Happy Death Day 2U

Duktig pojke.

Håll i den.

Frank, nej!

-Kan du avvara en slant? -Förlåt, jag har inga pengar.

Javisst.

Ursäkta, kompis.

Se dig för.

-Stoppa global uppvärmning. -Inte prata engelska. Förlåt.

Håll tyst!

-Är hon här? -Ut.

Jag sover inte i bilen igen.

-Ut! -Jag behöver rena underkläder.

Det är mitt rum också.

Herregud. Svara, Ryan.

Herregud. Svara, Ryan.

-Vad? -Herregud, Ryan. Kom hit.

...galet... Det är helt otroligt.

Idiot, jag fattade två procent av det där.

Bara kom, nu.

Vart?

TEKNIK OCH VETENSKAP

Kompis!

-Vad är det? -Du måste komma in hit nu.

-Måtte det vara nåt bra. -Det är det.

KVANTMEKANIK LABB 1

Visst?

0,7 millinewton. Herregud. Det är typ, enormt.

-När? -I går. Kl. 00.01.

Jäklar. Det här är galet.

Ja, men Ryan, vi vet inte vad som satte igång apparaten.

Labbet var stängt. Det är som om den startade av sig själv.

Det räcker! Jag har fått nog!

Fan. Vänta. Vart ska ni?

-Det är churro-dag i kaféet. -Mums.

Dekan Bronson, hej. Snygg slips. Är det katter?

Turkisk angora. Byt inte samtalsämne.

-Vad för ämne? -Den! Vi har haft fyra strömavbrott.

Kabelbrand, trasiga lampor över hela campus.

Allt på grund av ert lilla forskningsprojekt.

-Det är min avhandling. -Den är ett misslyckande.

Universitetets forskningsavdelning är stolta över sina

banbrytande idéer som leder till resultat.

Resultat som leder till patent. Fattar du?

-Så det handlar bara om pengar? -Ja, mr Phan.

Jag vill inte krossa dina illusioner,

men nån måste hålla universitetet igång,

nåt du verkar fast besluten att stoppa. Bokstavligen!

Projekt är stoppat omedelbart.

-Vad? -Det stämmer.

Jag har ringt professor Boner.

-Bonner. -Han håller med.

Väktarna får komma

och hämta den här energislukande grunkan klockan sex i dag.

-Du får inte ta henne. -Se på mig.

Jag föreslår att du packar ihop det du har här, capisce?

Hallå?

Vad fan?

KEMI LABB 2

ENDAST FÖR BEHÖRIGA

Hör ni, skitskallar!

Medan ni stack iväg för att leka, blev vårt projekt nedlagt.

Hoppas ni är nöjda!

FÖRRÅD

-Vad är det med dig? -Varför smyger du på mig?

Jag skulle ge dig... Nu är den full med bakterier. Två dollar åt skogen.

Så otacksam.

Duktig pojke.

Frank, nej!

-Vad har du för problem? -Jag är ledsen, mannen. Så ledsen.

Idiot.

Ursäkta, kompis.

Håll tyst!

UPPTAGET

Ut.

-Ryan. -Kompis, jag får spader.

Jaså, det säger du.

Nej. Nej, allvarligt. Jag har det där.

Du vet? Vad kallas det? När det känns som man varit med om nåt förut.

-Déjà vu? -Just det.

Jag har levt hela den här dagen förut.

Herregud. Svara, Ryan.

Ryan, kom hit på en gång. Det här är helt galet.

Jag ringer upp dig.

Okej. Bara andas. Bara andas.

Hör på mig. Dagen började om när du dog, visst?

Ja. En knäpp typ i en bebismask överföll mig.

Men det var en dröm, eller hur?

-Tombs är död. -Det är Lori också.

Vem är mördaren den här gången?

Hallå? Kan nån tala om vad fan som händer?

Okej. Sammanfattning.

Jag återupplevde samma dag, måndag den 18:e, om och om och om igen,

tills nån med en Bayfield bebismask mördade mig på min födelsedag.

Jag visste inte vem, för jag var en galen bitch och många hatade mig.

På Carters förslag gjorde jag en lista över misstänkta.

Det var min rumskompis, Lori,

som hjälpte en seriemördare att fly från sjukhuset.

Det skulle se ut som han mördade mig men det var hon.

För hon var svartsjuk för att jag hade en affär

med min lärare Gregory, som var gift.

Jag vet. Inte bra.

Till slut sparkade jag ut Lori genom fönstret och hon dog.

Det bröt loopen, trodde jag.

Men nu har loopen gått över till dig. Och du är fast i den här dagen

tills vi kommer på hur vi ska stoppa den.

Självklart. Jag drömmer fortfarande.

-Vänta. Vad? -Det är som Inception.

Det är en dröm inne i en dröm.

Du drömmer inte.

-Ryan... -Jag försöker väcka mig själv.

-Där ser du. Du drömmer inte. -Varför slog du mig på min penis?

-Varför beter du dig så här? -Du slog mig på kuken. Elakt.

-Jag rörde dig knappt. -Okej. Visa var du dog.

Där borta. Förrådet.

-Du. Ge mig den. -Jag kan ta hand om mig själv.

Du har dött så det räcker, eller hur?

Slå in skallen på honom.

Jävla skit!

Samar, din skitstövel!

-Varför slog du mig? -Varför smyger du på mig?

Kindbenet är knäckt.

-Vad händer här? -Ryan knäckte mitt kindben.

-Var det han? -Nej.

Han var här när jag dog förut.

-Vad? -Var fick du tag i den där masken?

Den låg i entrén. Nån måste ha tappat den.

Det räcker! Jag har fått nog!

-Vänta. Vart ska ni? -Det är churro-dag i kaféet.

Vi har haft fyra elavbrott, kabelbrand,

trasiga lampor över hela campus på grund av ert forskningsprojekt.

Vänta.

Vad för projekt?

Kvantkylreaktorn Sisyphus.

Vi kallar den Sissy.

Ser ni de här?

Det är protonlasrar, och när de startas

kyler de centrifugen till nästan en nanokelvin.

Så vi försöker bevisa att tiden kan bromsas på molekylär nivå.

Det fungerar inte än men vi har fått fram lovande data

efter att den startade häromkvällen.

När?

Kl. 00.01 i går.

-Måndag den 18:e. -Ja.

Vad?

Du skapade tidloopen, pucko.

Det är omöjligt. Det är inte vad Sissy är skapad att göra.

Jag vet inte vad jag ska säga.

Vi kanske bara upptäcker vad den gör.

En oavsiktlig reaktion.

Vi trodde att vi bromsade tiden men tänk om vi loopade den?

Nu är du fast i den här dagen. Grattis.

Och förresten, du kommer att dö

om och om och om igen.

-Be din flickvän att sluta skrämmas. -Hon är inte min flickvän.

-Är du min flickvän? -Typ.

Sluta prata om er. Hon sa att jag ska dö.

Du måste avsluta loopen innan mördaren hittar dig igen.

Men jag vet inte hur det gick till. Den startade av sig själv.

Jäklar.

-Danielle. Hej. -Var var du?

-Du skippade vårt husmöte. -Det var inställt.

När?

Efter att jag sparkade ut min mördarkompis genom fönstret.

Precis. Vem söker till Kappa nu när vi har en dödsförbannelse över oss?

Vi är i krisläge, Tree.

Vilka är de här?

Hej. Jag heter Samar.

Du, samosa, mitt huvud är det i mitten.

Hursomhelst, ring mig när du är klar med ditt läskiga lilla Comic-Conmöte.

-Sa hon "samosa"? -Ja.

-Gillar hon samosa? -Koncentrera er. Jag vill inte dö.

Se ljust på det, man kommer tillbaka. Jag har dött elva gånger.

Elva? Fan heller. Det gör ont.

Jag har en idé.

Vi måste hitta en säker plats och vänta ut den där.

Var?

Vad?

Man är trygg i mängden.

Snarare gömma sig helt öppet.

Vem väljer förresten en läskig bebis som maskot?

Jag borde ha gått på MIT.

Pappa: Jag är stolt över dig. Det skulle hon också vara.

Är det du och din mamma?

Det är fint.

Jag tänkte. Det är ironiskt.

Jag trodde att jag satt fast i samma dag

på grund av nån stor kosmisk orsak.

När min mamma dog.

Det hade inget med henne att göra.

Det var bara en vetenskaplig tillfällighet.

Det gör det inte mindre betydelsefullt, eller hur?

Nej, jag antar det.

Du har nåt litet här. Ja.

Förlåt.

-Du är som en gammal farfar. -Nåja, du gick på det.

Gå till närmaste utgång under ordnade former.

Det här är inte en övning.

Gå till närmaste utgång under ordnade former.

Jag upprepar, det här är inte en övning.

Hör ni! Vänta lite!