Hedda

Jag litar bara på en kvinna gällande en sak, att hon inte vaknar till liv igen

efter döden -Antifanes

Hedda... Tesman.

Stämmer det? Är det här din mans hem?

Hedda räcker.

Kan ni berätta om kvällens händelser,

som ni minns dem, innan skottlossningen?

Mitt minne är lite suddigt.

Det var trots allt fest.

Jag kan göra mitt bästa.

Det första jag minns är en blodig person

- som släpades in. - Innan dess.

- Mycket skrikande... - Tidigare.

Var ska jag börja?

Från början.

Hedda?

Eileen Lovborg är i telefon.

Hon vill prata med dig. Hon insisterade.

Eileen Lovborg. Jag trodde att du aldrig ville prata med mig igen.

Hedda Gabler. Jag hörde att du ska ha fest ikväll.

Ja, för att presentera herr och fru George Tesman för societeten,

visa vilka vi är.

Vilka ni inte är.

Kommer du?

Det blir precis som förr i tiden.

Förhoppningsvis inte.

Vi ses ikväll.

Eileen...

Se upp. Här kommer potatisen.

Jag sa till dig i morse, John. Jag vill ha sju hela citroner.

- Utmärkt, raring. - Du måste ha mer juice i den.

Äntligen en kvinna som vet vad hon gör.

Använd mer kraft, Silvie. Precis så.

Mosa potatisen ordentligt.

Skynda på nu.

Tråden är lös.

Inga blommor.

Ja, frun.

Hej. Ta bort dem.

Ursäkta, frun.

Ursäkta, hjärtat.

Går det bra?

Blommor överallt.

Godmorgon, frun.

Ut.

God morgon, assessorn.

Godmorgon.

Assessor Brack! Ni är lite tidig för en fest, väl?

Jag köper det här huset åt er, fru Tesman.

Bör jag straffa er?

Rikta inte den där mot mig.

Är ni spritt språngande galen?

Åh nej. Jag träffade väl inte?

Vet er man att ni är där uppe?

Fråga honom själv.

Assessor Brack gav oss lånet trots dina upptåg.

Jag betalar tillbaka med professuren.

Pratar du med professor Greenwood ikväll?

I vilket syfte?

Angående professuren.

Jag behöver honom på min sida.

Han gillar sådana som du. Han gillar...

...bohemer och... Nej.

Han måste ha kul ikväll, annars lär jag få höra om det för evigt.

Det kommer att gå bra, Tesman. Det blir en kul kväll.

Du träffar mina vänner.

Jag träffar dina kollegor.

Jag har vänner, Hedda. Var inte oförskämd.

Det är dina vänner som...

De är väluppfostrade och belevade.

Greenwood kommer att älska dem och dig.

Det är bäst det.

Inget får gå fel ikväll, Hedda.

- Inget, Hedda. - Jag hör dig.

Och håll vapnen utom synhåll.

Hjälp mig med spännet.

Nej, inte halsbandet.

Har Lovborg ringt igen?

Nej.

Det förvånade mig att hon var bjuden.

Jag glömde nämna det.

Hedda.

Ja?

Allt det här sker för att du ville det. Huset, festen.

Mycket pengar och ansträngning har lagts ner... för din skull.

Jag hoppas du är glad.

Ser det inte så ut?

Du dansar med mig, eller hur?

Kanske det.

Du är vacker, älskling.

Tack. Du är väldigt stilig.

God kväll, professor Greenwood.

- Tack. - Tack.

Är Brack fortfarande här?

Han är praktiskt taget familj.

Han sköter affärer, han är bra att ha.

Det är skillnad.

Glasögonen.

Fru Tesman, jag var...

Herr och fru Dunbar, jag är glad att ni kunde komma.

- Trevligt att se er. - Tack för att ni kom.

- Fint. Jag älskar er blomstergrej. - Tack.

Assessor Brack, kan ni visa dem in?

- Självklart. Varsågoda. - Tack

Det är inte riktigt i min smak.

Professor Greenwood,

tack för att ni kom.

- God kväll. Min fru Tabitha. - Angenämt.

Hur mår ni?

- Angenämt. - Nöjet är mitt.

Champagne, raring?

- Tack. - Den vägen.

Tack.

- Tack så mycket. - Tack.

- Hon är mörkare än jag trodde. - Inte så högt.

Tog du med din joint?

Självklart. Vem tar du mig för?

- Jösses. - Vem är det?

Vilken märklig man.

Har han hål i örat?

Vem är han? Kan knappast vara Georges vän.

- Vet inte. - Nej,

det är definitivt fru Tesmans vänner.

Så vi kan göra partytricket.

Du pratade med professor Greenwood.

Har ni känt varandra länge? Är ni nära?

Ganska länge. Säkert tio år nu.

Han kanske inte minns mig på en gång,

innan min ämbetstid gick vi på universitetet...

Vi trodde inte att vi hade kommit rätt. Det är så...

Förlåt, Tabitha. Vad sa du?

Vi blev så förvånade när vi kom fram.

Det är jättefint. Större än vi trodde.

Assessor Brack, har ni träffat professor Greenwoods fru, Tabitha?

Hon är konstnär, säger hon.

- Trevligt att ses. - Tack.

Var snäll och ge mig en till, om ni fyller på.

Ursäkta mig.

Så oförskämt. Vi har personal till det.

Jag vet att ni gillar era spel.

Skrämde jag bort er med min pistol?

- Ni har inte hälsat. - Inte?

- Ni undviker mig. - Ni älskar att jaga.

- Ni verkar... - Vad?

Spänd.

Huset är vackert.

- Mer än vi diskuterat. - Börja inte.

Fru Ellison är här.

Säger sig vara en vän.

- Visa in henne. - Ja, frun.

Här.

Vad snällt av dig.

Berätta... Vad målar ni?

Nåt vackert?

Åh nej. Har ni gått hit?

Fru Tesman, förlåt att jag avbryter.

Jag visste inte att ni var här, fru Ellison.

Då hade jag bjudit in er.

Jag ville bara prata med er om...

Bara för att se om...

Ja?

Eileen Lovborg.

Är hon här?

- Ni måste stanna. - Nej...

- Inte klädd så här. - Jag...

Låt oss se till att ni får byta om.

- Era gäster, då? - Ingen behöver mig.

Ni har min uppmärksamhet.

Jag måste prata med henne.

Hur har ni haft det? Sen jag...

Sen gymnasiet.

Just det.

Hur mår herr Ellison?

Hur är det hemma?

Kom igen, fru Ellison...

Snälla, sluta. Kalla mig inte så.

Thea räcker.

Självklart.

Nu ser vi till att du byter om, Thea.

Prata med mig.

Skolkamrat.

Vi var inte vänner i skolan.

Du drog mig i håret.

Gjorde jag?

Du var läskig på den tiden.

Jag minns inte.

Varje gång du gick förbi i trappan.

En gång sa du att du skulle bränna av det.

Tänk att det inte blev av.

Jag sa: "Den här klänningen blir nog bra."

Kommer du att vara hemifrån länge?

Ja.

Vad ska du göra?

Jobba.

- Med Eileen? - Ja.

Inte din färg.

Pengar, då?

Jag skriver. Jag skrev den sista med Eileen,

den som sålde slut för två veckor sen.

- Är du publicerad? - Mitt namn är inte med.