Invasion

Jag tror vi alla visste att det inte var över.

Som om vi bara levde i stunderna emellan.

CT-17, vi behöver landningstillstånd. Bränslereserverna är på kritisk nivå.

CT-17, det här är CH994 på inkommande.

CT-17, kom.

Fan också.

Kan vara moderskeppet som stör.

Hört nåt från basen?

Är inte det skumt?

Kan vara dålig förbindelse.

Det är en gammal bas som öppnats igen.

Men ja, det är skumt.

Det är lugnt. Hon är med mig.

Sänk vapnet.

Clark.

Vad fan hände där?

Ledde du dem till oss?

Vi trodde de ville hjälpa.

Du måste tro mig.

Vi två behöver ha ett snack.

Hur visste ditt glada gäng med galningar var vi var?

- Hon slutar aldrig. - Inte det?

Om vi slänger ut dig ur helikoptern, slutar hon då?

Hon kommer inte för att rädda mig.

Hon kommer för att rädda dig.

För att rädda er alla.

Munkavle på innan jag skjuter honom.

Stannade motorn?

Bränslereserverna är slut.

Vi autoroterar i stark blåst, så spänn fast er.

- Jag ser landningsbanan! - Lågt bränsle.

- Håll i er! - Jag är för jävla rik för den här skiten!

- Gick det bra? - Är alla okej?

- Var är vi? - Ut med er.

MODERSKEPPSUTPOST 17, ALASKA, JORDEN

Utpost 17, vi är på basen och söker kontakt.

Hör nån mig?

Var är alla?

Var beredd på allt.

Nåt är fel.

Hon har rätt.

Titta.

Döda zonens skyddsmur har inte levt upp till sitt namn.

Härligt.

Det kan ha varit sprängmedel. Kan ha varit...

Nåt annat.

Vi fortsätter.

Håll ihop.

Ni tar huvudbyggnaden.

Samson och Amoako följer med mig.

Nu.

Fan i helvetet.

Vad hände här?

Hittat nåt?

Förutom honom?

Generatorn funkar.

Kretsarna är brända.

Som om en EMP har blåst igenom allt.

Jag kan säkert använda skrotet för att få igång konsolen,

men sändaren är död.

Hollander, må han vila i helvetet,

lämnade ett ledarskapsvakuum som du måste fylla.

Jag kan inte prata med dem, men du talar deras språk,

så... Kull, du har den.

Jag är bara här för att stoppa dem. Jag är inte i aktiv tjänst.

- Är du sjukledig? - Ja, typ.

Jaha, då ber jag om ursäkt.

Ta all tid du... Ledigheten är över, gosse.

Vill du att Tucker bestämmer? Vi kommer dö som de andra jävlarna här.

De är inte jävlar. De var människor. Okej?

Exakt.

Det är vi med.

Om vi ska överleva, måste du samla trupperna,

gå i samlad tropp, vad ni än kallar det. Jag är ingen soldat.

Det menar du inte?

Tror du galningarna från flygfältet gjorde det?

En av deras små falanger?

Jag vet inte.

Vi går till de andra.

De fördömdas jävla ö.

- Inga överlevare? - Ser så ut.

Alla här... Det är som om de tappade förståndet.

Kanske nån slags masspsykos?

- Nåt i vattnet, luften? - Eller vad som än krossade muren.

Då stannar vi inomhus, väntar på uppbackning.

Det finns ingen.

De såg till att det inte går att kalla på hjälp.

Vi har ingen kommunikation, vårt uppdrag är kört, vi har ingen bomb,

vi kan inte ringa WDC eller nån annan.

Kavalleriet kommer inte med en magisk kula att spränga skeppet med.

- Hur kommer vi hem? - Det gör vi inte.

Fan!

Vi är fast.

Ropa högre så moderskeppet hör.

Håll fan käften!

Ta det lugnt nu.

Vi flyttar ut de omkomna.

Vi bommar fast fönstren, låser dörrarna och säkrar byggnaden.

Sen listar vi ut vilket hot vi ska oroa oss för först.

Det är illa nog att slåss mot aliens. Nu människor också?

På tal om, lås in förrädarna.

- Nej! - Vänta! Vi är på er sida.

Talar du farsi? Du gjorde det just.

Du behöver inte vara rädd för oss. Min make och jag kan hjälpa er.

Jaså, fröken?

Halva min grupp är död på grund av dig.

Vårt språk väcker dem inte till liv igen.

- Ta dem härifrån. - Nej. Ni har ingen läkare.

Lyssna på mig.

Släpp mig!

Aneesha och Clark visste inte heller vilka det var.

Titta på dem.

De är inte mördare. De är civila offer.

Du känner dem ju.

Gå i godo för dem som du gjorde för mig.

Jag kan bara se till att inget händer dem.

Aneesha.

Jag borde ha kört iväg. Jag borde aldrig ha lyssnat på henne!

Vi löser det här. Vi hittar ett sätt att komma hem.

Hur? Hur då?

Det råder världskrig där ute,

och vi kommer bara längre hemifrån!

Trevantes uppdrag löser det.

Uppdraget vi precis saboterade?

Är det uppdraget du menar?

- Och hur ska de lösa det? - Jag vet inte!

Än. Jag vet inte än.

Vem gjorde det här?

Vilka är ni?

Vi förbereder världen för vad som komma skall.

Och vad är det?

Frälsning.

Fred.

Du tror väl ändå inte att vi dödade dem för gott?

Utomjordingarna? Våra frälsare?

De skulle alltid resa sig ändå. Och nu har det börjat.

Vad har börjat?

Vår uppstigning.

Till paradiset.

ALASKA, 15 KM SÖDER OM DÖDA ZONEN

Thomas, Rhoda, Jenks, det här är Barnes.

Verna.

De har bott vid randen av döda zonen sen moderskeppet föll.

Uppriktigt troende.

Det var alldeles för länge sen.

Var är Langston?

De tog honom.

Ser ni dem?

Vi går och pratar nån annanstans.

Det är första gången jag ser det...

...med mina egna ögon.

Ska vi snacka?

- Om vadå? - Planen.

Vilken plan?

Vi har ingen Hollander, ingen bomb. Vi har psykfall som jagar oss.

En teknikmiljardär ska fixa radion så vi kan anropa centralen.

Det är planen.

Jag vet att det inte är vad du anmälde dig till.

Jag vet inte vad jag anmälde mig till.

Jag skulle tjänstgöra lite, åka hem, leva mitt liv.

Vad anmälde du dig till?

En överlevare.

Herresatan.

Det är ingen fara!

Jag tänker inte skada dig!

Oroa dig inte. Vi är med dig.

- Vem gjorde det här? - Lugn.

- Vem gjorde det här? - Få det att sluta.

Nej!

Nej!

Nej!

Vad fan? Vad i helvete?

- Det är okej. - Vad fan händer?

Rid ut det bara.

Titta på mig.

Andas. Allt är bra.

Det är okej.

Vi kan inte precis hjälpa honom nu.

Nej.

Men han kan hjälpa oss.

Nej! Vad gör...

Fan! Nej!

Vad gör du? Nej! Fan.

Vi måste härifrån!

De blev galna. Dödade varandra.

Dödade sig själva.

Säkert för att de är så nära skeppet. Man tappar förståndet.

Eller så var det sekten.

Jag kan inte...

Ja, åt helvete med det här.

Vad hände här?

Kan vara nåt slags gift.

Vad det än är, så är det borta nu.

Hur vet vi det?

För att vi inte dödar varann.

Än.

- Vi har inget här att göra! - De gav oss ett uppdrag.

Uppdraget är kört. Stannar vi här, är vi också körda.

Går vi hem nu, har vi en chans.

Det är inte upp till oss.