. Var lugn och visa mig far-ansiktet.

Allt kommer att gå bra.

Två biljetter till "Motorsågsmassakern", tack.

Två biljetter till "Motorsågsmassakern", tack.

Ingen under 16 år utan vuxet sällskap.

Han där är mitt vuxna sällskap.

-Mycket nöje. -Tack.

Tack!

Motorsågsmassakern!

Skoldags. Vem skrev "Den gula madrassen"?

George Nattis.

-Och "Den gula floden"? -Sven Dagis.

-"Den franska affären"? -Jacques Tillknäppt.

-"Den ryska affären"? -lvan Rakadigoftare.

Nej!

Förlåt att vi kommer för sent.

Jag struntar i om ni går på bio efter skolan. Jag är inte din mor.

-Hur vet du det? -Hur jag vet det?

Den störde har fortfarande stånd.

-Det var en skräckfilm. -Den är ju som en spärrballong.

Den är ju som en bockwurst. Man kan ju sälja den i lösvikt.

Kom här. Du är en bra pojk.

Tommy också. Han vill också be sin bön.

Simone. Min första chef.

Eller rättare sagt: en del av Simone.

Det var visst här som min förkärlek för det franska började.

Människor älskar cykelbud. Hundarna älskar cyklarna.

Kanske var vi omtyckta för att vi tog jobbet på allvar.

Som Mick Jagger.

Vi erbjöd oss att möra folks kött.

Vår högsta prioritet var förstås punktlig leverans.

Slowmotion!

-Nu kommer varor, mrs Brevoort! -Jack, är det du?

Nej, det är Tommy och Pappass från Simones affär. Vi kommer med köttet.

-Hej, pojkar. Vad blir det? -Fem skålpund à 61 cent...

3 dollar och 45 cent till mörpojkarna.

Men till det priset kallar vi oss mörherrar.

Mörherrar? Du är en smart pojke.

Så stor du har blivit. Hur gammal är du nu?

-13. -12. Lögnhals.

Jag är 41.

Ha inte så bråttom att bli gammal. Det är inte roligt.

-Här har du en dollar. -Det är tio dollar. Här är en dollar.

En dollar för en puss av Thomas.

Och en dollar för en puss av Pappass.

Tack, mrs Brevoort.

Duktig hund.

Vill ni gärna ha dricks?

Ja tack.

Vi grävde ner lite av pengarna vid kvinnofängelset på 10th Street-

-så att Pappass far inte skulle ta alla pengar.

Vi tyckte väl att det var säkert för att kvinnorna var inspärrade.

Ibland lyssnade vi bara till samtalen mellan damerna-

och deras beundrare nedanför.

-Du måste lösa ut mig. Kom igen. -Jag vet inte, älskling...

Det ser ut som om du måste övernatta. Jag har inte nog med kontanter.

-Du måste få ut mig nu. -Jag ska nog fixa det.

-Du går inte när jag talar med dig. -Jag ska fixa det, sa jag ju.

En bra dag, eller hur?

40 dollar till och sen är den vackra gröna damen vår.

-Har du fler tiocentare? -Nej, jag sorterar tjugofemcentare.

Försök nån gång med tiocentare. Du kanske tycker om det.

Den vackra, gröna damen.

-Låser du den? -Ja.

Hej, pappa.

Antingen är folk snåla med dricksen eller så har ni varit på bio.

Har du inte hört att det är lågkonjunktur?

Inflation, oljembargo, Yankees ligger sist, sopåkarna strejkar-

kris, flykt från storstan...

Ja, ja!

Världens undergång är nära.

Vet du varför din mor dog?

Hon tog sitt liv för att hon fick en efterbliven son.

Hon blev påkörd.

Hon gick ut framför bilen för att hennes son är efterbliven.

-Hon var full! -För att hennes son är efterbliven!

Hon var full för att hon var gift med dig, din förlorare.

-Far åt helvete. -Far åt helvete själv.

Far ni åt helvete själv.

Far ni åt helvete själv, god kväll.

Inte förrän du får körkort. När du kan köra kan du dricka.

Ditt feta arsle. Kom igen.

Vår fransklärare madame Chalquipet.

-Monsieur Warshaw? -Oui?

-Le bonheur? -Inte just nu.

Använd le bonheur i en mening, s'il vous plait.

Jag har en jättestor boner nu.

Vi älskade att få henne att säga snuskiga ord.

-Du har en jätte bonheur nu? Non. -Oui!

Vi fick henne att säga ganska coola saker.

Lyckan. Le bonheur betyder happiness.

Förlåt om jag rättar er, i engelskan uttalas det faktiskt hårpenis .

-Hårpenis? -Hård penis. Penis.

-Penis? -Penis.

-Penis! -Okej, nog med penis.

Monsieur Warshaw, Ni är min bästa elev.

-Ni måste fåkutta. -Va?

Får jag kutta? Av er?

Kom igen. Ni måste fåkutta och ge mig bonheur!

Första inne!

-Den var utanför. -Den satt i hörnet.

Kolla på kritmärket. En gång till.

Ute!

Andra inne!

Slagmannen är träffad, han kan inte slå.

St. George leder mot St. Andrews, 11-18.

-Klar! -Timeout.

Timeout. Vi behöver en ny slagman. Pappass, det är du.

Pappass är i laget, han ska slå.

-Han är för gammal. -Han går på skolan.

Visa honom ditt id-kort.

-St. Andrews skola. -Det är bara för att du är störd.

-Du ska inte säga det ordet. -Ja, men det är han ju.

Det gör det inte bättre.

Låt honom bara slå. En strike till och vi har vunnit.

Den far rätt förbi honom.

Kom igen, efterbliven.

Du står framför tavlan.

Tavlan. Du står framför den, din idiot.

Efterbliven.

Kom ihåg Mickey Mantle.

Spring!

Håll bollarna borta, era skitungar.

Kanske ska ni skaffa er en egen efterbliven.

Varför går ni på pojkskola? Det är bara för förlorare.

Vi gillar flickor. Hur är de på er skola?

Och Melissa då? Jag såg att du tittade på henne.

Tommy gillar inte tjejer.