A History of Violence

- Fortsätter vi österut? - Ja, det är tanken.

Undviker storstäder?

Jag är trött.

Ja. Jag med.

Kör fram till receptionen. Jag checkar ut oss.

- Vad var det som tog sån tid? - Ingenting.

Jag hade lite problem med städerskan, men det ordnade sig till sist.

Fy fan...!

Åtta, och redan stekhett.

- Hur mycket vatten har vi? - Säkert för lite.

Det finns vatten i receptionen.

Vad är det, Sarah? Vad är det, gumman?

- Pappa... - Pappa är här.

Det var monster.

Nej, gumman, det finns inga monster. Det var bara en mardröm.

- Vad är det, pappa? - Hej. Sarah har drömt mardrömmar.

- Jag såg monster, Jack. - Monster...?! Vilken sort?

Jag vet inte. De kom från garderoben och ställde sig i skuggan.

Skuggmonster. De ser läskiga ut men kan inte göra dig illa.

Inte om det är tänt, de är ljusskygga.

Vad är det som har hänt? Du mår väl bra?

Hon drömde mardrömmar om monster. Jag har sagt att monster inte finns.

- Jag tänker ändå ha nattlampan tänd. - Det låter jättelistigt.

Pickupen vill inte starta, får jag åka med dig?

Har Burro fått mat...? Bra.

Nattlampan skrämde bort dem, va?

Jag gör det själv.

- Vad ska du göra i dag, då? - Plugga till matteprovet.

Och det blir antagligen baseboll så jag kan göra bort mig totalt.

Låt bara inte bollen gå över huvudet på dig.

Om den inte går ut.

Jag har bara Watsons testamente och Bryants traktorförsäljning.

Ska jag hämta dig sen?

Javisst. Vi kan åka till drive-in-bion och hångla.

Den försvann i början av 70-talet...

- Jag älskar dig. - Och jag dig.

Sanslöst.

- Hej, Tom! - God morgon, Pat. Hej, Mick.

- Charlotte kommer lite senare. - Är hon bakfull igen?

Vilken av dina tjejer var knäppast?

- Frågar du mig? - Vi snackar om tjejer vi haft.

Han hade en tjej som brukade överfalla honom på nätterna.

I hennes knäppa drömmar var jag en galen mördare.

En natt högg hon en gaffel i axeln på mig.

Du skojar.

Blodet sprutade och hon grinade. "Älskling, jag älskar dig...!"

Du gjorde väl slut?

Nej, vi gifte oss.

Det höll i sex år.

- Ingen är perfekt, Tom. - Tydligen inte.

Nu vinner vi!

Tappa den inte, Jack!

Gula laget vinner!

Nu är du kaxig, va?

Va...?! Nej.

Lille hjälten. Lille superstjärnan. Tar hem segern i sista minuten.

Det är bara ett spel, Bobby. Bara en dum gympalektion.

- Vem är dum, sa du? - Jag sa att gympan var dum.

"Jag sa att gympan..." Din lilla fjolla!

Du har rätt.

Jag är både liten och fjolla. Helt rätt.

Kom igen, fegis!

Vad tjänar det till? Du vinner...!

Du har bevisat att du är överlägsen. Du har bevisat att jag är ovärdig.

Att bruka våld mot mig är ju bara meningslöst och grymt.

- Kom igen nu, fitta! - "Lilla skitfega fjollfitta", väl?

Hej, snygging.

Vart ska vi?

Jack pluggar hemma hos Judy och Martha har tagit hand om Sarah.

Vart ska vi, då?

Vi fick ju aldrig hålla på som tonåringar gör.

Det ska jag ändra på.

- Vad håller du på med? - Lugn, jag kommer.

Jösses...!

Vad är det?

Behöver du hjälp?

Kanske.

Vad har du gjort med min fru?

Här finns inga fruar.

Tyst, mina föräldrar kan höra oss.

Vågat.

Vad gör du?

Ingenting.

Du är så häftig.

Det hände aldrig i high school.

Vad är det?

Jag minns när jag visste att du var kär i mig.

Jag såg det i din blick.

Jag ser det fortfarande.

Klart du gör.

Jag älskar dig fortfarande.

Jag har haft sån jävla tur.

Du är den finaste man jag nånsin träffat.

Det har inget med tur att göra.

Hur tror du ungdomar roade sig för hundra år sen?

Ingen aning. De drog väl runt med föräldrarnas häst och vagn

spelade banjo jättehögt och var allmänt töntiga.

- Blir det inte bättre än så här? - För oss...? Inte nu, i alla fall.

Sen blir vi vuxna, får jobb, är otrogna och blir alkoholister.

Ibland... gör du mig heldeppig.

Det är min starka sida.

Ge hit.

Där sitter bögen...

- Du borde spöa honom. - Det ska jag.

- Vilka var det? - Vet inte, och jag vill inte veta.

Jag är skittrött på alla hålor och alla jävla bonnläppar.

- Blir det bättre av att tjata om det? - Jag är trött på hela skiten!

Ja, du har sagt det, rätt länge...! Kom på nåt bättre eller håll klaffen.

Vi är luspanka.

Det är lätt ordnat.

- Ska du och Jared spela biljard? - Kanske det.

Tack ska ni ha, det var jättegott.

- Vi ses i kyrkan. - Trevlig kväll.

Detsamma. Vi ses, Charlotte!

- Åh, förlåt. - Ingen fara.

Vi stänger nu.

Kaffe. Svart.

Jag med. Och en bit paj, citronmarängpaj.

Vi har stängt.

Kaffe, sa jag!

Det ska väl gå att ordna.

Det är inte nybryggt.

Du kan gå hem, Charlotte. Pajen tar jag hand om.

Billy...

Du stannar här.

Sitt jävligt still...!

Vi har inte mycket kontanter här, men ni får så klart ta det vi har.

Det vet jag väl...! Det vet jag!

Käften, subba!

Okej, Billy, nu visar vi aset att vi menar allvar.

- Vadå? Hon? - Ja, hon...! Knäpp henne!

De tänkte döda oss.

Om det inte vore för Tom... Han är en hjälte.

...flera mord i de delstaterna.

Tom Stall har sin familj och sitt hem här.

Tom Stall var en vanlig strävsam

småföretagare i Millbrook i Indiana...

En av dem pistolhotade mig och Tom var helt otrolig...

Hej, älskling.

Hur är det med dig? Hur mår du?

Är du också trött på att höra om mig?

På sätt och vis gillar jag det.

Titta, du är med i tidningen.

Herregud...

Får jag gå själv nu?

Bra gjort, Tommy!

Vad rart.

Tack snälla ni.

Vi är i Millbrook, hos hjälten Tom Stall

som kommer hem från sjukhuset nu.

Jenny Wyeth, WRPK News. Jag har några frågor.

Hur kändes det när de hänsynslösa mördarna pistolhotade er?

Hur det kändes?

Inte särskilt bra.

- Inte särskilt bra. - Blev ni förvånad över er reaktion?

Det jag gjorde... hade alla gjort.

Det var... fruktansvärt. Det är nog bäst att glömma alltihop.

- Ni gjorde mycket mer än någon... - Nu vill jag bara vara med familjen.

Jenny Wyeth i Millbrook. Tom Stall, amerikansk, och fåordig, hjälte.

Mer blir det inte.

Vad skönt att vara hemma. Hoppas vi slipper mer sånt.

Klart de vill intervjua dig.

Pappa är hjälte!

Nej då, jag hade bara tur.

Snart har de nån annan nyhet.

Lydons kanske får en tvåhövdad ko till.

Fatta hur stort det här är. Du skulle kunna vara med på Larry King Live!

Fler reportrar.

- Är de kvar? - De bara sitter i bilen.

- Vill ni ha te? - Ja tack.

- Hej, älskling. Hur är det? - Bra, vad gör du här?

- Jag ville bara se hur det går. - Jättebra, jag hinner knappt med.

Ännu fler reportrar. Trevligt...

De ser inte ut som reportrar.

Välkomna till Stall's. Vill ni ha kaffe?

Du är hjälte.

Det vet jag inte...

Du är allas hjälte. Du gav skurkarna så de teg.

Det är ingenting jag pratar om. Vi vill bara gå vidare.

- Vill ni ha lite kaffe? - Javisst. Svart...

...Joey.

Och era vänner?

De dricker inte kaffe. Känsliga magar... Joey.

- Vem är Joey? - Du.

- Jag heter Tom. - Visst.

Gott kaffe.

Så gott kaffe finns inte i Philadelphia. Det vet väl du, Tom?

Nej, jag har aldrig varit i Philadelphia.

- Är ni från Pennsylvania? - Som om du inte visste det.

Skulle vi känna varandra?

Säg det du.

Nej, vi känner inte varandra.

- Skippa skitsnacket, Joey. - Jag heter Tom.

Joey Cusack. Du heter Joey Cusack. Du är från Philly.

Okej då...

Ursäkta, men om ni inte ska beställa så ser vi helst att ni går.

Vi åt på vägen.

Jag tar hand om det.

Vi har hemskt mycket att göra, som ni ser.

Ska ni inte äta, måste jag tänka på de gäster som betalar för sig.