Outlander

- I tidigare avsnitt... - Du har hittat penicillinet!

- Ingen kvinna säger så till mig. - Vad gör du?!

- Nej! - Roger, du pratade.

Även om rösten inte bär mig ska jag alltid sjunga för dig.

Min makes whiskyverksamhet går inte mer än jämnt upp.

Men en kompanjon med rätt kontakter...

Mr Bonnet ska få träffa Alexander Malcolm -

- leverantör av Carolinas finaste whisky.

Du svek dina mäns förtroende.

Jag gjorde dig till kapten utan att först lära ut dig.

Han hyser ingen tilltro till mig.

Hjärtat slår kraftigt.

Barnet är i rätt position. Snart kommer det.

Efter två barn klarar man det nästan på egen hand.

Kanske det. Men det känns bra att veta att du är här.

Kanske inte mest som läkare, utan att du får vara med.

Som...

Som min mamma.

Tiden beräknas på olika sätt.

Färgerna omkring oss var i förändring.

Sommarens gröna färger avtog under en ständigt skiftande himmel.

De ersattes av höstens röda färger, skördens bruna...

...och indigoväxternas blålila färgämne.

Pappa!

- Skit! - Vad är det?

Jag blev stucken av nåt.

- Usch. Vill du att jag suger på det? - Din sadist.

- Du tar visst efter din far. - Skit!

Vad säger han? Han tar visst efter sin far.

- Frukost? - Ja tack. Ägg, tack.

Jemmy ska kanske gå till Lizzie efter frukost.

Bree? Roger Mac? Är ni där?

- Var skulle vi annars vara? - Jag kommer!

- Raska på! - Nej...

- Kom in. - Latar ni er?

Josiah har sett vilt väster om... kammen.

Vi behöver kött inför vintern.

Jag kan behöva en skarpskytt.

Jag ska hjälpa till att färga tyg. Jag har sett fram emot det.

Roger kan följa med dig.

Om du vill, Roger Mac? Jag behöver välväxta män, och välväxt är du.

Jag väntar utanför.

- Där. - Bravo, gosse.

Inte hjort. De har långa horn.

- Vad gör vi, överste? - Det blåser från väster.

Vi rör oss till botten av slänten så att de får korn på oss.

Sprid ut er, så driver Roger Mac och jag dem mot er.

Skjut så många ni kan. Ta hästarna. Vi möts på Ridge efter dagens slut.

Jag är ingen spårare men känner nog igen en komocka.

- Vi jagar väl inte kor? - Ta mig tusan...

Det är ingen av de tre kossorna på Ridge. Den är fortfarande varm.

Herregud!

Gå! Jag måste ladda om.

En orm.

Den jäkeln bet mig i benet.

Sätt dig, så tittar vi på det.

Var?

Jag tror att den var giftig. Jag får skära och suga ut giftet.

Vänta. Claire gör alltid så här innan hon börjar skära i folk.

Okej, sätt igång.

En gång till. Men fort, för Guds skull!

Det räcker! Du tömmer mig helt.

Jag har ställt till med mer än ormen.

Jag ser inte de andra. Kan du gå?

Leta rätt på de andra.

Vilken fin dag att förgås på.

- Du talar om tygerna, hoppas jag. - Det lät olycksbådande.

Har du alltid vetat att du ville bli läkare?

Nej, jag vågade aldrig drömma om att gå den vägen.

Det var hart när omöjligt för kvinnor när jag var i din ålder.

- Jag hoppades kunna bli sköterska. - Men du måste ha varit målmedveten.

Det var jag tvungen att vara. För mig öppnades inga dörrar.

- Men om man hittar sitt kall... - Tänk om man inte gör det.

Eller hittar det, men inte kan ägna sig åt det?

De flesta människor finner sig i det liv man hamnar i.

Handlar det här om Roger eller om dig?

Båda. Vi har talat om att arbeta som lärare här på Ridge.

Det fick mig att tänka på att jag inte kan ägna mig åt mitt kall.

Jag har kallats såväl doktor som helbrägdagörare och häxa.

Men det gör mig inget. Jag kommer att vara densamma till jag dör.

Om jag skulle förlora dig... eller Jamie...

...skulle jag aldrig bli hel igen. Men det hade jag haft kvar.

Du är ingenjör, Bree.

Vad man än kallar såna här måste du finna din väg dit.

- Och pappa? Vet han vad han är? - Ja, det vet han.

En laird? Är det så det kallas? Nöjer han sig med det?

Laird... make... far.

Det är inte lite.

Ha tålamod.

Om ni inte kan återvända till vår tid hittar Roger nåt som känns viktigt.

Du också.

De är tillbaka.

- Hur gick det? - Ingen jaktlycka.

- Inget över huvud taget? - Bisonoxarna var snabbare än väntat.

- Fick Jamie nåt på vägen hem? - Vi trodde att han var med er.

- Hur långt bort tog ni er? - Till markgränsen. Vi skildes åt.

- Vi skulle mötas här ikväll. - Herrn slog kanske läger.

Det är inte mer än rätt.

- Syns de andra inte till? - Nej.

Men de ser kanske röken från vår eld.

- Hur mår du? - Bra.

- Tillräckligt bra. - Är du säker?

Det sticker i fingrarna och läpparna har domnat bort.

- Är det normalt, tror du? - Har du druckit mycket whisky?

Nej, jag tänkte att den skulle behövas senare.

- Vad hade man gjort på din tid? - Gett dig nåt som kallas motgift.

- Ett gift för att bekämpa giftet? - Det kan man säga. Här.

Vila. Vi ger oss av i gryningen.

- Roger? - Jag är här.

- Känner du till den sista smörjelsen? - Nej.

Du kommer inte att dö ändå. Vi har läst din dödsruna.

Ja... jag dör i en brand.

Men jag känner att jag brinner i detta nu, Roger Mac.

Jag kan en bön för sjuka. Men fråga inte: Den är inte på latin.

Försök sova.

Roger... Du måste döda Stephen Bonnet.

Om inte jag kan, måste du göra det.

- Han lever. - Jag vet.

Brianna råkade höra dig och Lord John på bröllopet.

En man vid namn Philip Wylie står fortfarande i skuld till mig.

Han har gjort upp med Bonnet om att han ska smuggla min whisky.

Lord John har alla detaljer.

Jag vet inte om jag kan ta ett liv, trots vad Bonnet har gjort.

Det måste du.

Om inte jag kan göra det, måste du. Claire har berättat att din far -

stred i det andra stora kriget.

- Det hade lika gärna kunnat vara du. - Ja, men det är annorlunda.

När en människa står där med rädsla i blick...

Bonnet stod framför mig när jag besparade honom galgen.

Han mördade min vän... överföll min fru...

Och Bree...

- Om jag inte hade gjort det... - Men du kan inte få det ogjort.

Kanske är det här mitt straff.

Dessvärre för din del...

...måste sonen gottgöra faderns synder...

...mina misstag. Du måste göra det.

- Sen när blev du så filosofisk? - Allt har sin tid.

Du är universitetsprofessor. Det är i alla fall vad de säger.

Om jag dör ikväll, Rogr Mac, lova att ta hand om Claire och Ridge.

Vi behöver inte tänka på sånt eftersom du överlever.

Hämndens väg är farlig att vandra.

Jocasta testamenterade River Run till din son.

Bonnet har förklarat krig mot oss.

Vi måste försvara vår familj, vår tro och nästa generation. Lille Jemmy.

Det finns misstanke om att Bonnet tänker hävda att din son är hans.

Han har vittnen från värdshuset på att Bree låg hos honom för en ring.

"Men den som förför en av dessa små som tro på mig" -

- "skola få en kvarnsten om sin hals och sänkas ned i havets djup."

- Matteus kapitel 18, vers 3. - Vers 6.

Bonnets brott är oförlåtliga.

Det vore bäst om han lämnade jordelivet innan han gör mer skada.

Gränsen mellan monster och hjälte är hårfin.

Du är här... på grund av din kärlek till Bree.

Hon hade inte varit vid liv om inte för mig och Claire.

Jag förebrådde dig för din tvekan att komma, men är glad att du är här.

Jag måste lita till att Herren har en plan.

Om jag ska kunna ta mig an Bonnet måste du lära mig strida.

Roger Mac...

Det ska jag... om jag överlever.

Vad är det här? Prokrustes säng?

Det kunde ha varit värre. Det kunde ha varit Karons båt.

Om jag hamnar i helvetet... är jag glad att ha ditt sällskap.

Bra att du inte har förlorat ditt sinne för humor.

Jag vet inte ens vilken riktning jag går.

Stanna.

- Vad har hänt? - Inget som inte redan har hänt.

Titta upp, Roger Mac.

Vinden blåser västerifrån. Följ den hem.

Om jag dör måste Claire ge sig av. Skicka iväg henne. Tvinga henne.

Ge er av allihop, om barnet kan resa genom stenarna.

Ni är inte säkra här utan mig.

Hälsa Bree att jag är glad för henne.

Ge mitt svärd till barnet.

Och....säg till Claire... att jag menade det.

Herre, ur djupen ropar jag till dig.

Hör mig, Herre, låt inte denna man dö.

Herre, förbarma dig.

Roger? Morbror Jamie!

Roger? Morbror Jamie!

Roger?

Här borta!

Här borta!

Morbror Jamie? Roger!

Där!

Roger!

Han har blivit biten av en orm.

Vi lyfter upp honom på hästen.

Jag har aldrig sett nåt liknande.

Finns det inga ormar på er tid?

Jo, men kirurger brukar inte hantera ormbett.

Det enda ormbett jag har sett var när min vän utförde en obduktion.

Obduktion...? Som du gjorde på Leith Farrish?

- Du ser ut att ha blivit helstekt. - Du kan vara lite mer diplomatisk.

Bree... Stanna hos din far.

Marsali.

Har du nåt att ge honom?

Vi måste ha hjälp att hitta likmaskar som kan äta den döda vävnaden.

Det bör minska infektionen.

- Var ärlig. Ser det illa ut? - Ja.

- Kan du skära ut giftet? - Nej, hans kropp måste bekämpa det.