Die ersten 200 Zeilen.
Om ni gillar historier om tillfälligheter och om ödet,
är det här en ni aldrig har hört förut.
Pojke träffar flicka...
Flickan nästan dödar pojken genom att köra mot rött i rusningstid.
Pojken blir påkörd från sidan i 90 km/h...
Herregud! Hur gick det?
...och klarar sig med knappt en skråma.
Är du full?
Inte nu längre.
Är det kokain du har på näsan?
Genom att supa och spela
hade pojken hamnat vilse i Änglarnas stad.
Tills han fann en.
Den han hade sökt efter i hela sitt liv.
Förlåt, jag såg inte trafikljuset.
Kör inte mot rött igen, bara.
Killen blir kär på ett ögonblick,
och han vet att turen kommer att vända för honom.
Kom, baby.
Kom, baby.
Vilken skillnad ett år kan göra,
fri från sprit och droger,
hög på livet självt.
Och redo att sätta ringen på hennes finger.
- Var det skönt, baby? - Jätteskönt.
- Är du lycklig? - Ja, väldigt lycklig.
Jag vill göra slut med dig.
Ja.
Jag har träffat nån.
Jag föll för honom direkt, och det var så oväntat,
men nu kan jag inte ignorera mina känslor längre.
Candace,
jag kom nyss.
Jag vet.
Det gjorde jag också.
Driver du med mig?
Jag ville att du skulle vara uppåt.
Det funkade inte!
Och efter det
gick i princip allt åt skogen.
Vilken jävla skillnad ett år gör.
Hon spolade mig för quarterbacken i Cleveland Browns.
Hans bonus var 4,5 miljoner dollar.
Bröllop för Brady & tjejkompis.
Min senaste lön var 816...
Dollar.
Och här sitter jag som en jävla idiot
och undrar om jag kunde ha gjort nåt annorlunda.
Hon krossade mig.
Hon trampade min mandom i skiten.
Hon tog min livsvilja.
Mitt driv...
Jag måste få det tillbaka, för det här tar kål på mig!
Jag menar, vad fan håller jag på med?
Fan!
Jag kom till LA för att bli skådespelare.
Hej, jag heter Kevin Briyzowski.
Nästa.
Tja, jag heter Kevin Brizow.
Nästa.
Jag heter Kai Bravo.
Nu kör jag limousin.
Och, gissa vad, jag hatar det.
Jag hatar arbetstiderna...
Jag hatar kunderna...
Och jag hatar ta mig fan mitt liv.
Jag måste komma på fötter.
Det vet jag mycket väl.
Jag har levt nästan halva mitt liv, utan att åstadkomma ett skit.
Övertrasserat.
Inga pengar...
Ingen makt...
Och inga kvinnor.
Och i den här stan är jag jävligt säker på att de kommer i den ordningen.
Bättre män skulle ha skjutit sig.
Män som Karl med "K".
Hej, jag heter Karl...
Det var så han presenterade sig.
...med "K".
Karl med "K" var en legend.
Karl med "K" levde för att tjäna.
Karl med "K" var branschens föredöme.
Gillar ni dry Bombay-martini med två oliver och en gnutta Chambord?
Det vet Karl med "K".
- Avslappnat. - Ja.
- Du ser. - Okej.
- Var inte spänd. - Jag förstår.
- Costa Rica... - Aruba.
Karl med "K" var vältränad, världsvan och berest.
Jag gjorde faktiskt en Ironman triathlon i Panama.
För Karl med "K"...
Norman, jag har nog tömt badrummet nu.
...stod kunden i centrum.
Snabb fråga: Är det där en avhuggen penis?
Allt för kunden.
Jajamän.
Kyld Veuve Clicquot för det återvändande smekmånadsparet.
Tack.
Karl med "K" var helt enkelt
kundtillfredsställelsen personifierad.
- Hon då? - Hon är död.
Men jag köpte en blåbärsmuffin. Den ligger på sätet.
Du är bäst, Karl.
Karls goda rykte var säkert till stor glädje för honom...
Ni ser så lyckliga ut.
...ända tills han sköt sig med en trubbnosig 38:a.
Det var enda gången på nästan 20 år som nån annan städade hans limousin.
Jösses, de begravde honom faktiskt i en sån.
Jag hörde senare att Karl hade kommit till LA för att bli skådespelare.
Men jag vägrar sluta så.
Jag tror inte ens på ödet,
bara det öde man skapar åt sig själv.
Enda skälet till att jag har problem är att jag har skapat dem själv.
Men det ska bli ändring på det.
Med början i dag, exakt just nu,
får det fan vara nog.
Ja, verkligen.
Läget? Vad är det där för killar?
Naseem vill prata med dig.
Sparkar han folk?
Inte än, men din eventuella oro är befogad.
Å nej.
- Kom igen. - Vadå?
- Jösses. - Vad gör du?
Så du ser ut.
- Rena katastrofen. - Okej.
Jag kan inte...
Vem blir ens tjock om nacken?
Sexiga människor.
Mycket lustigt.
Du ser ut som en luffare.
Och du ser ut som ökenkamouflage.
Det var avsikten.
Oj, du försvinner i stolen. Jag ser bara huvudet.
Du är rolig du.
Tror du att jag får sparken?
Eftersom du aktivt verkar vilja bli sparkad?
- Ja. - Jag vet inte, kanske...
Att jag förlorar jobbet... Det kanske ingår i en plan.
Säger han som inte ens vill erkänna
att saker faktiskt händer av en anledning.
Du menar ödet. Det tror jag inte på.
Ändå är du fatalist.
Långt därifrån.
Förlåt. Jag kunde inte låta bli.
- Helt enkelt. - Menar du det?
Ja, absolut.
- Hej. - Hej.
- Hej. - Hej.
Nån ringer.
Iggy-Bookmaker Avböj-Svara.
- Nu igen? - Stick nu.
Gå och få sparken.
Skit också.
Avskedar du mig, Naseem?
Du har varit med om en del, eller hur?
Droger, alkohol, spel. Du var beroende, va?
Ja, svårt beroende.
Men jag har inte spelat, tagit en drink eller en drog på över ett år.
Okej.
Är du skyldig nån pengar?
Dem jag spelade mot?
Ja. Cirka 6000 dollar, noga räknat.
Sex tusen dollar?
Egentligen tolv, men jag betalade hälften.
Tror du dig vara skyldig mig nånting?
Eftersom du jämt är på mig...
Jag behöver ditt gamla jag nu.
Det som är drivet av behov.
Andra firmor, som de här jävlarna.
Cossack som försöker sno våra kunder.
Så varenda chaufför måste jobba hårdare än nånsin,
för om Cossack-jävlarna tar över, går jag i konkurs.
Och då är du utan jobb.
Antingen kör vi
eller så dör vi.
Verkligen.
Verkligen.
Det är lustigt.
Jag var helt säker på
att Naseem skulle ge mig sparken i morse.
Det ser redan ljusare ut.
Oj!
Fan också.
- Där har vi den jäveln. - Iggy.
Du ignorerar mina samtal.
Jag vet inte vad du pratar om.
Innan du säger nåt mer
ska du veta att jag är helt maktlös.
- Det låter inte bra. - Inte bra alls.
Carlos har sålt rörelsen. Det är nya ägare.
Inga krediter. Så de 6000 du är skyldig...
Jag måste ha pengarna vid midnatt.
- Men för fan! - Just det.
- Är du allvarlig? - Gravallvarlig.
Jag betalar varje månad!
- Jag vet. - Men vet de?
Ja, och de skiter i det!
Jag har större chans att
skita ut en fullvuxen hongiraff
No comments yet. Be the first to leave one.