As primeras 200 linias.
EN ORIGINALSERIE FRÅN NETFLIX
TÄNK PÅ AVSTÅNDET
VÄNLIGHET ÄR SEXIGT
Det var kvinnan från min dröm. Jag är säker. Samma ansikte.
Du ser för mycket polisserier. De gör dig snurrig.
Jag känner igen henne, men jag vet inte varifrån.
Kanske från ditt kriminella förflutna.
-Jag var inte kriminell. -Nej, aktivist.
"Hacktivist."
Omvänd, frigiven, laglig.
Men alla säkerhetsföretagen som du hackar åt, då?
Det är inte hackning om man får betalt.
Jag trodde att hon var från ett kundföretag,
men så var det inte.
Du har levt många olika liv.
-Du med. -Jag?
Jag har jobbat i samma bokhandel sedan vi träffades,
men inte länge till, om jag inte skakar på häcken...
Vänta.
Men svara ärligt - verkar jag galen?
Du kanske borde skriva om det.
Det gör jag.
Du blir alltid lite galen under Pridefestivalen.
Du vet varför.
Om jag hade dina föräldrar skulle jag vara mer än galen.
Jag skulle vara självmordsbenägen.
Du har något konstigt i blicken, Will.
Är du tänd på mig, eller?
Jag vet att jag är lammkött,
men jag gillar inte killar.
Tack för att du redde ut det.
Det är inte bra för mitt rykte att ha en snut på sängkanten.
Det är inte så bra för mig heller.
Tror du att du äger mig nu?
Nej...
Jag skulle ha hjälpt vem som helst.
Vad är det, då?
Jag tänkte på det du sa i bilen...
Om att din pappa blev skjuten.
Det var länge sedan.
Inget har förändrats.
Min pappa blev skjuten.
Dog han?
Delvis. Det blev slutet på hans karriär.
När poliser blir skjutna ser man det på nyheterna.
Vi blir skjutna hela tiden, men ingen bryr sig om oss.
Will, berätta om din gangstertid.
Min unge? Min jävla unge?
Vad tänker du på?
Snatteri, för sjutton?
Vet du vem jag är? Gör du det?
Vad är det med dig?
Jag är ledsen.
Jag förstår mig inte på honom.
Hör du!
Vilken jävla unge.
Dyrkade du upp låset?
Pappa jobbade jämt, jag väntade jämt.
Det fanns inte mycket annat att göra.
Du måste lära mig det knepet.
Okej.
Jag borde gå.
Du...
Jag är inte skyldig dig något...
...men jag kommer aldrig att glömma det.
Jag har funderat på mitt liv,
och alla misstag som jag har begått.
De som jag minns, de som jag ångrar,
är de jag gjorde på grund av rädsla.
Väldigt länge vågade jag inte vara den jag var,
eftersom mina föräldrar sa
att det är något fel på sådana som jag.
Något anstötligt, något man bör undvika,
kanske rentav tycka synd om.
Något man aldrig skulle kunna älska.
Min mamma är en anhängare av Thomas av Aquino.
Hon säger att Pride är en synd.
Och av alla dödssynderna
ansåg Thomas att stolthet var den värsta av de sju dödliga.
Wolfgang!
Han såg den som inkörsporten
som skulle göra en till "syndoman".
Den störste kassaskåpstjuven i världen!
Men hat är inte en synd på den listan.
Inte skam heller.
Kom, pappa. Det är dags att gå.
Jag var rädd för paraden, för jag ville så gärna
vara en del av den.
Så i dag marscherar jag för den delen av mig
som en gång var för rädd för att marschera.
Och för alla som inte kan marschera...
De som lever liv som jag gjorde.
I dag marscherar jag för att komma ihåg att jag inte bara är jag.
Jag är även "vi".
Och vi marscherar med stolthet.
Så dra åt helvete, Aquino.
Ja, för fan!
Går det bra?
-Mamma, hon är vaken. -Vilken tur.
Jag trodde att han skulle ligga i koma resten av mitt liv.
Hur känner du dig, Michael?
Jag heter Nomi.
Förlåt. Din mamma har kallat dig Michael.
Vad är Nomi för namn?
Har ni hört talas om någon som heter Nomi?
Du var Michael innan du föddes,
och du kommer att vara Michael tills jag dör.
Mamma, sluta. Hon var nära att dö.
Det var rätt åt dig.
Du borde inte åka motorcykel.
Vet du hur många som dör varje år på dem?
Var är Amanita?
Hon gick.
Hon skulle aldrig lämna mig.
Sjukhuset tillåter bara familjemedlemmar på intensiven.
Hon är min familj.
Snälla Michael, det här är inte din blogg.
Det här är ditt liv.
Jag tycker att du ska gå.
Jag går ingenstans.
Jag är din mor och jag älskar dig.
Det må vara på mina villkor, men det gör jag,
så jag går inte härifrån förrän du pratar med dr Metzger.
Om du fortfarande vill att jag går när han har sagt vad han sa till oss...
Då lovar jag att lämna dig ifred.
Jag är inte galen.
-Det sa jag inte att du var. -Jo, men...
Du trodde mig inte heller, inte om kvinnan, huset, drogerna,
inget av det. Men du kanske tror på en kamera.
Det sitter en övervakningskamera på huset mittemot.
Jag rekvirerade filen.
Den filmar framsidan och baksidan.
Om någon bar ut ett lik så ser vi det.
Det var ungefär här vi stannade
när jag tyckte att jag såg kvinnan.
Det blonda spöket i underkläderna.
Jag tror att hon besökte mig i natt.
Här är det.
Vad i helvete?
Det är raderat.
-Någon har raderat två timmar här. -Det var konstigt.
Det är något på gång här.
Ja, det verkar väldigt skumt.
Du, kolla in killen här.
Han såg alltihop.
Så här ser en normal, frisk hjärna ut:
Två tydliga, separata frontallober.
Problemet börjar här, i fronttallobens substantia alba.
De två massorna växer in i varandra.
Ser du? De är inte separata.
Det feldiagnostiseras ofta som hjärninflammation,
men det kallas OFLS, odifferentierat frontallobssyndrom.
-Bokstavskombinationer är läskiga. -Ja.
Jag ska vara ärlig... Det var Nomi du hette?
Det är inte bra.
Det finns en behandling mot OFLS,
men det är ett invasivt ingrepp
där vi försöker skära bort svulsten.
Åh, herregud.
Operationen är dessutom väldigt dyr.
Du kommer att behöva använda vår försäkring.
-Mamma. -Det är bara fakta, Teagan.
Och om jag inte opereras?
Då kommer vävnaden att bilda metastaser.
Patienter börjar uppleva en nedsättning av mentala funktioner.
Det är vanligt att uppleva intensiva,
verklighetstrogna hallucinationer och synestesi innan man förlorar minnet,
och tappar sin identitet.
Om han inte opererar omedelbart
-kan du vara död inom sex månader. -Mamma!
Förstår du nu, Michael? Du kommer att behöva oss.
-Du kommer att behöva din familj. -Rör mig inte! Du är inte min familj!
-Vi borde gå. -Det är för ditt eget bästa, Michael.
Kalla mig inte det!
-Du är mitt barn och jag älskar dig. -Gå!
Bara gå...
Vi är på premiären med en av Mexikos hetaste stjärnor, Lito Rodriguez,
som nyligen valdes till en av världens sexigaste män av En Fuego.
-Grattis, Lito. -Tack.
Är det andra gången vi ser dig med ms Velasquez?
Vad ska vi tro om detta?
Är ni ett par?
-Vi är bara vänner. -Goda vänner.
Okej. Goda vänner. Vi gillar att umgås.
Han dansar som en gud.
Det måste vara ditt spanska blod?
-Hans pappa var flamencolärare. -Han var väl från Barcelona?
Bilbao, faktiskt. Men han undervisade i Barcelona.
Han var en sann konstnär.
Men ärligt talat, Christina,
när vi dansar är det ingen som tittar på mig.
-Vem kan ta blicken från henne? -Behåll honom.
Och filmen heter Love Has No Boundaries With Death.
Hon tittade inte på mig en enda gång.
Jag kände mig som en stalker när jag väntade
på en chans att bjuda ut henne.
Jag var säker på att hon inte gillade mig.
Men pappa lärde mig att lyckan står den djärve bi,
så jag skickade blommor på hennes födelsedag.
Massor av blommor.
No comments yet. Be the first to leave one.