Outlander

- Tidigare: - Roger, jag kände din far.

- Brianna. - Trevligt att träffas, ms Randall.

Jag måste få berätta om din riktige far Jamie Fraser.

Jakobitkräket är Red Jamie. Om han skjuts sviker jag min bror.

Jag miste en vän vid Culloden. Han inspirerade mig.

- Min hustru hette Claire. - Jag beklagar din förlust.

Min mammas, mycket värdefulla. Precis som du, Claire.

Jag förstår det inte, men jag tror dig.

Jag tänker besöka dig. Helwater, hos lord Dunsany.

- Varför? Du fick inte som du ville. - Du gav mig livet. Jag ger dig ditt.

Om Claire var tre år i det förflutna och vid återkomsten tre år gått här-

- så betyder det att tiden går lika snabbt i båda århundradena.

Du är här sen 20 år. Vi måste kunna fastslå-

- att Jamie lever 20 år efter Culloden. Det är 1766.

Det finns inget om honom i Tolbooth, Stirling, Arbroath eller Blackness.

Är du säker på att de noterade varje fånges namn?

Om Red Jamie var Dunbonnet i farmors berättelser-

så var han en känd laglös.

Jag älskade din farmors berättelser. Hon var en nära vän.

Ta grädde på dina scones, Roger. Du är alldeles för mager.

Dunbonnet är bara en legend.

Om han existerade så var han laglös. Varför skulle Jamie...

Jag har hittat honom.

- Ardsmuirfängelset. - Där är han. James Fraser.

1753.

1754. 1755.

Hans namn är med i varje årlig lista.

Fängelset stängdes 1756.

- Vad hände med fångarna? - Jag vet inte. Det här måste firas.

Det är aldrig för tidigt för en whisky.

Välkommen, my lord. Lady Dunsany. Vi hoppas att alla mår bra.

Lady Geneva. Lady Isobel. Trevligt att ha er hemma.

Trevligt att vara hemma, mr Evans. Italien var alldeles för varmt.

- Har allt gått bra under vår resa? - Ja, my lord.

Jag såg den nye stallbetjänten. Jag vill prata med honom.

Hans nåd vill prata med MacKenzie.

Mr Evans säger att hans nåd vill prata med dig.

Du är alltså den skotske fången?

Alexander MacKenzie. Till er tjänst, my lord.

Major Grey sa att du var soldat och stred i upproret 1745.

Ja, my lord.

Han sa även att du skonade hans liv inför Prestonpans.

Jag förlorade min ende son där.

Gordon var en ung kapten i Boltons regemente.

Många bra män gick förlorade för sina familjer i upproret.

På båda sidor.

Jag respekterar en man som slåss för sin sak.

Gordon gav sitt liv för det han trodde på, och det är en tröst.

Ni blev besegrade. Vår osämja hör till det förflutna.

Men lady Dunsany känner nog inte detsamma.

Hon bär på ett djupt hat mot alla jakobiter.

Hon har inte kommit över Gordons död.

Smärtan efter ett förlorat barn går aldrig över.

Jag har förlorat två barn, my lord.

Nåväl.

Jag säger till lady Dunsany att du är stallbetjänt-

- varmt rekommenderad av major Grey, och inte en fånge.

Du får ett mindre arvode för dina tjänster.

Men du är en fånge, MacKenzie. Glöm inte det.

"Ta grädde på dina scones, Roger." Hon är förälskad i dig.

Fiona? Nej. Hon tycker om att vara hjälpsam.

Först trodde jag att Fiona kanske var din flickvän.

Flickvän? Fiona? Nej.

Jag har vänner som är flickor, men jag har ingen flickvän.

Flytta på dig.

Försök nu.

Okej.

- Vad gjorde du? - Fördelarlocket hade lossnat.

- Hur mycket är jag skyldig? - Jag ska fundera på det.

MacKenzie. Det är dags att dra strå.

- För vad då? - Det får du se.

Tack, gossar.

- Jag ska rida. - Jag följer med, my lady.

- Hämta min häst, genast. - Ja, my lady.

Skynda på, oduglige skotte!

En spark därbak är vad den där behöver.

Hästen, eller min syster?

- Ursäkta, my lady. Jag menade... - Jag vet vad du menade.

Men jag tvivlar på att hon skulle bättra sig.

Ska jag sadla er häst, my lady?

Jag vill bara titta på hästarna. Jag beundrar deras skönhet.

Ja, de är magnifika.

Det plågar mig att min far spärrar in så praktfulla djur.

Jag har sett många stall. Helwater är det överlägset bästa.

En bur är ändå en bur.

Hur länge var du anlitad av lord John?

Jag var under hans befäl lite drygt ett år.

Jag har känt majoren sen vi var barn.

Han är en ovanlig och intressant person.

Jag tror att han blir en bra make.

Ursäkta mig, my lady, men...

Det militära och äktenskap är inte bra sängkamrater.

Majorens passion är soldatlivet.

Hans trohet till kungen och landet hör till det jag beundrar mest.

Wakefield. Ett ögonblick.

Det är sjukhuset i Boston.

- Det här är dr Randall. - Lady Jane.

Joe! Så trevligt att höra din röst.

- Gissa vad jag äter. - En tisdag... Kyckling cacciatore.

Du saknar inte mig, men garanterat Jeveli's.

- Jag saknar er båda. - Då bokar jag för två.

- När? - Snart.

- Vilken månad är "snart"? - Det kan jag inte svara på än.

Italiensk mat åsido. Harry Greenbaum har buksmärtor.

Harry? Vad upptäckte du?

Positivt Murphys tecken och förkalkningar.

Jag bokade operationen nästa vecka.

Du klarar det, Joe.

Självklart, men det förvånar mig att du inte vill göra det själv.

Håll mig underrättad. Hej då, Joe.

Jag är så nöjd med arrangemanget. Geneva är en passande brud.

Det här giftermålet kommer att gagna båda familjerna.

Min syster rådde mig att gifta mig med en mindre retlig dam.

- Jag finner Genevas lynne trevligt. - Min dotter gör er inte besviken.

- Måste jag vänta hela dagen? - Det är nästan klart, my lord.

Om mitt barn fått den hårfärgen hade jag dränkt det direkt.

Farväl, min kära.

Om endast fjorton dagar är du min.

Jag ska rida.

Hämta min häst, MacKenzie. Du ska göra mig sällskap idag.

Vad tycker du om min trolovade, earlen av Ellesmere?

Det är inte min sak att ha en åsikt, my lady.

- Jag kräver din åsikt, MacKenzie. - Han tycks vara fäst vid er.

Det mest attraktiva hos honom är hans förmögenhet.

Vad tycker du är attraktivt?

- Jag tänker inte på sånt, my lady. - Lögnare.

Följer du inte med?

Vi borde återvända innan det blir mörkt.

Vi har tid på oss, och du måste göra som jag säger.

My lady?

Jag visste att du skulle göra som jag sa.

Jag ser fram emot vår nästa ridtur!

Kungsbonden till kung fyra.

Drottningens springare till löpare tre.

Familjen Dunsany är nöjd med ditt arbete.

Trots att så många månader gått-

- kommer du ända till Helwater för att försäkra dig om min hälsa.

Hittar du ingen annan att spela schack med?

Ingen som är lämplig.

Johnny!

Mitt nästa drag tycks få vänta.

Överste Melton, ni minns väl MacKenzie?

MacKenzie? Ja. Men det var ganska länge sen.

Ja, vi är bekanta, my lady.

Major Grey rekommenderade mr MacKenzie.

Han är mästerlig med hästarna.

Tänk om han kunde vara lika god mot människor.

Hur klarar sig er familj utan honom?

Om jag hade fått bestämma hade en sån man aldrig släppts.

Men jag är inte min bror.

Kom, lord Melton. Vi har mycket att prata om.

- Ska vi spela cribbage? - Med nöje.

Var inte formell för min skull, MacKenzie.

Vad gör du?

- Skyfflar skit, my lady. - Kära nån.

Jag kunde ha berättat för min far att du släppte mig i leran.

Du kan skatta dig lycklig att jag har ett barmhärtigt hjärta.

Mycket lycklig, my lady.

- Jag ska gifta mig om tre dagar. - Jag önskar er all lycka.

Gift med en man som är gammal nog att vara min farfar.

Det är en nedrig överenskommelse.

Har du varit gift, MacKenzie?

Ja.

Då vet du vad du ska göra.

När du kommer till min säng.

Ni har förlorat förståndet, om ni har nåt att förlora.

- Hur vågar du säga så till mig? - Och ni till mig!

En fin flicka, med skamliga förslag till en stallbetjänt.

Jag ger inte min mödom till en lastbar gammal get som Ellesmere.

Adjö, my lady.

Jag förstod inte varför major Grey vill umgås med en stallbetjänt.

Överste Melton ville inget säga, men efter några -

- ganska många glas portvin berättade han en intressant historia.

- Ni borde inte ha gjort så. - Mamma blir inte glad -

- om hon får veta att stallbetjänten är en ökänd jakobitsoldat -

- som stred i den armé som var ansvarig för min brors död.

Hon får säkert frigivningen upphävd. Du blir inspärrad igen.

Smutsiga lilla hynda!

Sånt språk passar dig, Red Jamie.

Jag beklagar att er bror dog.

Verkligen.

Men jag återvänder inte till fängelset.

Skulle du fly hem till Lallybroch? Vilket egenartat litet namn.

Jag förmodar att de skulle placera ut soldater.

Kom till mitt rum. Ikväll.

Jag är glad att du kom hit, Jamie.

Ni tvingade mig till er säng med hot mot min familj.

Jag låter er inte använda det namn de gav mig.

- Vad ska jag kalla dig, då? - Alex.

Jag har det namnet också.

Du kan klä av dig.

Ni får titta på mig om ni vill.

Ingen fara, det gör inte ont.

Låt oss sätta igång.

Får jag beröra er, my lady?

Jag vet inte vad jag ska göra.

Vi måste inte göra det här.

Ni kan ändra er om ni vill.

Nej.

Jag gör det för min egen skull.